Foto: Violetta Kovacka.

"Historien räcker inte som lärare"

Mats Malm och familjen planerade för lugnare perioder, utan de många resor som hans engagemang i Litteraturbanken, Riksbankens jubileumsfond och gästprofessuren vid Universitetet i Oslo innebar. Men just då kom samtalet från Anders Olsson, Svenska Akademiens ständige sekreterare, med en förfrågan om att efterträda Klas Östergren på stol nummer 11. 

Det är klart att det var chockartat. Jag har följt Akademien under denna svåra period och tyckt att det var sorgligt, det är ju en institution som är så viktig inte minst som stöd för andra. Men att jag skulle ha en plats där – det har jag nog aldrig funderat över, säger Mats Malm. 

Efter ett par dagars övervägande och samtal med familjen, bestämde sig Mats Malm för att tacka ja. 
– Jag kan inte ersätta Klas Östergren på stol nummer 11, det kan ingen. Jag är inte heller den som är bäst insatt i den moderna kulturen. Det jag kan bäst är det litterära kulturarvet.

Varför just han fått frågan och vad som gör honom till en av de tidigare arton medlemmarna har han inte frågat. 
– Det var för övrigt Sture Allén som frågade om jag ville vara föreståndare för Litteraturbanken. Att de hade mitt namn i åtanke och att det ledde till att Anders Olsson ringde mig, kanske förklaras av det finns en kontinuitet i kontakten mellan oss inom fältet, säger han och fortsätter:
– Jag har under åren ägnat en hel del tid åt att bygga upp miljöer som är knutna till litteratur och digitala redskap. Litteraturbanken är en av dem. Jag har inte bara suttit instängd här, säger han och ser sig om i arbetsrummet H411 i det som tidigare var den del av Humanisten som kallades för Språkskrapan.  

Mats Malm är född i Lund och efter att hans pappa, som var arkitekt, fick jobb i Australien, flyttade familjen till Perth. 1970 återvände de till Lund, men stannade där under en kortare period innan de hamnade i Göteborg. Mats Malm började så småningom läsa vid Göteborgs universitet och här blev han kvar.
– Jag läste först latin på universitetet, men kunde inte se att det fanns någon framtid i det. Trots den insikten ville jag egentligen fortsätta med att läsa grekiska, men valet föll på engelska och jag upptäckte ganska omgående att det fanns flera skärningspunkter mellan latinet och litteraturen. På universitetet upplevde jag att det finns ett utrymme för att tänka som jag, hur nu än är. Att få uppleva det och bli en del av universitetet var jätteroligt, en höjdare! 

2004 blev han professor vid institutionen och sammanfattar sin väg fram till idag som tursam, krokig och varierande. 
– Efter att jag disputerade fick jag flera forskningsprojekt i rad. Och jag fortsatte väl med att ha turen att få göra det som jag tycker är roligt. Men jag har haft riktigt tröga perioder, som i början när vi skulle sätta upp Litteraturbanken. Det var olika kulturer som skulle sammanfogas och förstås. I regel är det fint med omväxling. I perioder då jag har forskat mer har jag kunnat kombinera det med översättning, vilket visat sig vara en lysande kombination, säger han. 

Han har hela tiden varit anställd vid och knuten till institutionen i Göteborg, men under åren haft gästprofessurer bland annat universitetet i Oslo och i Frankfurt am Main. Numer föreläser han sällan men väl när, så kan han tycka att det är enklare på de högre nivåerna.
– Det är svårt att ta till sig äldre språk, det kräver att man har tålamod och vänjer sig. Den forskning jag ägnat mig åt är inte inriktad bara på litterära drag. Jag intresserar mig för hur människan tänkt och hur den uppfattat världen. I grunden för det ligger mitt eget intresse för hur man ska förstå världen. Hur stort fokus det är på den äldre litteraturen varierar:
– Det kan vara så att det är lite olika skolor vid de olika lärosäten, men jag är inte säker på att uppdelningen är så tydlig inom just litteraturvetenskapen. Jag arbetar här men samarbetar mer med forskare vid andra universitet. 

Dock är det en liten värld, säger Mats Malm som fortsätter berätta att även hans fru är litteraturvetare och arbetar här på institutionen.
– Vi läser varandras texter och diskuterar, men vi har aldrig samarbetat formellt, säger han. 

Han pratar vidare om sin tid som student, professor och forskare. 
– När jag tittar på de studenter, doktorander och forskare som går vidare idag så upplever jag att de ofta är mer drivna och mer professionella än vad vi var. Det kommer hela tiden nya sätt att ifrågasätta det ideologiska arvet. Historien räcker inte som lärare, men man kan lära sig mycket av att kritiskt granska kulturarvet. Det finns hela tiden mer att lära sig – i det här jobbet slutar man egentligen aldrig att vara student.  

Den intensiva perioden med intervjuer om hans inträde i Akademien har lagt sig. En ny upplevelse, inte bara för honom. 
– Vår 11-åriga dotter har reagerat och tycker plötsligt att det är coolt att jag jobbar med det jag gör. Men det lägger väl sig också och ganska snart är man väl ointressant igen! 

Om sitt kommande uppdrag för Akademien har han inte fått veta något mer än att det som närmast stundar är inträdet den 20:e december. 
– Jag är inte så bekväm med sådana miljöer där långa traditioner gjort sitt. Det är svårt att känna till alla kutymer och kanske behöva hålla ett spirituellt tal eller liknande, säger han eftertänksamt. 

Det händer fortfarande mycket kring Akademien, men det är inget som Mats Malm har någon insyn i. Han har ännu inte heller fått möjligheten att träffa Göteborgs-kollegan Jila Mossaed, poet och författare som väljs in på stol nummer 15 istället för Kerstin Ekman.

Att Akademien ser sig om utanför Stockholm och förnyar sig på det sättet, ser Mats Malm som positivt. 
– Det hoppas och tror jag bara gör gott. Förnyelse är viktigt, som till exempel att priset gick till Bob Dylan, det hade jag inga problem med alls.

På frågan om vad som förändras mest i hans liv med anledning av en plats i Akademien svara Mats Malm något oväntat:
– Mitt jobb har varit min hobby men på senare år har jag upptäckt terrängcyklingen. Det är jag och några gubbar från området där vi bor som sticker ut på torsdagkvällar med våra mountainbikes. Till min stora förtret är det just torsdagar som jag kommer att vara i Stockholm med Akademien. Men de är så snälla de andra och nu letar de efter en annan dag som skulle kunna passa oss istället, så det hoppas jag ska kunna gå att lösa.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se