Studerandehuvudarbetsmiljöombud, Shamo, Ellen Holm är en av dem som verkar för att studenterna ska få en bättre arbetsmiljö. Foto: Privat.

Studenter agerar ombud för att förbättra studenternas arbetsmiljö

I oktober varje år, vecka 43, infaller EU:s Arbetsmiljövecka och just idag den 27 oktober, på skyddsombudens dag, sätter EU-länderna extra fokus på arbetsmiljö- och skyddsombudens arbete. Göteborgs universitets studenter företräds av kårvalda arbetsmiljöombud som verkar för allt från att studenter ska få sina scheman i tid till att motverka trakasserier och särbehandling. Ellen Holm är en av dem som engagerar sig för studenternas skull.

Göteborgs universitets studenter företräds av studerandearbetsmiljöombud, Samo, i frågor som rör arbetsmiljön. Samo:s uppgift är att bevaka att arbetsmiljön på lärosätets fakultet är god samt att utbildningsanordnaren ansvarar för att arbetsmiljön för samtliga studenter är så bra som möjligt. Samtliga institutioner vid GU ska utse en egen Samo som i sin tur samordnas via ett studerandehuvudarbetsmiljöombud per fakultet, en Shamo.

Litteraturvetaren och studenten Ellen Holm är en av GU:s åtta Shamo:s. Hon är inne på sitt femte år som student vid GU och på sitt tredje verksamhetsår som engagerad i arbetsmiljöfrågor på Humanistiska fakulteten.
– Viktig del som studentrepresentant är att man påminner sig och är medveten om att ens arbete måste grunda sig i att man är just studentrepresentant, att det är studenterna man företräder och att man lyckas fånga upp och föra deras frågor vidare. Det finns en välfungerande struktur för det, men många studenter vet tyvärr inte om att vi finns där för dem. 

Något som enligt Ellen Holm är en av utmaningarna med ombudsarbetet.
– Det rör sig om studenter som aldrig varit i kontakt med kåren, organisationen och inte har en insyn i hur studentengagemanget omkring dem är uppbyggt. De vet inte var de ska börja och vet inte ens om att möjligheten finns. Det finns många rättigheter som regler för att vi som studenter ska ha det bra, men jag tror att många tänker att ett universitet är som en vägg som det inte går att rucka på, men så är det ju inte och så vill inte heller GU att det ska upplevas som. Men som en enskild student ser man inte att det är möjligt och då är det viktigt att vi som ombud kan hjälpa till med det. Det ska inte vara ett problem.

– En sak vi inom verksamheten har tagit upp är till exempel är att vi ska vara restriktiva med att använda förkortningar så som Samo och Shamo när vi pratar med personer utanför kåren. Tar vi som engagerade och förtroendevalda just dem för givna så är risken att studenter som inte vet vad förkortningarna står för känner sig exkluderade.

Göteborgs universitet har 38 institutioner samordnade inom åtta fakultet. Målet är att varje institution ska ha en egen Samo och att varje fakultet i sin tur ska företrädas av en Shamo. Just nu har GU:s studenter 21 av 38 Samo-poster tillsatta samtidigt som varje fakultet för närvarande har en egen Shamo. Att rekrytera engagerade till arbetet som studerandearbetsmiljöombud är dock inte enkelt.
– Vid samtliga fakulteter och även inom kårverksamheten och på Gus har vi problem med att hitta personer som vill jobba med fackliga frågor, många studenter inte känner att det är lönt, att de är där en termin eller två och sen är klara och är härifrån och att det inte kommer göra någon skillnad för för just dem. Och jag tror inte att det ska handla om att höja arvodet, utan göra uppdraget mer attraktivt, höja värdet på det. 

Men hon understryker att de frågor som man som student upplever inte fungerar många gånger är sådana som är återkommande och därför absolut är värda att lyfta och jobba med även för andras skull.
–  En fråga som verkligen är återkommande och som vi jobbar med just nu är den om att studenter i så god tid som möjligt ska få information inför kursstart. Vi jobbar med frågan i syfte att studenter ska kunna genomföra sina studera så väl förberedda som möjligt, inte för att vara jobbiga mot en specifik lärare eller kursledare. Att få rätt info i tid är en grundläggande förutsättning och det är absolut inte ett problem på alla kurser, men återkommande på alla institutioner vid varje terminsstart. Vi lyfter frågorna till prefekter och Utbildningsberedningen på fakultetsnivå och arbetar vidare med dem, det är viktigt med kontinuitet.

