Göteborgs universitet, Seminarieparken. Foto: Samuel Petersson.

GU:s mål - att halvera sina utsläpp till 2030

Förra veckan skrev Spionen om att den arbetsgrupp som Göteborgs universitet tillsatt för att arbeta med hållbarhetsfrågor utifrån Klimatramverkets mål - att lärosäten ska halvera sina utsläpp till år 2030 - nu presenterat en klimatbelastningsutredning. Utredningen ska i sin tur ligga till grund för en koldioxidbudget som ska ge universitetets alla instanser en tydlig översikt om mängden koldioxidutsläpp som respektive del av universitetet bidrar till. Innan förslaget läggs fram, bjuds denna vecka GU:s samtliga studenter och anställda in till workshops för att tillsammans diskutera de idéer och åtgärder som föreslagits. Kommer GU att nå målen och hur arbetar man för att komma dit? Vi har pratat med dekan Malin Broberg och prefekt Henrik Aronsson som tillsammans med en studentrepresentant och prorektor, leder gruppens arbete.

I september 2019 beslutade Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg att universitetet ska ansluta till Klimatramverket. Bara veckorna efter kom ett nytt beslut om att tillsätta en arbetsgrupp för implementering av Klimatramverkets mål. Arbetsgruppens huvudsakliga uppgift är att föreslå vilka åtgärder GU bör ta till och vilka mål som ska uppnås för att GU ska verka i enlighet med ramverket. 

Gruppen leds av prorektor Mattias Goksör och består även av Malin Broberg - dekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Henrik Aronsson – prefekt vid institutionen för biologi och miljövetenskap samt studentrepresentant Elin Gunnarsson. Till sin hjälp har gruppen sakkunniga från Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV. Gruppens arbete och förslag ligger som en vägledande grund för de beslut som slutligen fattas om hur universitetet går vidare i sitt arbete.
– Vi är en liten grupp och har mycket inflytande. Med GMV som stöd och genom vidare kontakt med ledningen, som i sin tur pratar med dekaner, så täcker vi upp organisationen i stort. Vi har pratat en del om att ha referensgrupper och det kommer säkert finnas framöver, men nu närmast börjar vi med att ta upp arbetet i våra workshops, säger Henrik Aronsson. 


Henrik Aronsson. Foto: Johan Wingborg. 

Att arbetet med hållbarhetsfrågor i sin strävan att nå ramverkets mål är organiserat genom gruppen, ses som en fördel. 
– Jag vill gärna att det arbete vi gör idag ska leda till att hållbarhetsfrågor blir en del av ett vardagligt arbete som genomsyrar hela organisationen och jag tror egentligen inte att vi ska lägga det på en specialistorganisation, utan tillsammans gå vidare till att fatta beslut, efter de förslag som kommer i samband med våra workshops, säger Malin Broberg. 
– Lägger man det på en extern expertgrupp så blir de här frågorna väldigt lätt bara deras sak och så ska det inte vara. Det är allas sak, fyller Henrik Aronsson i. 

Klimatramverket blev till på initiativ av universitet och högskolor med ambitionen att på ett aktivt sätt bidra till klimatomställning i linje med bland annat IPCC:s globala mål för att, till år 2030, nå 1,5-gradersmålet. En linjär minskning av utsläppen skulle för GU:s del innebära att universitet behöver sänka sina utsläpp med drygt sex procent årligen.
– Om någon sätter ner foten och säger att Klimatramverket ska följas så kommer där snabbt att finns en arbetsprocess. Har man inte det, är risken att den här fokusen försvinner, då är det så mycket annat som tar ens uppmärksamhet. Det krävs att någon uppifrån pekar och för vår organisations del så stämmer vårt arbete väl överens med andras ideer. Det är jättemånga i min organisation som är glada för det här initiativet, och sex procent per år kan låta som ett enkelt mål att nå, men när vi kommer bortåt år för år så blir det tuffare, säger Henrik Aronsson.

