Foto: Violetta Kovacka.

En vecka i det internationella utbytets tecken

Inför år 2021 och för perioden fram till 2030 formulerade Göteborgs universitet ett visionsdokument. Visionen fick namnet Ett universitet för världen och uttrycker, enligt universitetet självt, dess ”strävan att vara ett internationellt lärosäte som tar ansvar för samhällsutvecklingen och bidrar till en hållbar värld”. 

Men så drabbade pandemin hela vår värld, inte bara den akademiska, och fick oss att snabbt ställa om till att bli visionärer med visioner på distans. 

”Ett universitet för världen med utbildning, forskning och samverkan i världsklass”, lyder GUs slogan på dess nästan helt färska och fortfarande något svajiga hemsida. Ett universitet  rankat 191 av Times Higher Education, många placeringar före grannar som Linköping och Örebro, många placeringar efter Sveriges högst rankade - om vi bortser från Karolinska institutet som placerar sig högst - nämligen Lunds universitet. GU jobbar på med ett hopplock av utbildningar. De konstnärliga, de vid Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin, med ett moderniserade universitetsbibliotek, med många fjädrar i hatten så som det välansedda Qog-institutet och flertalet nya, pråliga (emellanåt kritiserade) byggen. Ett eget men integrerat ekosystem som ständigt pågår runtom i staden Göteborg och vidare ut i regionen, på över 40 adresser och just det - givetvis även vidare ut i världen, men just nu mest på distans. 

GU är ett fragmenterat universitet. Det är, enligt mig, dess ok och dess främsta styrka. Det lockar och lämnar möjligheter, det passar in i staden Göteborg, bland dess parker och dess folk. Det passar även ute på Tjärnö och i Steneby. Med sina många välrenommerade medarbetare, K-märkta byggnader och citerade avhandlingar har GU visat att det kan ta sig an världen. Och världen ska ta sig an GU. 

Det finns så mycket att hylla GU för, men det finns så mycket kvar att göra, så mycket att få ihop, tighta till och optimera. Ett ständigt utvecklingsarbete är en alltid lika lämplig formulering att luta sig mot när verksamheter och organisationer spretar och satsar. Allt det samtidigt med visioner i ryggen och planer i verkställande. För så är det också. 

Men visst är det något som har glömt att omnämnas? Något så kärnfullt som ett fundament. Nämligen Göteborgs universitets studenter. Utan dem, inget universitet. Utan dem, ingen internationalisering. Utan dem, ingen ranking, inga citat, inga nya eller för den delen gamla satsningar. 

Från där jag sitter, tenderar GU att framstå som ett universitet som glömmer just det. Här kan det alltid kontras med att man bygger för nya studenter, nya studeiplatser, nya språngbrädor för forskare och att det i sin tur sen reflekterar inåt. Och kanske kommer det att bli ett framgångsrecept. För Göteborgs universitet är ingen saga. Det är snarare en novellsamling i vilken var och en, på gott och ont och med varierande utfall, får möjligheten att skriva sitt. 

Den här veckan är just en sån vecka, där vi väljer att släppa in världen och studenter på samma gång. I Spionens sociala medier får du följa studenter som via Göteborgs universitet tagit sig an världen genom att ta världen hit eller vårt universitet ut i världen. Rebecca, som efter studentprotesterna i HongKong tog vägen om ett pandemidrabbat London och kom tillbaka till GU. Emelie, som trots pandemin nu är i Sydkorea, Cecilia som för två år sen kom till GU och Handels och upplevt vår vrå av världen pre-, genom och eventuellt även post pandemin. Och så Uwe, från Tyskland, som via GU hamnade i stormens öga i Italiensk lockdown och som nu är tillbaka i Högsbohöjd.

De skulle kunna ses som en del av att visionen skördat framgång, men jag skulle nog vilja hävda att det är de som är visionen. Så enkelt är det, om vi verkligen tänker efter. 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.