Montage: Stefan Ideberg/Johan Wingborg.

Studentinflytande - en nationell och lagstadgad fråga

Göteborgs universitet har, liksom Sveriges övriga lärosäten, en lagstadgad skyldighet att se till att studentinflytandet upprätthålls och implementeras inom sin organisation. Men även om dagens system för studentinflytande är väl utvecklat vad gäller både regelverket och inom den praktiska verksamheten, bygger det på frivillighet och engagemang hos den enskilda studenten. Vid Göteborgs universitet är samordnaren Per Haglund på Sektionen för student- och utbildningsstöd, den som jobbar med att se till att GU lever upp till lagen och förväntningarna.

Per Haglund har själv suttit på andra sidan av ordningen. Som vice ordförande för Göteborgs universitets studentkårer, Gus, var han för sex år sedan arvoderad studentrepresentant som engagerade sig för studenternas bästa. 
– Även om jag personligen bytt perspektiv, har jag med mig värdefulla erfarenheter och kan möjligen ännu tydligare se vikten av att studenter engagera och fortsätter att samordna sig. Studenterna vill vara med och vill påverka och GU får därmed viktiga perspektiv, säger han. 

De bestämmelser som reglerar vad som gäller om studentinflytande på statliga universitet och högskolor är högskolelagen (HL), högskoleförordningen (HF) och studentkårsförordningen (SF). Enligt högskolelagen har studenter rätt att vara representerade i ett lärosätes alla beslutande och beredande organ, som har betydelse för utbildningen och för studenternas situation. På frågan om Göteborgs universitet lyckats leva upp till kravet är svaret nej.
– Det är endast ett organ vid ett av våra åtta fakultet som inte tillsatt en studentrepresentant. Studentrepresentanter har bjudits in, men studentkårerna har inte lyckats fylla platsen, alltså når vi så som det är nu därför inte det kravet som är satt, säger Per Haglund. 

Det är studentkårerna som utser studentrepresentanter. Utgångspunkten för tillsättningen är att representanterna måste utses inom en kårstruktur. Som det är idag, rör det sig om drygt 90 studentrepresentanter till universitetets olika organ, på den universitetsgemensamma nivån samt ytterligare platser på institutionerna och fakulteten som utses av respektive studentkår.
– GU har ansvar för att se till att det finns förutsättningar för studentkårerna att verka. Om nu studentkårerna inte hittat en representant är det så olyckligt. Men det är också klart att det föreligger utmaning för kårerna att hitta 90 studentrepresentanter eller fler och kanske särskilt nu när det kan vara svårare att värva medlemmar in till kårerna.

Bestämmelser om studentinflytande har successivt införts och förtydligats i högskoleförfattningarna genom åren. 2018 gjorde Universitetskanslersämbetet, UKÄ, den statliga tillsynsmyndighet för högskolor och universitet, en tillsyn som året därpå resulterade i en rapport där kritik riktades mot Göteborgs universitet om hur universitetet arbetade med studentinflytandet. 
– Det fanns brister och utvecklingsområden som behövde ses över. UKÄ lämnade efter sin tillsyn synpunkter att i beslutsmallar ange hur studentinflytande säkrats, hur vi involverar studenter, säger Per Haglund.

Efter kritiken togs det - för GU - lokala styrdokumentet ”Regler för studentinflytande” fram. Dokumentet fastställer just hur studentinflytandet ska säkras och formaliserar det förordningstekniska.
– Det här dokumentet är ett sätt att säkra studnetinflytande.Vi ska förankra det vi gör hos studenterna och där ska vi också vara tydliga med att vi har en skyldighet enligt lag.
Det är samtidigt en viktig signal om att studentinflytande är en viktig och prioriterad fråga, från såväl rektor som en större kvalitetsfråga. I mitt arbete upplever jag att det finns en genuin vilja att engagera studenter och att man ser ett mervärde i att involvera och ge studenter möjlighet att påverka, säger Per Haglund.

Vilken effekt just det arbetet och styrdokumentet har haft på studenternas engagemang och den interna samordningen kring frågorna, är ännu för tidigt att säga då dokumentet beslutades om först i slutet av november, 2020. Dokumentet ska kontinuerligt följas upp för att säkerställa att det efterlevs och är relevant för den situation som råder.