I 2018 års redovisning till Naturvårdsverket uppgav Göteborgs universitet att organisationens klimatpåverkan för år 2018 var 6772 ton. Det är alltså en redovisning av uppgifter som inrymmer inköp av bland annat el och värme samt tjänsteresor. Även i sitt arbete började gruppen med att presentera inom vilka områden som universitetet bör prioritera att börja sitt arbete. Förutom bland annat utbildning och forskning såg även de ganska omgående att energianvändning och tjänsteresor stod för de stora utsläppsposterna. 
– Att vi siktat in oss på resor är för att belastningsutredningen visat att det är så mycket som ligger där, men också för att det föranleds av individuella beslut som går att komma åt snabbare. Så för att komma igång har vi sagt att vi börjar där. Vi har många institutioner med många forskare och forskningen har alltid varit internationell. Men nu möter den globala problem. Svenska forskare studerar därför problem någon annanstans och på andra sätt - resandet är och kommer att vara en bärande del av vår verksamhet, men vi måste hitta sätt att prioritera och välja de allra viktigaste resorna, säger Malin Broberg.
– Prioritering är en jätteviktig del av hur att gå framåt. Vi har nästan aldrig behövt prioritera tidigare, jag har som prefekt aldrig fått någon fråga om någon som behöver åka till Stockholm eller Kenya får det. Det får jag nu och det är på grund av covid. Men frågan är om alla måste åka, eller om vi ska passa på att rea i samband med något annat åtagande. Det är den prioriteringen vi som chefer måste vara tuffare med framöver. Klimatramverket är inte till för att vi ska sluta resa, det är för att minska utsläppen av koldioxid, inte strypa resandet, eller få oss att ro över Öresund, säger Henrik Aronsson.

De båda ser att pandemiåret och de snabba omställningarna därmed banat väg för att fler ser alternativ till sina mer traditionella arbetssätt, något som kan komma arbetet med hållbarhetsfrågorna till gagn framöver. 
– Man har utforskat alternativen och insett att en hel del kan vi göra ändå, men sen tror jag att det är många som skulle säga att det här året haft förödande effekter för deras forskning och det är också viktigt att ta hänsyn till, säger Malin Broberg. 


Malin Broberg. Foto: Johan Wingborg. 

Arbetsgruppen identifierade och presenterade vad man kallar för “särskilt betydelsefulla åtgärder” som sågs som avgörande i lärosätets arbete för att halvera sina utsläpp fram till 2030. Att införa en koldioxidbudget stod överst på listan följt av en utveckling av GU:s klimatväxling till vilken en klimatfond finns knuten, samt genomförande av en klimatbelastningsutredning. I sin rapport uppger arbetsgruppen att Oslo universitet på flera sätt kan ses som en förebild för GU, men några nationella exempel som kommit längre i sitt arbete finns inte att följa.
– Vi kan känna att vi i gruppen är lite före i det här arbetet, många är inte riktigt där än. Jag var i ett möte med andra lärosäten i Sverige, där bland andra Umeå och Linköping tyckte att det var intressant att vi sätter en budget med klimatväxling, så det är väldigt spännande och utvecklande att vara bland de första, säger Henrik Aronsson.
– Och det vi brukar säga i gruppen är att statliga myndigheter behöver gå före i det här arbetet, vilket kan göras på många olika sätt. Ett sätt är att sätta krav på leverantörer av olika slag, men det vi göra med att utveckla en metodik som andra kan använda sig av, det är också ett sätt att gå före, säger Malin Broberg. 

