Simon Oleszkiewicz forskar på underrättelseförhör. Foto: Daniel Wirgård

Forskning på uppdrag av FBI

Doktoranden Simon Oleszkiewicz forskar på underrättelseförhör, på uppdrag av FBI. Målet är att utveckla humanare förhörsmetoder.

Kan man få någon att lämna information om ett planerat terrordåd utan hårdföra förhörsmetoder? Det är utgångspunkten i doktoranden Simon Oleszkiewicz avhandling. På uppdrag av FBI forskar han på underrättelseförhör. Målet är att utveckla humanare förhörsmetoder.

En man med bar överkropp sitter ensam vid ett bord i ett rum. Huden är blank av svett, blodig av skrubbsår. Två strålkastare bländar honom, slocknar och ersätts av öronbedövande hårdrocksmusik. Utanför förhörsrummet sitter den kvinnliga agenten och väntar. Timmarna går. Strålkastarna, den öronbedövande musiken. Till slut lyfter fången pennan på bordet framför sig.
Scenen kommer från den amerikanska tv-serien Homeland, men den ligger inte långt från verkligheten. 2009 blev det känt att tortyr var ett vanligt inslag i förhör i de amerikanska fängelserna Abu Ghraib i Irak och Guantanamo på Kuba. Mot den bakgrunden startade USA:s president Barack Obama en undergrupp till underrättelsetjänsten FBI, med uppdrag att förhöra misstänkta terrorister – och att ta fram mer etiska förhörsmetoder.

Finansieras av FBI

För att övertyga de aktiva förhörsledare som använder tuffa metoder om att etiska metoder fungerar i praktiken krävs vetenskapliga belägg, något som aldrig tidigare funnits. Det är där Simon Oleszkiewicz och hans forskarkollegor på Psykologiska institutionen kommer in i bilden.
Simons forskningsprojekt, som finansieras av FBI, fokuserar på en teknik som togs fram av den tyske förhörsledaren Hanns Scharff under andra världskriget. Metoden går ut på att, istället för att ställa någon mot väggen och pressa med frågor, skapa en situation som liknar ett vardagligt samtal. Målet är att få källan att avslöja mer än den är medveten om.
– USA har traditionellt en förhörskultur som bygger på att få fram så många erkännanden som möjligt. En risk med det är att den misstänkte bara säger det som förhörsledaren vill höra, och att man får falska erkännanden, säger Simon.

Sämre resultat

Rent praktiskt går forskningen till så att Simon genomför experiment på frivilliga deltagare, mest studenter. De intervjuas av en skådespelare som följer två strikta intervjuprotokoll, med uppdrag att ta reda på så mycket som möjligt om ett fiktivt planerat bombdåd.
Resultaten har visat att det, tvärtemot vad polisserier och filmer ofta får oss att tro, ger sämre resultat att pressa den misstänkte med direkta och specifika frågor. Det gjorde snarare att den förhörde berättade mindre information som var ny för förhörsledaren och överskattade hur mycket värdefull information den avslöjade.
– Man tror att en förhörsledare ska vara tuff och hård, och redan veta vilka frågor hen vill ha svar på, men vår forskning visar att det är tvärtom, säger Simon.
Han drar en parallell till Hollywood, där vi är vana att se förhörsledaren skrika den misstänkte i ansiktet och med en rad kluriga frågor få brottslingen att erkänna.
– Hollywood förmedlar ofta att hotfulla metoder får den onda boven att prata, medan en god person har kraften att stå emot oavsett hur hårdför förhörsmetoden är.
Själv har Simon aldrig varit med i en verklig förhörssituation. Han sökte från början till psykologprogrammet med en vag idé om att han ville göra observationsstudier på apor i djungeln, eftersom han gillade att resa. Sedan snubblade han över en artikel om lögndetektion (Nej, det funkar inte.) och vägen mot rättspsykologi var utstakad.
– Jag sökte masterutbildningen i rättpsykologi på Göteborgs universitet med målet att bli doktorand.

En del kritik

Sedan det för drygt ett år sedan blev känt att forskare vid Psykologiska institutionen tagit emot ett forskningsanslag på fem miljoner från den amerikanska underrättelsetjänsten har det lyfts en del kritik mot forskningsprojektet.

Bland annat har representanter från en människorättsorganisation uttryckt att det är ett olämpligt samarbete och att Sverige genom det blir en del i USA:s terrorjakt. Hur ser du på det?

– Samarbete är inget bra ord för det vi gör. Visst, vi finansieras av FBI, men vi är oberoende och de har inga krav på vad vi ska komma fram till. Resultatet kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och kan användas av vem som helst. Vi forskare har ett ansvar att forska även på kontroversiella ämnen, säger Simon Oleszkiewicz.
Han hoppas att den utökade kunskapen om Scharff-tekniken och hur och när den fungerar gör att fler väljer att använda den i framtiden.

Fotnot: Simon Oleszkiewicz disputerar den 26 februari.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se