Foto: Violetta Kovacka.

Längtan efter bostad

Den som studerat i Göteborg vet hur svårt det är att hitta bostad. Att få ett förstahandskontrakt genom den vanliga bostadsförmedlingen är bara att glömma och även en studentlägenhet kräver många dagar i kö. Alla inblandade är överens om att lösningen på problemet är att bygga mer. Men varför går det då så långsamt?
 

Tystnaden bryts endast av skramlet från spårvagnarna som med jämna mellanrum anländer till Härlanda hållplats i östra Göteborg. Annars tar sig morgontrafikens buller inte längre än till Redbergsplatsen, och det är svårt att tro att bostadsområdet ligger så nära centrum.

Inte heller Adina Harrysson, 27 år, gör mycket väsen av sig när hon genar över den stora gräsmattan vid hållplatsen. Hon beskriver husen i området som ”dockhus” och hon har inte fel. Villorna bildar tillsammans en palett där alla regnbågens färger är representerade och i morgonsolens sken förs tankarna till tillrättalagda mäklarannonser på Hemnet.

Adina bor i ett av dessa hus som inneboende hos en vän. Men vilket av husen det rör sig om är de överens om att Adina inte ska visa. En begränsning som Adina inte tycker är problematisk, men likväl en begränsning.
– Något jag saknar jättemycket är att ha total makt över mitt boende. Att känna att det här verkligen är mitt. För det spelar ingen roll hur väl man trivs någonstans, när det bara är tillfälligt, säger Adina.

Även om det oftast inte är några problem att till exempel bjuda hem vänner eller ha filmkvällar så är det en begränsning att alltid behöva stämma av med de hon bor med.
– Det går aldrig att bestämma allt själv. Men de är väldigt raka i sin kommunikation och vi har de regler vi har, så det blir sällan några missförstånd. Vi tar upp saker direkt innan det hinner uppstå irritation.

Sedan i höstas har Adina bott i källaren i Härlanda. Hon går andra året på guideutbildningen på Humanisten, där hon valt inriktningen arkeologi. Just nu arbetar hon med sin B-uppsats som ska vara klar om två veckor, därefter väntar den första arkeologiska utgrävningen under utbildningen.

Första månaden efter att Adina flyttat till Göteborg bodde hon hemma hos släktingar, men planen var redan från början att det endast skulle vara temporärt. När det snart stod klart att hon inte skulle kunna få studentboende på länge tvingades hon börja fundera på andra alternativ.
– Min lillebror hade bott i en husvagn några år tidigare när han pluggade. Så vi körde hit och ställde den på en camping.

Adina undviker att nämna namnet på campingen. De har sagt att de inte vill skylta alltför mycket med att studenter bor där, för att undvika att locka dit just fler studenter. 

adina IMG 3436

 

Stora markområden behövs

Viktor Holm kommer nätt och jämnt mellan de två borden på det trånga kontoret. Han ställer ner kaffekoppen och tar fram sin laptop som placeras bredvid den stationära datorskärmen. Mycket mer får han inte plats med på sitt skrivbord.
– Vi har bytt med marknadschefen, så han fick ett lite större kontor, säger han medan datorerna startar upp.

Det senaste året har Viktor Holm varit vice ordförande för Göteborgs förenade studentkårer, GFS. Han har dessutom varit projektledare för ett projekt vid namn Gbg7000+ med målet att bygga 7 000 nya studentbostäder, där även bland andra kommunen, GU och Chalmers samt studentbostadsförvaltarna SGS och Chalmers Studentbostäder ingår. Viktor Holms arbete har till stor del bestått i att hitta företag som är intresserade av att bygga.
– Nu finns det ganska många som står med rediga pengapåsar och väntar på att få sätta spaden i backen. Därför är det extra viktigt att kommunen börjar markanvisa en del stora områden till studentbostäder.

Han lägger betoning på ordet ”stora”. För att det ska vara möjligt att etablera sig på Göteborgs bostadsmarknad räcker det nämligen inte att bygga några enstaka bostäder. Det måste finnas möjlighet att bygga hundratals lägenheter för att det ska vara lönsamt. Eftersom kommunen själv är den överlägset största markägaren i staden krävs det att de gör markanvisningar, alltså väljer ut områden som aktörer kan förhandla om att få bygga på. 

Viktor Holm drar upp ett stapeldiagram på sin dator, bara ett i mängden av alla diagram och grafer som gjorts över bostadsbyggandet i Göteborg.
– Här ser vi att kommunen inte har markanvisat för några studentbostäder mellan 2014 och 2017. Och förra året markanvisade de bara för 120 studentbostäder. Nu kanske jag raljerar, men det här är siffror på hur lite kommunen bryr sig om studentbostadsfrågan, säger Viktor Holm.