Samo:s arbete samordnas av Göteborgs univeristets studentkårer, Gus, där vice ordförande Daniel Johansson, är anavarig för akyddsombudens arbete. Även han är medveten om svårigheterna i rekryteringen och ser gärna att man tar till andra möjligheter för att attrahera studenter till uppdragen.
– Det vore givetvis bra om det gick att rekrytera fler studerandearbetsmiljöombud, och jag vet också att det är något som kårerna kämpar med. Det är en svår men väldigt viktig post att rekrytera till, och kanske behöver vi tillsammans med GU jobba för att öka intresset och statusen för uppdraget. Jag tror även att det är viktigt att studenter får information om att de faktiskt kan vara med och förbättra saker under sin utbildning. Som sagt, mer information och högre status på uppdraget tror jag skulle göra att fler blir intresserade, säger Daniel Johansson. 

Han betonar att ombudens arbete är viktigt i ett direkt arbete mot och med studenterna men även för GU:s övergripande arbete med frågorna om studenternas arbetmijlö.
– Studerandearbetsmiljöombuden fyller en jätteviktig funktion för studenter vid konkreta händelser, men också för GU i det kontinuerliga, systematiska arbetsmiljöarbetet för studenter. Jag tror att många studenter inte riktigt reflekterar över att de har rätt att tycka till om sin arbetsmiljö, man är kanske inte van att ha så mycket att säga till om, men våra Samo:s och Shamo:s är ju där och sliter för att GU ska bli så bra som möjligt för oss studenter.

Hur GU ställer sig till ombudens arbete är viktigt för hur arbetet fortlöper och bemötandet från lärosätet upplever Ellen Holm, varierar. 
– Det är olika. Högt upp på dekannivå finns det väldigt stor samarbetsvilja. Men det är svårare på en första nivå med kursansvariga lärare, vilket ju är mer av ett problem och spär på problematiken i och med att det är dem som studenterna möter först. En student vänder sig först till kursansvarig lärare och får många gånger till svar att något inte går att göra på ett annat sätt. Vilket oftast inte stämmer, utan är mest ett bekvämlighets- eller okunnighetssvar. Vi måste bli bättre på att få studenterna att kontakta oss i kåren så att vi med vår inarbetade struktur kan företräda dem. För oftast går det att lösa. 

Hon ser det som fortsatt viktigt arbetsmiljöärenden samordnas inom ramarna för kårens verksamhet, som är en viktigt position att utgå ifrån om man vill kunna ställa krav och ifrågasätta enskilda lärares, institutioners eller hela lärosätets arbete. Det är även viktigt att ha en god samverkan mellan de engagerade på respektive post, så att Shamo och Samo tillsammans med kårerna kan markera mer tydligt. Hon betonar vikten av kontakt och informationsflöde samt kontinuitet är särskilt viktigt de gånger frågor företräds inför GUs högre instanser.
– Man kan känna sig ganska ensam när man kommer som enda student och så sitter det 20 personer från GU på ett möte. Då är det extra viktigt att känna att jag har de andra med mig i ryggen och att informationsöverföringen har fungerat som den ska, att jag är trygg med det. Arbetet ska grunda sig i att GU ser kåren som ett hjälpmedel och inte en motpart, vilket jag upplever att de oftast gör. Beroende på hur man lägger fram sina åsikter får man olika svar. Om man går i opposition måste man vara samarbetsvillig, men allt det där blir lättare av en god kontakt och gemensamma mål inom kåren, sektionerna, Shamo och Samo.

Nationellt verkar Sveriges förenade studentkårer, SFS, för de större perspektiven och initiativen inom skyddsombudsarbetet. På lokal nivå vid GU är det som nämnt Gus som samordnar Shamo:s. Men att hitta ett nationellt och ens lokalt utbyte mellan lärosäten respektive fakultet är inte alltid lätt.
– Det svåra med arbetsmiljö är att man inte har samma problem, även om man jobbar med samma frågor. Vad som är viktigt för en institution kan skilja sig så mycket från en annan, även inom ett och samma fakultet.

På det stora hela ser dock Ellen Holm sitt engagemang som framförallt viktigt men, med anledning av utmaningarna också extra intressant.
– Jag tycker verkligen om att det innefattar så mycket av just den bredden och att man, när man identifierat felen, får stor möjlighet att göra det bättre. Det är fint att ens åsikter är värdefulla. Även universitetets arbetsmiljöombud har uppskattat studentperspektivet och värdesatt våra insatser, men det är framförallt när vi får studenternas gehör som man känner att man verkligen gjort skillnad.  

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.