Nästa steg är denna veckas workshops som gruppen hoppas ska ge nya idéer och synpunkter på hur att bana väg framåt. Men de väntar sig inte konsensus kring frågorna. Redan för veckorna sedan invände Sahlgrenska akademins samtliga prefekter i en samlad skrivelse mot delar av gruppens förslag. 
– Så är det, vi väntar oss inte att alla ska tycka som vi och det är en känslig fråga. Till viss del tror jag att det har med den akademiska friheten att göra - det finns en kultur av att vi bestämmer själva vad vi tycker är viktigt och ska vi då ha en chef eller rektor som säger vad vi ska lägga våra pengar på, då blir det känsligt. Men det som vi jättegärna vill ha är inspel på andra saker som kan göras, vi kanske har snöat in på det här med resorna, missat någon verksamhetskritisk fråga. Vi vill lyssna på goda argument och inte bli omkullpratade av dem som pratar högst och mest, utan verkligen få chans att snappa upp om vi feltänkt kring något som får skeva konsekvenser. Och vi kommer att lyssna men det innebär inte att vi måste ha en konsensus från hela organisationen för att ta fram ett förslag att jobba vidare på. Jag tror att det jättemycket är en pedagogisk fråga att prata om att se vad kan det få för konsekvenser, vilka möjligheter finns att välja resvägar så att jag ändå kan spara in några procent här och där på koldioxidutsläppet så att jag inte behöver lägga om mina vanor helt och hållet utan att banta lite grann, säger Malin Broberg. 
– Jag håller helt med Malin. Vi kommer att vara öppna och transparenta, plocka upp de frågor som kommer upp. Vi ska därefter sammanställa en remiss och ge det en chans till och revidera förslaget, inte bara köra på och strunta i vad folk säger. Men vi måste också ta ansvar för ledarskap och inte hela tiden backa tillbaka och be om insikt om allt. Det är därför vi sitter där vi gör. Tillsut får man säga; färdigt, och testa och sen skruva medan vi kör, säger Henrik Aronsson. 

Remissen väntas vara klar till efter sommaren, men utformandet och implementeringen av den klimatväxlingsbudget som föreslagits, kommer att dröja ytterligare. Klimatväxling innebär att, i det här fallet Göteborgs universitet, avgiftsbelägger till exempel de av sina resor som har en hög klimatbelastning. Hur hög avgift som läggs på respektive utgift kommer att variera. För just resor har gruppen lagt sitt förslag på 3000 kronor extra per inrikesresa, mot tidigare 118 kr. Den avgift som varje institution betalar utöver själva resekostnaden, alltså de 3000 kronor som förslaget nu ligger på, går till GU:s klimatfond. Fondens tillgångar kommer att användas för att bekosta interna åtgärder som är av den karaktären att de leder till en minskning av GU:s egen klimatpåverkan. Varje institution kommer att behöva anpassa sin egen budget till den uppsatta klimatväxlingsbudgeten.
– Det är ganska komplext när man ska ta fram ett helt nytt ekonomisystem. Vi tar ju fram en helt ny valuta för GU, kan man säga. Istället för kronor så är det koldioxid och att få ihop de två systemen är ganska nytt och där har det tagit tid att få fram ett verktyg som vi kan använda och som är rättvisande, säger Malin Broberg. 

När kan budgeten vara på plats?
– Klimatväxlingsbudgeten bör följa det ordinarie budgetåret. Ska vi hinna med den budgetprocess som ligger för 2022 bör vi i så fall vara klar med en plan för klimatväxlingsbudgeten redan i augusti och september. Det ser jag inte som realistiskt. Dock hade Klimatväxlngsprogrammet kunnat starta till årsskiftet och med den kan vi tänka oss att starta en skuggbudget, där man kan börja med att lägga in sina fakturor och liknande. Men att lägga den faktiska budgeten och sparbetinget, det kommer inte komma med förrän nästa år, säger Malin Broberg.  

 Vad händer om GU inte lyckas nå Klimatramverkets mål till 2030?
– Om vi misslyckas och alla andra lyckas så är det klart att det är dåligt för GUs rykte. Jag svårt att se att vi skulle göra ett sämre jobb än någon annan i detta. Så jag hoppas att vi står i 2030 och hela samhället har lyckats. Jag vill inte stå där och ha misslyckats för det är ett ruskigt scenario, säger Malin Broberg.
– Jag håller med Malin. Jag tror att det är väldigt svårt att stå ensam 2030 och inte ha nått målen, då har vi alla inte nått målen. Vi kommer att ha dialoger med andra lärosäten och varför skulle GU ha någon speciell grej som göra att vi missar att nå målen? Men däremot är det en helt annan fråga om vi når 55 procent. Det gäller att sätta en målsättning så att man når en bit. Sätter vi 25 procent så kanske vi bara når 20 - sätter vi 55 så når vi en 45 - det vore ju fantastiskt, säger Henrik Aronsson.  

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.