I en annan rapport, från 2017, konstaterade UKÄ att många kårer hamnat i en beroendeställning gentemot sina lärosäte. Det efter att kårobligatoriet avskaffades 2010 och att det, enligt rapporten, därefter “uppstått ekonomiska, demokratiska och kunskapsmässiga brister i hur studentinflytande bedrivs”. Detta blir inte minst ett problem när studentrepresentanter ska utses. Eftersom det, som nämnt ovan, endast är kårerna som kan utse en studentrepresentant och denne i sin tur måste vara medlem i kåren. Ur ett demokratiskt perspektiv är det medlemstapp som kårerna möter och som Spionen i veckan rapporterat om, ett stort problem. Samma år som rapporten släpptes uppskattades nämligen bara 10 procent av de studenter som var kårmedlemmar, använda sin rösträtt och vara aktivt engagerade.

Även GU har att förhålla sig till den situationen och väljer att uppmuntra studentinflytande på flera sätt. Ett är genom arvodering och ekonomiska bidrag. 
– Det är givetvis allvarligt om vi får signaler om att det inte fungerar inom kårerna. Jag uppfattar det dock inte som att det finns ett omfattande problem på något fakultet, särskilt inte om studentrepresentanterna är arvoderade. Det som gjorts från centralt håll är att just arvodera dessa engagerande samtidigt som man därmed säkerställer att man kan ställa krav på representanterna att delta vid möten, skriva ngt i efterhand och rapportera tillbaka. Utöver det har GU alldeles nyligen och som ni skrev om igår, beslutat att avsätta medel för att i samråd med kårerna ta fram utbildningsfilmer i syfte att utbilda de studentengagerade om hur att utöva sitt studentinflytande, säger Per Haglund.

Det bidraget kommer som ett indirekt resultat av hur pandemin påverkat kårernas arbete, menar Per Haglund.
– Egentligen så är mycket av det som gjorts och planerats under förra året och som resulterade i styrdokumentet som jag nämnt, oberoende av corona, men anpassat till den omställning som skett på distans. Men efter en diskussion med studentkårerna så var vi överens om att det var viktigt att stärka informationen om studentinflytande på Studentportalen och satsa på att de engagerade får en bättre inblick i arbetet med studentinflytande och därför skapa en digitaliserad utbildning.

Pengarna till utbildningen var initialt planerade att komma från de ca 2,3 miljoner som regeringen nyligen beslutat att avsätta som extra kårstöd till arbete med studentinflytande. Att det istället kommer direkt från GU visar att universitetet värdesätter studentinflytande och tillhandahåller kunskap, menar Per Haglund.

Regeringens 2,3 miljoner innebär 78 kronor extra per kårmedlem och kommer att fördelas enligt den ordinarie beräkningen för kårstöd. GUs ersättning, som motsvarar två tredjedelar av kårstödet, kommer att stå kvar. Hur högt regeringens bidrag för åren 2022-2025 kommer att bli, är ännu oklart men rektor Eva Wiberg har beslutat att de extra anslagen som framöver tilldelas GU, tillsvidare ska utdelas till kårerna enligt samma princip. På vilket sätt kårerna därefter förvaltar statsbidraget är upp till kårerna och inte GU att avgöra. Det enda krav som ställs är att det ska gå till arbete med studentinflytande.
– Jag är nyfiken på hur det kommer att användas. Det finns inga krav som formulerats, annat än att kårernas arbete med medlemstapp inte ska vara lika sårbart.

Mycket arbete sker på lokal nivå. Nu när även regeringen har uppmärksammat de här frågorna ytterligare, hur står sig så GU nationellt i arbetet med studentinflytande?
– Om vi pratar i ekonomisk termer så ligger vi högre i landet när det kommer till att ersätta studenter. Om inte i topp så i toppskiktet. När det kommer till själva arbetet inom organisationen så tycker jag att det har blivit en större medvetenhet inom organisationen, i samband med UKÄ gör sina tillsyn. Och vi tar inspiration från andra lärosäten. Från Stockholm, till exempel, när det kom till framtagande av våra regler för ersättning och hur vi ska engagera studenter. Det råder dock olika förutsättningar på olika lärosäten. I Göteborg ska vi sy ihop ett dokument för cityuniversitet, om inflytande på åtta fakultet. Trots geografin, trots spretig struktur och trots att det finns utmaningar tycker jag att vi står oss bra i konkurrensen, säger Per Haglund. 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.