För att få till en förändring vill han att politikerna visar mer vilja för att lösa problemet. Hans förslag är att ge tjänstemännen på fastighetskontoret ett tydligt politiskt uppdrag att bygga studentbostäder.
– Det krävs en politisk vilja. Tjänstemännen som representerar kommunen i det här projektet kan göra väldigt mycket, men de kan inte ensamma få det att bli en effektiv organisation. Det som krävs är ett politiskt uppdrag, förslagsvis en projektgrupp där de olika förvaltningarna samlas i ett rum och tar fram studentbostäder, säger Viktor Holm.

viktor holm IMG 2593

 

Utelåst granne

Adina kommer ursprungligen från Karlshamn i Blekinge. Där har hon en lägenhet som hon hyr ut i andrahand. Den totalrenoverades i samband med att hon flyttade in och hon fick därför chansen att välja allt från tapeter till golv. Chansen att skapa ett hem. 

Kontrasten blev därför stor när hon flyttade till Göteborg, men husvagnslivet var ändå inget nytt.
– Jag är uppvuxen i husvagn. Vi har husvagnssemestrat sedan jag var nio år gammal och åkt runt i hela Sverige och Danmark. Så husvagnen är ändå en trygg plats för mig, säger Adina.

Därför visste hon vad som krävdes för att göra en husvagn mysig. Gröna gardiner, en matchande soffa och en blomkruka på köksbordet. Men självklart fanns det också klara nackdelar. Flera av sina mest basala behov kunde hon inte uppfylla i husvagnen, som att duscha, gå på toa och diska. Allt detta var hon tvungen att gå ut för att göra, något som var extra tufft under vinterhalvåret. Men hennes husvagn var åtminstone vinterbonad, alltså extra isolerad för att klara fjälltemperaturer. Den lyxen hade inte en av hennes grannar, också student, som dessutom blev utelåst en iskall vinterkväll.
– Husvagnar kan självlåsa och hon hade gått ut utan nycklar. Då försökte vi bryta oss in, men det gick inte så bra. Till slut klättrade en vaktmästare in genom takfönstret och låste upp inifrån, säger Adina.

På en camping träffas grannar i högre utsträckning i de gemensamma utrymmena. Kontakten med personalen blir också närmare än vad den som bor i lägenhet vanligtvis har med en hyresvärd eller fastighetsskötare.
– Jag fick vänner i receptionen. De var väldigt måna om att vi som bodde där skulle ha det bra. När jag hämtade min post blev det ofta att jag hängde kvar en stund. De visste vem jag var, jag behövde inte ens säga mitt namn.

Att bjuda hem vänner eller ha förfest i husvagnen var inte heller några problem, förutom att det inte fanns så mycket plats. Adina upplevde att andra oroade sig mer för hennes boendesituation än vad hon själv gjorde. 

Men vissheten om att det bara var en tillfällig lösning pekar hon själv på som en tröst när det kändes tungt.
– Man får komma tillbaka till den tanken hela tiden, så att man i sina svaga stunder inte känner ”vad gör jag, det här är ett låtsasliv jag lever!”. För så har det känts ibland, men då har jag fått komma ihåg att det här inte är för alltid.

 Första egna boendet 

Vid invigningen av Smedjan i början av april är alla aktörer i branschen på plats. Det är ett av tre projekt med nya studentbostäder som SGS har färdigställt under våren. Dörrarna till den gamla varvsfabriken på Lindholmen står på vid gavel. Utanför håller besökarna hårt i papptallrikarna när vindarna från älven letar sig in mellan husen. På en wokpanna stor som en motorhuv tillagas dagen till ära kyckling paella för alla att ta del av och i skuggan av ett ännu vinternaket träd väntar försäljaren i den röda kaffevagnen på desserttider. Tal hålls av representanter för både SGS och GFS och alla påpekar att det måste göras mer. Men det går för långsamt. Magnus Bonander är fastighetschef på SGS och har jobbat där i 20 år. Han säger att studenter på flera sätt skiljer sig från andra hyresgäster, vilket ställer högre krav på hyresvärden.
– För många är en studentbostad det första egna boendet. De har bott hemma hos mamma och pappa innan och får plötsligt en egen lägenhet. Det kräver mer service, vilket vi också försöker ge. Den första tiden blir lite av en boskola, säger han.

