Foto: Pexels/CC00.

Ny CSN-rapport visar studenternas inkomster och utgifter

Nyligen publicerade Centrala studiestödsnämnden, CSN, en rapport som utreder vilka inkomster de studerande har, var inkomsterna kommer ifrån, samt vilka utgifter som studenterna har. Syftet är att öka kunskapen om högskolestuderandes ekonomi samt om studiemedlens tillräcklighet.

Hösten 2020 utförde CSN en digital enkätundersökning som riktade sig till studerande med studiemedel på högskola eller universitet i Sverige. Både heltids- och deltidsstuderande fick svara på enkäten. Frågeställningar som utgör grunden för rapporten är bland andra huruvida studenternas inkomsterna är högre än utgifterna eller vice versa, samt om det finns några skillnader mellan olika grupper av högskolestuderande. Senaste en liknande undersökningen gjordes var 2010 och dess resultat jämförs med de nya.

De som studerar på högskolenivå med studiemedel har en månadsinkomst på i genomsnitt 12 700 kronor och den genomsnittliga studenten har 10 700 kronor i utgifter. Tre av fyra studenter har inkomster som överstiger utgifterna, vilket är en större andel än den undersökningen som gjordes 2010. Det är troligen på grund av att det nu är fler som väljer att inte ta något studielån och finansierar sina studier på andra sätt.

För majoriteten av studenterna, 76 procent, är inkomsterna tillräckliga för att täcka alla utgifter under en månad. Det är en ökning med åtta procent jämfört med undersökningen 2010. Trots det är det 42 procent av de studerande med barn som inte har tillräckligt med inkomster för att kunna betala för alla utgifter varje månad.

4 av 10 studenter arbetar parallellt med studierna, vilket utgör den vanligaste inkomsten utöver studiemedel. De som är över 35 år behöver dock arbeta oftare än de yngre, då de ofta har ett barn att försörja. 

Enligt rapporten lägger studenter cirka 37 procent av sin inkomst på boendekostnader där en student betalar i genomsnitt 4 400 kronor varje månad för sitt boende. Livsmedel är en av de vanligaste kostnadskategorier som studenter lägger sin inkomst på. Andra kategorier studenter ofta lägger pengar på är tv, telefon, internet, kläder, skor och studiematerial.

Studenter med utländsk bakgrund är oftast äldre än andra studenter och har oftare barn. Trots att inkomsterna oftast blir högre med åldern, har de en lägre inkomst än studerande med svensk bakgrund. Enligt rapporten är lånebenägenheten för utländska studenter lägre än någon med svensk bakgrund en av anledningarna till deras lägre inkomst.

Rapporten redovisar också att kvinnor har högre inkomst än män. Den genomsnittliga inkomsten för en studerande kvinna är runt 13 200 kronor medan genomsnittliga inkomsten för en studerande man är 12 000 kronor. Det är på grund av att många kvinnor är äldre samt har barn. Av de kvinnor som svarade på enkäten hade 15 procent barn. Kvinnor får då tillgång till fler bidrag än de män som inte har något ekonomiskt ansvar för ett barn.

I CSN:s avslutande reflektion av rapporten, beskriver att många högskolestuderande har en bra balans mellan inkomster och utgifter. Sex av tio studerande månadssparar och har en god ekonomi. Anledningen till detta är att fler tar del av studielånet. De uppmärksammar också att undersökningen visat på att det finns flera grupper som har det svårare att gå runt ekonomiskt. Dessa grupperna innebär studerande med barn, äldre studerande samt studerande med utländsk bakgrund. Dessa grupper tar inte alltid del av studielånet, vilket CSN tror skulle kunna öka andelen av de som kan täcka alla sina utgifter.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.