Reportage

Foto: Violetta Kovacka

Emma söker svaren om järnålderns nycklar

Arbetsmarknaden för en nyutexad arkeolog är tuff. Det var en av anledningarna som lockade doktoranden Emma Nordström till forskningen. Nu ägnar hon dagarna åt att undersöka lås och nycklar från järnåldern.

Arbetsmarknaden för en nyutexad arkeolog är tuff. Det var en av anledningarna som lockade doktoranden Emma Nordström till forskningen. Nu ägnar hon dagarna åt att undersöka lås och nycklar från järnåldern.

 
Emma Nordström tog sin magisterexamen i arkeologi 2010. Hon visste redan när hon påbörjade utbildningen att det var nästintill hopplöst svårt att få jobb som arkeolog.
– Men jag ville verkligen försöka och ge det en chans.

Efter ett par år med tillfälliga uppdrag, bland annat utgrävningar i England, dök forskartjänsten vid institutionen för historiska studier på Göteborgs universitet upp. Emma tvekade inte – tanken på att doktorera hade hon haft med sig länge.
– Man stöter så ofta på saker som man undrar över, och tänker att man verkligen hade velat undersöka om man bara hade tid. Nu fick jag chansen att verkligen gå in i ett litet område och titta på det i detalj.

Tryggheten, en fast anställning i fyra år, var också en viktig del. Arkeologiska utgrävningar i Sverige sker framförallt under sommarsäsongen, och det är främst då som jobben finns.

Nu gräver Emma sedan tre år tillbaka vid skrivbordet istället för i jorden. Hennes forskningsprojekt handlar om nycklar och lås från järnåldern. Att ämnet går att koppla till samtiden är viktigt för Emma:
– Alla har ju nycklar idag, och kan relatera till dem. Det finns så många aspekter, som förtroende och ansvar. När jag som student jobbade extra inom äldrevården fanns till exempel medicinskåp som bara vissa hade tillgång till. Vem hade tillgång till nycklar under järnåldern, när nycklar och lås fortfarande var ovanliga i Sverige?

Tidigare forskning har framförallt fokuserat på själva låsmekanismerna, och på hur nyklarna såg ut. Emma Nordström är mer intresserad av kontexten runt omkring. Som vad var det man låste in, och varför?

För att hitta svaren lägger hon pussel. Hon tittar på data från tidigare utgrävningar, både boplatser och gravar, där nycklar och lås har hittats, och samlar in alla ledtrådar i en databas. Exempel på ledtrådar är andra föremål som hittats på samma plats – till exempel verktyg som förknippas med handelsresande, eller vapen. Genom att kategorisera alla fynd och bygga upp sin databas kan hon se mönstret.

– En traditionell tolkning är att nycklarna symboliserar husfrun som genom att bära gårdens nyckelknippa hade makt över gårdens resurser. Jag vill vidga den tolkningen, och inkludera andra sociala roller och identiteter, säger Emma.

Fynd från gravar visar att även män och barn kunde få med sig nycklar och lås i graven, och att det alltså inte bara var kvinnor som hade nycklar. Man har också hittat fynd som kopplar nycklarna till handelspersoner, krigare och smeder.
– Det roligaste med att få forska är att det är så spännande. De där små upptäckterna, när man hittar samband och tänker ”Wow, det här har nog ingen sett förut!” säger Emma.

Nu när sommaren närmar sig längtar hon ut till de fysiska utgrävningsplatserna. Ibland har hon tagit tjänsteldigt för att gräva, till exempel i Gamlestaden, och hon hoppas att hon kan göra det i sommar också.

– Jag saknar att gräva jättemycket, särskilt nu när det är fint väder. Den största skillnaden är att vara fysiskt aktiv, och ute i väder och vind såklart. Sedan är det lite mer socialt när man är ett helt gäng som gräver ihop. Forskningen är lite mer ensam. Även om jag har kollegor är det ju bara jag som håller på med min avhandling, säger Emma Nordström.

Men hon har svårt att tänka sig att hon kommer tröttna på skrivbordsgrävandet:
– Jag har ju fortfarande inte hittat svaren på alla mina frågor, jag vill fortfarande veta!

 

Järnålderns nyklar

• Det tidsspann som kallas järnåldern är ca. år 500 f.Kr till 1050 e.Kr.
• De första låsen och nycklarna som hittats i Sverige dateras till någonstans runt 100- till 200-talet.
• Många av de nycklar från järnåldern som hittats i Sverige har hittats i gravar som man tror varit kvinnogravar. Ofta verkar de ha varit fastsatta på kläderna, ibland med en kedja.
• De allra flesta nycklarna användes praktisk för att låsa eller låsa upp något med, men enstaka nycklar som hittats har också varit så utsmyckade att de inte kunnat användas. Förmodligen fungerade de istället som någon form av status- eller identitetssymboler.

 

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se