Just de korta boendetiderna är också något som är speciellt för gruppen studenter. Precis som Viktor Holm på GFS så välkomnar Magnus Bonander fler privata aktörer som bygger studentbostäder, men den speciella målgruppen lockar inte. 

Och det är inte heller lika lönsamt att bygga åt studenter. Både SGS och Chalmers Studentbostäder är stiftelser och har därmed inga vinstintressen. Ett privatägt bolag måste kunna tjäna pengar på sina bostäder och då är det inte optimalt att behöva anpassa hyrorna för -studenter.
– Byggkostnaderna är ett bekymmer, med tanke på studenternas ekonomi. Att bygga bostäder som kostar 7 500 kronor i månaden kan vem som helst klara av. Nöten att knäcka är när hyran behöver vara flera tusen kronor lägre. Därför tycker jag att det vore på sin plats med en rejäl höjning av studiemedlen, säger Magnus Bonander.

magnus bonander IMG 0639

 

 Svårt att nå målet

Med den nuvarande byggnadstakten kommer inte målet om 7 000 nya studentbostäder uppnås. Trots detta är ingen förändring i sikte. Hampus Magnusson (M) är ordförande i Byggnadsnämnden, och säger att studentbostäder prioriteras högre sedan fjolårets maktskifte i Göteborg.
– Vi kommer göra allt vi kan för att nå målet. Men det kommer bli svårt eftersom det tidigare styret så gravt underpresterat under den föregående mandatperioden, säger han.

Alliansen och Demokraterna bildar sedan valet majoritet i nämnden och vill att kommunen i fortsättningen ska släppa ifrån sig delar av planprocessen. Då kan de som vill bygga på en markyta själva ta fram detaljplaner, något de styrande hoppas ska öka tempot med att bygga nya bostäder.
– Kommunen kommer även fortsatt ha en rådgivande roll och godkänna detaljplanerna, så vi släpper det inte helt fritt, säger Hampus Magnusson.

Ett annat tillvägagångssätt man tittar på i Byggnadsnämnden är att inkludera studentbostäder i nybyggnationer avsedda för andra ändamål, exempelvis vanliga hyresrätter eller äldreboenden. Viktor Holms förslag om en projektgrupp stänger Hampus Magnusson inte dörren till, men säger att problemet med studentbostäder också kan lösas genom att stärka bostadsmarknaden i sin helhet.
– De lärdomarna vi dragit tar vi naturligtvis med oss även när vi arbetar med studentbostäder. Men sedan ska man komma ihåg att majoriteten av studenterna löser bostad genom den reguljära bostadsmarknaden. Så studentbostäder är naturligtvis en viktig del, men det är lika viktigt att stärka bostadsmarknaden i sin helhet, säger han.

Hampus Magnusson förtydligar samtidigt att det kommer satsas på både studentbostäder och övriga bostadsmarknaden.
– Vi kommer inte att ställa dem mot varandra.

”När ska jag bli vuxen?”

För Adina som snart tar examen kvittar det dock om byggnadstakten ökar nu. Det är ett år kvar på utbildningen och hon funderar sedan på att läsa ytterligare en termin kompletterande kurser. Hon står kvar i studentbostadskön, men har inte sökt någon lägenhet sedan förra året. Hon har helt enkelt gett upp. 

Men efter studierna tar utmaningen att hitta en mer permanent bostad vid. Hade möjligheten funnits hade hon gärna stannat i Göteborg.
– Jag drömmer ju om att hitta någonstans där jag ska stadga mig och trivs jättebra i Göteborg. Men jag är en rastlös själ och har flyttat runt mycket tidigare, så vi får se, säger Adina.

Lägenheten i Karlshamn är redan uppsagd från och med juni. Drömmen är att flytta till Stockholm, där det med hennes utbildning finns många intressanta jobb och hon även har många vänner. Men bostadsmarknaden avskräcker.
– Det är ju en närmast obefintlig chans att få ett förstahandskontrakt. Och då börjar man tänka, ska jag alltid vara inneboende i en källare? När ska jag bli vuxen?

adina harrysson husvagn

 

Adina Harrysson

Namn: Adina Harrysson.

Ålder: 27 år.

Hemort: Karlshamn, Blekinge.

Studerar: Sedan hösten 2017 utbildningen Guide: Upplevelser, kommunikation och kulturarv vid institutionen för historiska studier. Tar examen sommaren 2020.

Bakgrund: Skådespelare och musikalartist. Håller vid sidan om studierna i rytmikkurser för barn.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se