Fanny Lindblad, styrelseledamot Klimatstudenterna Sverige. Foto: Privat.

Klimatstudenterna vill se till att lärosätena inte går tillbaka till sina gamla resvanor

Idag infaller internationella studentdagen och en återkommande fråga som är viktig för studenter både nu och för framtiden är klimatet. Spionen har tidigare rapporterat flitigt kring ämnet och nu har vi pratat med Klimatstudenterna Sverige om på vilket sätt klimatet är en viktig studentfråga.

Spionen har tidigare rapporterat om bland annat hur utbytet av studenter påverkats efter pandemin, om omställningen i undervisning, digitaliseringssprånget och om hur framtidens universitet kan komma att se ut. Samtliga ämnen cirkulerar kring och leder tillbaka till klimatfrågan. 2019 skärpte regeringen kraven i arbetet med hållbar utveckling för Sveriges universitet och högskolor med syftet att minska negativa påverkan på miljö och växthusgaser. 

Göteborgs universitets vision för 2021-2030 går under rubriken “Ett universitet för världen” och uttrycker “universitetets strävan att vara ett internationellt lärosäte som tar ansvar för samhällsutvecklingen och bidrar till en hållbar värld.” Arbetet genomförs bland annat inom ramen för Erasmus+-programmet, samt genom utbyten av lärare mellan olika lärosäten i Europa, för att på så vis kunna öka kvaliteten i utbildningen. Inom arbetet för internationalisering innebär det många flygresor för studenter, lärare och forskare.

Klimatstudenterna är en ideell och nationell studentförening i Sverige som utgörs av lokala grupper vid olika lärosäten. Deras fokus ligger på att få Sveriges lärosäten att följa sin egen forskning och leda vägen i omställningen mot ett hållbart samhälle. De har nyligen lanserat en namninsamling, “Stop unnecessary flying! Swedish universities need to practice what they teach”.
– Vår namninsamling innebär att Sveriges lärosäten ska dra ner på sitt flygresande och, framförallt nu efter corona, inte gå tillbaka till gamla flygvanor, säger Fanny Lindblad, styrelseledamot i Klimatstudenterna Sverige.

Mellan 2019 och 2020 minskade antalet flygresor per arbetskraft med 87 procent, vilket pandemin spelade en stor roll i, och Klimatstudenterna Sverige vill se att utsläppsnivån efter pandemin hålls kvar på samma nivå som under pandemin. Därefter vill de se att det minskas med 16 procent per år för att ligga inom ramen med den senaste forskningen inom koldioxidbudgeteringen.

Klimatstudenterna kräver att universiteten arbetar aktivt för att förebygga en ökning av flygutsläppen efter pandemin. En lösning för minskning av utsläppen som pandemin fört med sig är bland annat digitala möten.
– Varför vi just vi skriver “unnecessary flights” är för att det finns många flygresor som inte behöver göras, vilket vi såg framförallt under förra året. Pandemin har visat att det är fullt möjligt att flyga avsevärt mindre, samtidigt som digitala möten är en enkel lösning som inte behöver äventyra forskningens kvalitet. Vi ser digitala möten som en fortsatt självklar del av forskningsverksamheten framöver. Digitala möten frigör tid eftersom att resetiden försvinner, det ger möjlighet att lägga mer ekonomiska resurser på forskningen istället för resande och fler personer ges möjlighet att delta på forskningsmötena online, säger Fanny Lindblad.

2019 anslöt sig Göteborgs universitet till Klimatramverket som beskriver hur universitet och högskolor ska göra för att nå 1,5-gradersmålet. Lärosätets arbete för att halvera sina utsläpp till 2030 startades i förra året, men Klimatstudenterna anser att det finns mer att göra än vad som redan görs för klimatet vid Sveriges lärosäten.
– Vi har som mål att lärosätena ska ligga i linje med 1,5 gradersmålet genom att halvera sina utsläpp till slutet av 2022 jämfört med år 2019 och att de ska ha nollutsläpp vid år 2030. Optimistiska men nödvändiga mål och de drastiska åtgärderna som gjordes under pandemiåret visar att lärosätena har stor handlingskraft så länge de ser ett problem som en kris, säger Fanny Lindblad.
Hon fortsätter:
– Utan fullgoda åtgärder kommer de värsta konsekvenserna av klimatkrisen inte kunna avvärjas, vilket vi alla tar skada av, säger Fanny Lindblad.

En artikel som Spionen publicerade i våras handlade om arbetsgruppen som hade i uppgift att komma på lösningar för att nå målet om att halvera Göteborgs universitets utsläpp till 2030, som då hade skapat bland annat en koldioxidbudget. Elin Gunnarsson, studentrepresentant i arbetsgruppen, beskrev då att studentrörelsen i Göteborg ville se att alla mål nås.
– I grunden vill Göteborgs universitets studentkårer se betydligt högre mål än en halvering av utsläppen till 2030, men att införa en koldioxidbudget ser vi som en nödvändig grund även om själva målen skulle revideras i framtiden. Lärosäten borde inte bara följa nationella mål, utan också föregå med gott exempel. Det handlar i grunden om att visa vetenskapligt ledarskap, säger Elin Gunnarsson i artikeln.

Klimatstudenternas förhoppning är att namninsamlingen uppmärksammas både nationellt och internationellt för att få en effekt av att pressa lärosätena att ändra sina resmönster.
– Vi hoppas att lärosätena börjar leva som de lär och en gång för alla ser klimatkrisen som den kris den faktiskt är, säger Fanny Lindblad.

Som student kan man engagera sig i Klimatstudenterna för att kunna påverka sitt lärosätes arbete i klimatfrågor och forma Sveriges universitet framåt.
– Ju fler studenter vi är desto större påverkan har vi, säger Fanny Lindblad.

 

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.