Creative commons/CC00

UHR föreslås ansvara för genomförandet av högskoleprovet

Universitets- och högskolerådet, UHR, föreslås ansvara för genomförandet av högskoleprovet i ett betänkande som regeringens nationella samordnare för högskoleprovet har lagt fram. Det ska ske i samarbete med de universitet och lärosäten som använder provet för urval. I betänkandet finns också förslag om antal prov per år, en höjd anmälningsavgift och digitalisering av provet.

Hösten 2020 tillsatte regeringen en nationell samordnare för högskoleprovet som fick i uppdrag att bistå UHR med genomförandet av provet hösten 2020 och våren 2021. Uppdraget bestod även av att föreslå en ansvarsfördelning för provet inför framtiden.
– Som det fungerade innan gjorde man på olika sätt vid de 21 universiteten och högskolorna. Bland annat när det kommer till hantering av vissa rättsäkerhetsfrågor som misstänkta fusk och så vidare, vilket skapade problem. Dessa problem har under pandemin blivit ännu tydligare, säger Peter Honeth, regeringens nationella samordnare för högskoleprovet .

Under pandemin tog UHR över för genomförandet av högskoleprovet för att snabbt kunna ta beslut och underlätta processen för provanordnare. Under varken våren eller hösten 2020 anordnades det något prov.
– Min uppfattning av den här erfarenheten är att det har fungerat väl med UHR:s tillfälliga ansvar. Pandemin har illustrerat att det har varit viktigt att kunna ta nationella beslut och att kunna göra det snabbt då det varit pressade tidsramar. Det blir naturligtvis lättare när en nationell myndighet har ansvar att ta beslut istället för 21 universitet och högskolor.

I dag finns ingen bestämd regel över hur många prov som måste ges varje år. I det betänkande som lämnats till regeringen ska det regleras i högskoleförordningen att ett högskoleprov per kalenderhalvår ska ges.
– Högskoleprovet är viktigt för många som vill använda det för att konkurrera om en högskoleutbildning och det är en viktig del för hela antagningssystemet. Det ska vara väldigt starka skäl för att ställa in provet och i så fall tycker jag att regeringen ska besluta om det och inte en enskild myndighet.

Det föreslås även att anmälningsavgiften för de prov som ges i Sverige ska höjas från 450 kronor till 550 kronor samt att avgiften för de prov som genomförs utomlands, höjs till 800 kronor. UHR ska reglera avgiften istället för högskoleförordningen som det gjorts tidigare.
– Avgiften har legat still sedan 2014, så jag föreslog en ganska försiktig höjning. Dessutom går högskoleprovet med ganska stort underskott och de pengarna måste universitet och högskolor ta från grundutbildningsmedel, vilket jag tycker är lite tveksamt. Den här höjningen kommer fortfarande inte täcka kostnaderna fullt ut men det blir en lite bättre kostnadstäckning.

UHR får också i uppdrag att digitalisera högskoleprovet, då pandemin visat ett behov av det. Det har även varit en stor efterfrågan från universitet och högskolor. 
– Det systemet som finns är att provet trycks i Umeå, sen ska det under största sekretess spridas till 2000 provlokaler. Resultaten samlas in under lika stor sekretess så det inte går att fuska på vägen. Med en digitalisering av provet skulle man kunna komma undan denna komplicerade processen. 

Det kommer inte vara lätt att utveckla ett digitalt prov, provtagare ska ha tillgång till datorer och de ska inte kunna koppla upp sig till något annat för att få nya sätt att fuska.
– Vi får se om det går att genomföra. Men jag tycker definitivt att vi ska försöka. Det pågår arbete för digitalisering av de nationella proven i skolan, och det borde man kunna gå utifrån när det kommer till digitalisering av högskoleprovet, säger Peter Honeth.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.