Foto: Pexels/CC00.

Klimatprotester under COP26 kan påverka på lång sikt

Förra veckan rapporterade masterstudenten och aktivisten Sara Löwgren för Spionen från klimattoppmötet, COP26, i Glasgow. I samband med klimattoppmötet protesterade många klimataktivister, vilket enligt lektor Rikard Warlenius, vid GU, inte skulle ha något direkt inflytande på besluten som togs under förra veckan. Dock kan protesterna påverka för klimatpolitiken i det långa loppet.

Rikard Warlenius är lektor och forskare i humanekologi vid Göteborgs universitet. Han undersöker för tillfället vilken betydelse lokala gräsrotsrörelser har och dess potential i klimat- och energiomställningen genom ett pågående projekt, Gräsrotsinitiativ för energiomställning - effekter, hinder och framgångsfaktorer. 

Gräsrotsrörelser förknippas med aktivism där man vill att beslutsfattande ska röra sig hemifrån och uppåt i organisationen istället för tvärtom. Gräsrotsrörelser kan, enligt Rikard Warlenius, påverka utsläppen direkt från aktivisterna och deras omgivning, genom att till exempel köra bil mindre och cykla mer.
– Men den stora potentialen ligger i om gräsrotsrörelser kan påverka samhället i sin helhet. De är exempelvis viktiga för att påverka allmänna attityder och opinioner, som i sin tur påverkar vilka beslut som fattas av politiska och ekonomiska makthavare, säger Rikard Warlenius i en intervju på GU:s hemsida.

Gräsrotsrörelsens inflytande beror på bland annat hur skickliga aktivisterna är att få fram sina åsikter och opinion samt hur mottagliga makthavarna är för deras röster.
– De kommer även att väga klimatopinionen mot andra opinioner, som kanske vill något helt annat än klimataktivisterna. De kommer också att föredra att förändra samhället på sätt som är enkla och billiga framför sätt som är osäkra och dyra, säger Rikard Warlenius i samma intervju.

Enligt en del forskare finns det lösningar på klimatfrågan som alla kan vinna på.
– Men andra forskare menar att klimatfrågan är ett så kallat lömskt problem, som är komplext och inte kan lösas utan konflikter. Det kräver i så fall mycket starka påtryckningar för att makthavarna ska våga och vilja fatta de beslut som krävs, säger Rikard Warlenius i intervjun.

Många av förhandlarna som representerar sina regeringar och satt i klimattoppmötet förra veckan, hade redan förhandlat deras mandat på hemmaplan. Därför tror inte Rikard Warlenius att aktivisternas protester var så effektiva för just klimattoppmötet.
– Men protesterna spelar en roll i det långa loppet, genom att de skapar uppmärksamhet, påminner världen om klimatfrågan knappast är löst och bidrar till att förändra opinioner. I vissa fall verkar också protester direkt ha påverkat de beslut som fattas på toppmöten, som under världshandelsorganisationens toppmöte i Seattle 1999. De omfattande protesterna från bland annat fackföreningar och miljörörelser kan ha bidragit till att utvecklingsländerna vågade stoppa ytterligare avregleringar av världshandeln, säger Rikard Warlenius.

Det är svårt att veta om förflutna möten mellan gräsrotsaktivister och beslutsfattare har gjort något avtryck i klimatpolitiken, men det går inte att förneka att till exempel protester påverkar politiken indirekt.
– Ett exempel från senare år är rörelsen för en ”green new deal” i USA, som började med en fredlig ockupation av demokraten Nancy Pelosis kontor i Washington i november 2018 och nu utövar en stor påverkan på president Joe Bidens klimatpolitik, säger Rikard Warlenius.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.