Foto: Violetta Kovacka.

Bibliotekariernas bekännelser

Margareta Hemmed lämnar sin post som överbibliotekarie efter sju år. Hennes efterträdare, Morgan Palmqvist, lämnar i sin tur samma uppdrag vid Mittuniversitetet för att komma tillbaka till Göteborg. Byggandet av ett nytt bibliotek, digitaliseringens fortsatta utmaningar och universitetsbibliotekets många uppdrag – hur känner de inför och ta över mitt i?

En av Göteborgs universitetsbibliotek, UB, åtta byggnader är Samhällsvetenskapliga biblioteket på Vasagatan. Biblioteket omnämns fortfarande som KTB (Kurs- och tidningsbibliotek), ett namn som biblioteket haft sedan det började drivas i universitetets regi 1995 och fram till renoveringen och ombyggnaden 2013. Det har också tjänat som Göteborgs första Stadsbibliotek och det är just det här huset som Margareta Hemmed väljer som sin favoritplats.
– Anledningen till att jag valt just det här huset är att det är ett traditionsenligt bibliotek som dessutom rymmer hela biblioteksutvecklingen på något sätt. Där uppe finns avdelningen för våra digitala resurser med webbteam, e-resurser, bibliometriker, publiceringar och digitaliseringsverkstad. Så förutom att det är en väldigt vacker byggnad så ser jag den som en kunskapssymbol och en symbol för allt som varit, den förändring som pågår och det som är viktigt att ta med in i framtiden, säger hon.

margareta hemmed1

På andra sidan stan, vid Humanisten och Näckrosdammen där det planeras för ombyggnad av Humanistiska biblioteket, är tillträdande överbibliotekarie Morgan Palmqvist på besök över dagen.
– Jag har förstått att den här frågan är en het potatis, som engagerar många. Det ska bli spännande att ta vid där man nu börjar med det här projektet, säger han. 

I det nya biblioteket ska konst-, musik- och humanistiska biblioteket rymmas. Den nya byggnaden ska vara intill den nya Humanisten och den samlade Konstnärliga fakulteten. Men den ska även närma sig Korsvägen och staden i stort.
– Tänk vilket läge vi har där borta, med Korsvägen alldeles intill och pågående byggandet av Västlänken? Men när man står på just Korsvägen och tittar upp mot backen idag, så är det inte många som vet att en stor del av Göteborgs universitet finns där. Det vill vi vara med och ändra på och att man tittar upp och ser biblioteket, det kan bli en bra öppning för det, säger Margareta Hemmed. 

Vem som ska utföra projektet avgörs i en arkitekttävling och i mitten av mars hålls ett öppet informationsmöte om arbetet som pågår. Det finns många uppfattningar om vad ett bibliotek är; studenter och forskare har olika behov och behoven skiljer sig mycket mellan olika discipliner.
– Vi har väldigt bra koll på vilka våra användare är. Det måste vi ha, bland annat när vi fördelar kostnader för verksamheten. Forskarna har ett stort behov av tillgång till digitala resurser medan studenterna i hög utsträckning använder biblioteket som studieplats. De vill sitta i det fysiska biblioteket som är viktigt för dem. Det kunskapstunga i miljön är inspirerande. Men biblioteken måste också lägga stort fokus på tillgängliggörande av elektroniska tjänster som utnyttjas av forskare, inte minst prenumerationer av e-tidskrifter, säger hon.

morganpalmqvist IMG 0320

Bestämma framtiden

För Morgan Palmqvist, som närmast kommer från en något mindre verksamhet på Mittuniversitetet, har utmaningarna varit samma.
– Så är det egentligen överallt, nationellt, inom EU och internationellt. Hur ska vi fördela pengarna när de kommersiella aktörerna driver upp priserna för sina tjänster som är nödvändiga för våra forskare, alltså det digitala biblioteket? Och hur förhåller vi oss till det? Här tror jag att vi måste stå enade på nationell front för att agera med kraft i den övergång vi befinner oss i. Samtidigt som vi måste definiera själva lokalens framtid. Vad är den? Det har visat sig vara oerhört viktigt att ha just attraktiva lokaler som studenter uppskattar och som växer fram utifrån den pedagogikens utveckling och behov. 

Han fortsätter:
– Och det tror jag är framtiden, att bygga in ny, pedagogisk verksamhet där man integreras ännu mer mot akademin. Det i sin tur skulle kunna bära med sig att det blir en angelägenhet för fakulteten att göra det tillsammans med UB.

Just dialogen mellan fakulteterna och biblioteken är båda överens om är viktig. Vad de olika institutionerna, ämnena och fakulteterna har för behov skiljer sig mycket åt.
– Vi måste lyssna väldigt noga på vad de olika fakulteterna vill och anpassa verksamheten för ett bredduniversitet. Det är dock inte det svåra, utan det svåra är att få förståelse för att det finns andra med helt andra behov men att vi trots det ingår i samma system, säger Margareta Hemmed.

