Foto: Bernhardina Hörnstein

Studenterna skapar universitetet

Det är inte ovanligt att se nyheter som att universitetet ska "producera ett visst antal studenter", eller att regeringen "ökar utbildningsvolymerna". Vi studenter ses lätt som produkter när man pratar om att universitetet måste "producera" tillräckligt många av oss för att nå målen som staten beställer.

Ett annat perspektiv, som ofta förekommer, är att studenten ses som en kund som köper en utbildning (med statens pengar), snarare än produkten. Kanske är det ett synsätt som inspirerats från utländska universitet, som konkurrerar om att locka till sig välbärgade studenters terminsavgifter, eller kanske föds det när kurskatalogen hamnar i tabben bredvid Ikea-katalogen.

Problemet med båda dessa synsätt är att de är passiviserande. Som produkt kan jag luta mig tillbaka och låta läraren göra jobbet och som kund kan jag klaga på att butiken inte levererat det jag betalat för. Och om butiken inte kan leverera vad den lovat finns bara en sak att göra – att pröva lycka i en annan butik, något som när det gäller universitet kan betyda förlorade år av studier som inte går att tillgodoräkna, förlorat CSN och flyttlass över halva landet.

Nej, det som kännetecknar högre utbildning är istället att det är studenten som är ansvarig för att lära sig och utvecklas – som student är jag skaparen av och ägaren till min egen kunskap och mina egna färdigheter, men tillägnar mig dem med lärarens hjälp. Det är vi, tillsammans med läraren, som skapar en miljö som möjliggör för oss studenter att lära oss och utvecklas. Studenten är medskapare till utbildning och bör därför på samma sätt som lärare och forskare vara med och fatta beslut.

Vad få kanske känner till är att världens äldsta fortfarande aktiva universitet – i Bologna i Italien – startades av studenterna. Universitetet växte fram genom att en grupp av intresserade studenter tillsammans betalade lärda personer för att undervisa dem i ämnen de var intresserade av. Så småningom uppkom en organisation där allt från professorernas löner till kursernas innehåll beslutades gemensamt av en grupp av valda studentföreträdare, som blev universitetets första styrelse. Det är alltså studenterna som en gång i tiden skapat universiteten som organisation, genom att knyta lärare till sig – inte tvärtom – och, märk väl, studentrepresentanterna som en gång i tiden fattade beslut, efter att ha samrått med lärarna. 

I Sverige är studentinflytandet numera lagstadgat – kanske ett arv från medeltidens Bologna. Högskoleförordningens fjärde paragraf är tydlig: "Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna.” På Göteborgs universitet tar det sin form i Regler för studentinflytande, ett viktigt regeldokument som vi på Göteborgs universitets studentkårer är glada nu äntligen kommit på plats. Nu återstår att förverkliga det regelverket och fortsätta fylla det med innehåll, och det kan vi bara göra tack vare alla er som engagerar er för studentinflytandet, både studenter och lärare!

Med dessa två perspektiv och en kort historisk bakgrund vill jag därför uppmuntra alla studenter att ta aktiv del i universitetet. Som medaktörer åligger det oss att ta medansvar för våra utbildningar och för universitetet som helhet. Som studenter studerar vi inte bara på universitetet – vi är varje dag med och skapar det!


Karl Kilbo Edlund, ordförande Göteborgs universitets studentkårer

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.