Genomtänkt. – Vår ambition är inte att lura någon, utan att testa det vi ska testa, nämligen läsförståelse, säger Liss Kerstin Sylvén från Göteborgs universitet som gör det engelska delprovet till Högskoleprovet. Den tionde april är det dags igen, för 67?000 personer. Foto: Stefan Mathisson

Hon döljer sig bakom de rätta svaren

För de allra flesta tar högskoleprovet en dag att göra. Åtta långa timmar av slit och grubbel. Liss Kerstin Sylvén arbetar med varje prov i tre år. Hon är provansvarig för engelsk läsförståelse, som konstrueras bakom väl låsta dörrar på Göteborgs universitet.

Om ett par veckor är det dags för 67?000 personer att offra en lördag för att skriva högskoleprovet. Det är en extra chans att komma in på universitet och högskolor.
Liss Kerstin Sylvén är redan inne. Hon är doktor i engelsk språkvetenskap och jobbar på Göteborgs universitet. Trots det tänker hon på provet varje dag.
– Alltid när jag läser engelska texter har jag en tanke i bakhuvudet. Skulle det här kunna passa till högskoleprovet?

Hennes uppdrag är att varje vår och varje höst ta fram tjugo frågor som mäter förmågan att förstå engelsk text. Liss Kerstin Sylvén är provansvarig för provdelen engelsk läsförståelse, ELF. Till sin hjälp har hon två provkonstruktörer.

Hård granskning

När Spionen träffar henne har hon noggrant låst in allt arbetsmaterial i ett kassaskåp i sitt arbetsrum. Sedan har hon passerat två låsta dörrar för att ta sig till kafeterian på Pedagogen, några trappor ner.
– Det vore katastrof om någon uppgift kom ut i förväg. Det är ett så avgörande prov för så många, säger hon.

ELF-provets bas är texter. En del av dem är bara några rader långa, andra nästan en sida. Till var och en hör en eller flera frågor med fyra olika svarsalternativ. Dessutom ingår en luck­text. Alla texter har tidigare varit publicerade i engelskspråkiga tidningar och tidskrifter. Men också passerat tiotals språk­experters och testkonstruktörers kritiska ögon.
– Granskningen tar lång tid. Därför är texterna i högskoleprovet aldrig yngre än tre år, säger Liss Kerstin Sylvén och förklarar vad det är som får henne att fastna för något hon läser.
– Jag söker texter som är välskrivna, med ett allmängiltigt innehåll. De får inte vara för tidsbundna, eftersom provet tar så lång tid att utveckla. Något annat som inte fungerar är om en text är helt och hållet åsiktsbaserad, exempelvis politiskt eller religiöst.

Autentiskt

Två gånger om året presenteras ett antal av texterna för en grupp språkexperter, tillsammans med förslag på frågor och svarsalternativ.
– Då sitter vi hela dagarna och går igenom text efter text. Förstår man det här? Är de här svarsalternativen för lika? Kan vi ställa frågan så, eller är detta bättre?

Många texter ratas. En del är för otydliga, andra går inte att formulera bra frågor till. Men de skrivs aldrig om. Det är viktigt att texterna är autentiska, och inte skapade för provsituationen.
– Möjligen sätter vi in ett komma, om det ökar förståelsen. Men då gör vi det efter många och långa diskussioner, säger Liss Kerstin Sylvén.

Lyckas bra med studier

Poängen med högskoleprovet är att mäta förmågan att klara högskole­studier. Då och då får provet kritik för att det inte fungerar riktigt så. Exempelvis blir det lättare att klara det svenska ordtestet ju äldre man blir. Dessutom får nästan alla som gör provet bättre resultat andra gången.
– Men i undersökningar av just engelsk läsförståelse ser vi ett tydligt samband. De som klarar ELF-delen bra lyckas i allmänhet bra med sina studier.

Alla som gjort högskoleprovet vet att det finns med en provdel som inte räknas. Vilken det är får man inte veta förrän efteråt, och därför måste man skriva alla delar som om de var äkta. Den extra provdelen är provkonstruktörernas sätt att testa frågor som inte är helt klara än, för att se om de fungerar i en riktig provsituation.
– Efteråt får vi statistik på hur svarsutfallet blev, efter till exempel kön och ålder.

Dataspelande påverkar

Ungefär lika många män som kvinnor måste svara rätt på en uppgift när provet testas, för att den ska gå vidare till det riktiga högskoleprovet.
– Män presterar nästan alltid bättre än kvinnor, säger Liss Kerstin Sylvén. Det beror bland annat på att tjejer får högre betyg i skolan.
– De duktigaste tjejerna kommer in på universitetet ändå, alltså är det färre av de bästa tjejerna som gör provet.

Dessutom läser män och kvinnor olika typer av engelska texter på sin fritid. Män läser fler manualer, vilket enligt olika undersökningar ger dem ett större och mer exakt vokabulär. Att killar spelar mer dataspel, med­ ­instruktioner på engelska är en annan förklaring.
– När vi får tillbaka statistiken ser jag direkt att en del frågor måste strykas. Har de för ojämn svarsfrekvens funkar de inte.

Jobbar in i det sista

Efter den här rejäla testomgången sätter Liss Kerstin Sylvén ihop ett provförslag. Hon blandar texter av olika slag, både när det gäller ämnesområde och stil och om det är amerikansk, engelsk eller kanske till och med australiensisk engelska.
Förslaget granskas av en lokal expertgrupp, justeras, granskas av ännu en grupp experter och justeras igen. Till sist finns ett definitivt prov färdigt, genomtänkt in i minsta komma­tecken. Vårens prov hade deadline i januari.
– Vi jobbar alltid in i det sista. Sedan skickar jag provet till Umeå.
Universitetet där gör alla andra delar av högskoleprovet och har ansvaret för sammanställning och tryck.

Läs, läs och läs!

Ingenting som har med provet att göra mailas, någonsin.
– Det är alldeles för riskfyllt, säger Liss Kerstin Sylvén, som aldrig arbetar med högskoleprovet utanför sitt kontor. Jobba hemifrån finns inte.
– Det enda jag kan göra hemma är att läsa texter och fundera över om de passar.

De noggranna säkerhetsrutinerna fungerar. Högskoleprovet har funnits sedan 1977. Det har aldrig hänt att provdelar har läckt ut i förväg. Fuska är svårt, helt enkelt. Den som vill lyckas bra på provet måste komma på en annan metod. Liss Kerstin Sylvén har ett enda tips.
– Läs. Mycket! Alla sorters texter. Det är det bästa sättet att få ett bra resultat.

Nästan ingen får alla rätt

• Provet mäter olika förmågor som anses viktiga för att klara av högskolestudier.
• De fem provdelarna är ORD (svensk ordförståelse), NOG (logiskt tänkande kring matematiska problem), LÄS (svensk läsförståelse), DTK (diagram, tabeller och kartor) och ELF (engelsk läsförståelse)
• Hela provet, förutom engelsk läsförståelse, konstrueras vid Umeå universitet. ELF framställs vid institutionen för pedagogik och didaktik på Göteborg universitet
• Vårens högskoleprov anordnas lördagen den tionde april. 67 000 personer har anmält sig. Det är 30 procent fler än förra året. Sex personer har fått alla rätt på högskole­provet.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se