Christopher Kullenberg forskar om den digitala övervakningens konsekvenser. Foto: Marie Hedman

Så övervakas du via nätet

Varje gång vi besöker en hemsida sparas information om oss, information som nästan vem som helst kan ta del av. Christopher Kullenberg forskar på konsekvenserna.

Varje gång vi besöker en hemsida sparas information om oss, information som nästan vem som helst kan ta del av. Christopher Kullenberg har forskat på ämnet och ser att övervakningen kan ge oanade konsekvenser. Kanske kan det till och med innebära ett hot mot demokratin.

Forskaren Christopher Kullenbergs intresse för övervakning började när fildelningssajten Pirate bay var som störst. I och med nedladdningen hade nya sätt att använda internet uppkommit.
– Plötsligt använde människor internet i mycket större utsträckning, säger Christopher Kullenberg.
Han började forska om hur internet fungerar och då specifikt på övervakningen samt hur den påverkar oss som internetanvändare. Det var under den arabiska våren då mycket övervakning över internet skedde som intresset tog fart på riktigt.
– Det rådde och råder fortfarande en viss debatt om huruvida övervakningen är rätt eller fel, om företag och staten har rätt att övervaka oss som de gör, säger han.

Mer än vi ser

Övervakningen på internet består av mycket mer än det som ögat först ser. Vi övervakas varje gång vi exempelvis registrerar våra färdbevis i kollektivtrafiken, varje gång vi använder gymkortet och varje gång vi öppnar en applikation på telefonen. Information om oss sparas varje gång vi besöker en hemsida med hjälp av cookies och andra verktyg. Det gör bland annat att företag får möjligheten att påverka oss med direktreklam.
– Det är genom telefonen den största delen av övervakningen sker, den bär vi med oss konstant och genom att telefonens position registreras kan man också veta var telefonens ägare är, säger Christopher Kullenberg.

De applikationer som övervakar mest är kartapplikationer samt program som låter användaren "checka in" eller "tagga" sig på platser.
– De här programmen registrerar i stort sett alla platser som användaren befinner sig på, allt vi gör övervakas, säger han.

Konsekvenser

Christopher Kullenberg tror att den ökade övervakningen kan få flera olika konsekvenser. Konsekvenser som kan vara både positiva och negativa.
– Dels kan det vara positivt för ekonomin då invånarna får reklam om det som de är intresserade av och då spenderar mer, detta kan få landets ekonomi att gå bättre. Men samtidigt kan övervakningen innebära en "chilling effect", säger han.
Med "chilling effect" menas att invånare och internetanvändare blir mer medvetna om övervakningen och då inte vågar uttala sig om allt de vill. Detta i risk för att bli dömda för sina åsikter.
– Det kan bli ett hot mot demokratin och yttrandefriheten, säger han.

Har din kunskap om den digitala övervakningen påverkat ditt eget betéende på något sätt?
– Ja, det har det nog. Jag har en ständig medvetenhet, och vet att vad jag än gör på internet så kan det lämna spår. Till exempel skulle jag inte fildela på mitt kontor, eftersom jag vet att GU övervakar nätverket. Och jag skulle inte skypa i Förenade Arabemiraten. Här på jobbet litar jag på att systemen är säkra – och jobbsaker är inte heller så känsliga. Men så fort jag är på ett datanätverk jag inte litar på använder jag mig av krypteringar. När det gäller saker känslig data och sådant som jag måste skydda av forskningsetiska skäl, till exempel information som jag har samlat in från respondenter använder jag mig av krypteringsprogram.

Men visst händer det ibland att han checkar in på facebook när han är ute och äter.
– Ja, jag tänker att Säpo inte är så intresserade av var jag äter så det gör jag ibland, säger Christopher Kullenberg.

Ingen tumregel

Någon enkel tumregel för vad man ska tänka på om man vill skydda sig från den digitala övervakningen finns inte.
– Myndigheter har ju ofta regler för vad som gäller – som att en läkare inte ska twittra om patienter, till exempel. Men när det gäller privatpersoner är det inte lika svartvitt.

Det finns specialfall, som om du reser till diktaturer som Förenade Arabemiraten eller Kina till exempel, och skriver fel saker på facebook, då kan det användas mot dig. Men på hemmaplan handlar det snarare om ökad kunskap. Christopher Kullenberg tror att de flesta internetanvändare är omedvetna om att till exempel och Google och Facebook lagrar all data – och att de kan sälja vidare den till en tredje part om de vill.
– Medvetenhet låter kanske lite flummigt, men det är det som är grejen. Det borde råda mer medvetenhet om det här i det digitala samhälle som vi lever i, säger Christopher Kullenberg.

Han tycker att digital folkbildning är bland det viktigaste som finns.
Men det är inte säkert att mer kunskap skulle påverka. Många är nämligen likgiltiga inför den övervakning vi utsätts för.
– Men man måste se bortom sig själv i det här, för vad innebär övervakningen egentligen för samhället i stort?

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se