– Det är inte så att en kostym passar alla. Som jag nämnde tidigare har olika forskningsområden olika behov som UB måste förhålla sig till. Just nu pågår en stor rörelse mot att lägga ut forskningsdata öppet och eftersom forskningen är internationell så är det här också en internationell fråga, något vi jobbar med tillsammans med andra. En forskare kan också säga att den aldrig är inne på biblioteket. Men om jag då frågar om den använder e-resurser så svarar de självklart ja och då är de ju inne på biblioteket. Sen har vi de olika ämnesområden som finns på GU och då har de sina behov. För en kemist är ett labb det viktiga, medan det tryckta biblioteket är humanisternas labb, de labbar i den miljön. För en medicinare är kanske inte det fysiska biblioteket viktigt, medan e-resurserna är det. För en humanist är tillgången till de tryckta texterna omistlig. Det är ett brett uppdrag vi har, med många olika behov, säger Margareta Hemmed.

Den största skillnaden mellan det lärosäte Morgan Palmqvist nu lämnar och det han tar över är storleken på respektive verksamhet. Göteborgs universitetsbibliotek ses tillsammans med Lunds och Uppsala universitet som drivande i den utveckling och de övergångar som digitaliseringen för med sig. Även här, på både nationell och internationell basis. Den nationella biblioteksstrategin som Kungliga biblioteket 2015 fick i uppdrag att ta fram omfattar alla offentligfinansierade bibliotek, men sinsemellan skiljer sig verksamheterna och deras behov av nationell samordning starkt åt.
– Universitetsbiblioteket är en integrerad del av lärosätet, det är där vi finner de behov som styr våra prioriteringar. Men sen har vi forskningen som är en av de frågor som är viktiga för fler än oss. Kostnaden skjuter iväg, men forskningen stannar inte inom lärosätet, den är nationell och internationell. Här har Göteborg tillsammans med just Lund och Uppsala ett stort uppdrag och blir en nationell infrastruktur för frågan, säger Morgan Palmqvist.

Problematiska pengar

Att forskningen ges mycket fokus i formandet av de nya biblioteken råder det ingen tvekan om. Ekonomin och finansieringen av biblioteken är och har varit kontroversiell. På 70-talet kom pengarna till biblioteken direkt från staten och passerade aldrig lärosätet till skillnad från idag, där UB får sina pengar direkt från universitetet som en procentandel av universitetets totala budget. 

Som direkt följd av minskad budget 2016, lades Geovetenskapliga biblioteket och Studietorget Campus Linné ner och verksamheten gick över till deras moderbibliotek. En åtgärd som väckte stora protester bland studenterna.
– Vi fick tre år på oss att gå ner från 3,7 till 3,4 procent vilket motsvarar cirka 18 miljoner av vår totala budget. Här fattade vi ett principbeslut att besparingarna inte skulle drabba medierna utan att vi skulle dra ner på lokal- och personalkostnader. Vi såg över vilka bibliotek som användes minst och hade sina moderbibliotek i närheten och det föll ut på det sättet. I grunden tycker nog studenterna att det är bra och bekvämt att ha ett bibliotek nära sin institution, men att ha verksamheterna splittrade kan vara ineffektivt och vara en dyrbar lösning, säger Margareta Hemmed.

GU:s ambition är att samla alla institutionsbibliotek inom universitetsbibliotekets regi, men fortfarande finns det enskilda institutionsbibliotek kvar. Ett av dem är institutionsbiblioteket i Mariestad som helt enkelt ligger för avigt till för att inbegripas på det sätt ledningen önskat.
– I just frågan om det som hände här vid GU 2016 förstår jag att den krassa sanningen är pengar. De stora besparingarna kan bara göras i nära dialog med fakulteterna och institutionerna om de resurser som är knutna till dem. Men ibland handlar det om att göra ett val om vad som skadar ens verksamhet minst, säger han. 

Forskning, digitalisering, ekonomi och ett nytt UB med ett robotiserat höglagermagasin – Margareta Hemmed lämnar efter sju år i en tid som präglas av förändring.
– Ja, en särskilt rolig sak att ta med sig när jag lämnar är just att det nya biblioteket är på gång och att jag kan ta åt mig lite grann av äran att införa det första robotiserade bokmagasinet i Sverige. Det finns bara ett i Europa av den typen och hela den processen går i linje med det jag vurmat för i verksamheten i övrigt - att effektivisera vår verksamhet så att man kan få så mycket som möjligt ut till våra användare men att kvaliteten måste vara hög, säger hon. 

Morgan Palmqvist tar över första april och ser fram emot sitt uppdrag.
– Det gör jag verkligen, nu har vi pratat mycket om ekonomi och allt som vi är mitt uppe i men samtidigt så finns, förutom forskarna även studenterna där och de vill ju något helt annat. De vill omges av böcker och ha en plats att gå till. När jag kommer hit i april så har jag allt det där framför mig med nytt UB, nya kollegor och förstås mycket som jag ännu inte vet om som väntar, men jag tror jag är redo, säger han.

Den viktigaste och största utmaningen i det nya kommer dock genom erfarenhet och innan hon lämnar lyfter Margareta Hemmed den fråga som hon anser är viktigast att jobba vidare med.
– Kommunikationen med våra fakulteter, den verkligen intensiva kommunikationen som handlar om att möta deras behov och samtidigt förankra hela vår verksamhet i det. Den tycker jag att vi kunde gjort ännu bättre. Sen finns det en gräns för hur långt man kan gå och vi har varit uppsökande och drivande, men ännu mer kan ha gjorts och just det uppdraget önskar jag Morgan ett stort lycka till med, säger hon.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se