Illustration: Ibou Gueye.

Forskningsprojekt om jämställdhet inom akademin

Det är skillnad mellan mäns och kvinnors löner och karriärutveckling i Sverige. I ett nytt projekt vid Handelshögskolan använder forskarna detaljerad data från olika rekryteringsprocesser vid svenska universitet, för att på så sätt undersöka orsakerna till könsskillnaderna på arbetsmarknaden.

Forskningsprojektet “Könsskillnader i forskarkarriären: betydelsen av meritbedömning, självselektion och produktivitet” drivs av Eva Ranehill, forskare i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, Erin Hengel från University of Liverpool, Anna Sandberg från Stockholms universitet, och Binnur Balkan från Handelshögskolan i Stockholm. De undersöker rekryteringsprocesser i den akademiska världen för att se vilka orsaker som bidrar till den bristande jämställdheten.
– I tidigare forskning har det varit svårt avgöra i vilken grad de könsskillnader vi ser på arbetsmarknaden uppstår på grund av att vissa grupper diskrimineras, att de systematiskt gör andra val, eller att det finns skillnader i produktivitet. Till exempel hävdas det ofta att kvinnor är mindre benägna än män att konkurrera om anställningar eller befordringar, och att de, när de väl söker en tjänst, uppfyller kvalifikationerna bättre än männen. Men det är få studier som empiriskt undersöker könsskillnader i ansökningsmönster, samt om eventuella skillnader påverkar könsskillnader i anställningsgrad. Stora dataset som fångar alla sökande och därmed tillåter en analys av systematiska skillnader i mäns och kvinnors ansökningsmönster är sällsynta, säger Eva Ranehill, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i en artikel på GU:s hemsida.

Tillsammans har gruppen samlat in data om anställningar och befordringar vid Sveriges största universitet. Materialet inkluderar bland annat utvärderingar, ansökningshandlingar och beslut om ansökan och befordran. Med denna insamlade data kan forskarna avgöra huruvida skillnader i meriter, utvärderingar eller ansökningsmönster kan förklara könsskillnaderna.
– Den akademiska sektorn är känd för sin avsaknad av kvinnor på högre positioner och även om andelen kvinnliga professorer ökar, tyder statistik på att existerande skillnader mellan könen inte enbart beror på historiska skillnader. Till exempel var det under vart och ett av de senaste tio åren en större andel män än kvinnor som befordrades till professor tolv år efter examen enligt statistik som presenterats av Universitetskanslerämbetet, säger Eva Ranehill i GU:s artikel.

I detta projekt kommer forskarna också att undersöka om det finns könsskillnader, bland annat i betydelsen av nätverk när det kommer till akademiska anställningar.
– Forskningssektorn spelar en viktig roll i samhället. Om inte de bästa forskarna ansöker, anställs och befordras används inte samhällets resurser optimalt och forskningen påverkas negativt. Vi tror därför att våra resultat kommer att vara av intresse för både universitet, beslutsfattare, forskningsfinansiärer och andra aktörer som är intresserade av att garantera en meritokratisk tillsättning av tjänster, säger Eva Ranehill i artikeln.

Projektet kommer pågå i tre år och finansieras av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.