Minnet är komplext nätverk. Illustration: Marie Hedman

Så tränar du upp ditt minne

Ett enormt stort, komplext nätverk med hundratals miljoner knutpunkter där varje punkt har kopplingar till hundratusentals andra punkter. Låter det krångligt? Det är bara så vårt minne ser ut.

Ett enormt stort, komplext nätverk med hundratals miljoner knutpunkter där varje punkt har kopplingar till hundratusentals andra punkter. Låter det krångligt? Det är bara så vårt minne ser ut.

Förutom en plats för datorn är nästan alla ytor täckta av böcker och artiklar. Längs väggarna tornar bokhyllor fulla med kluriga titlar. Pär Anders Granhag, professor i rättspsykologi och minnespsykologi, flyttar undan några papper från en stol innan vi slår oss ned på hans kontor för att prata om minnet.
Ett vanligt misstag är att tro att minnet fungerar som en film där vi kan spela upp scener som exakta kopior av det vi sett eller hört. Riktigt så enkelt är det inte.
– När vi minns, så återskapar vi det förflutna hela tiden. Det gör att historier vi berättar flera gånger förändras lite för varje tillfälle och att detaljer försvinner så småningom, säger Pär Anders Granhag.

Minnet är uppbyggt som ett enormt och komplicerat nätverk, hundratals miljoner knytpunkter där varje punkt har kopplingar till hundratusentals andra.

Associerar

Det man vet om nätverket är att det är associativt: När en del av minnet aktiveras sker en spridning i systemet.
– Tänker man exempelvis på ordet skärm, så aktiveras andra ord som ligger nära, som dator eller keps eftersom de kopplas ihop med ordet skärm, säger Pär Anders Granhag.
Ett av de mest klassiska exemplen på hur minnets associationer kan fungera är när huvudkaraktären i Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, äter en madeleinekaka och dricker lindblomste, vilket frambringar ett tidigare bortglömt barndomsminne.
– Vissa aspekter som ljud, smak och lukt kan sätta igång minnesprocesser. När du minns en viss smak eller en viss låt aktiveras fler minnen i nätverket som redan är associerade med det ljudet eller den smaken.

Med andra ord är det alltså lättare att minnas någonting när systemet så att säga redan är uppvärmt, lite som att stretcha inför en löptur. Man kan på så sätt berätta sig fram till det specifika minne man vill åt genom att gå tillbaka till sammanhanget då man upplevde det.

Tränar minnet

Minnet är lite som en muskel. Man kan inte vila det i form, men det har elasticitet och går att träna upp. Ett sätt att träna minnet är att skapa minnespalats. En som dagligen använder den metoden är Dennis Karlsson som läser logik på Göteborgs universitet. Minnespalats handlar om att göra om det man vill minnas till bilder, som är lättare att komma ihåg än abstrakt information.
– Ett minnespalats kan vara vad som helst, en byggnad som du känner till väl, vägen du går från skolan, eller din kropp. Du lägger in bilder i palatset som representerar det du ska komma ihåg, till exempel kan siffran 82 maskeras som en honungsburk, säger Dennis Karlsson.
Han började bygga minnespalats efter att av en slump hamnat på en hemsida som hävdade att man kunde lära sig att lära sig mer effektivt. Efter att ha testat lite bestämde han sig för att prova att tävla i minnesteknik. För ungefär ett år sedan hölls en tävling i Göteborg där Dennis Karlsson ställde upp.
– Man tävlar i olika grenar, som namn och ansikte, att minnas spelkort, binära siffror och abstrakta bilder.
Dennis Karlsson har flera palats som han alternerar mellan, de består bland annat av hans lägenhet, området där han bor och Femmanhuset med alla butiker.
– När man använt ett minnespalats går det inte riktigt att sudda så snabbt och rensa ut alla bilderna som man placerat där. Man får vänta en liten stund innan det försvinner, säger han.

Minnets klister

Men minnestekniker handlar inte bara om att komma ihåg gråa och tråkiga siffror. Enligt Dennis handlar det om kreativitet. Själv brukar han blanda in känslor i bilderna, som att försöka tänka sig in i hur honungsburken känns, hur honungen smakar och luktar.
– Det är minnets klister på nåt sätt, det blir ett ännu starkare minne då, säger han.

Att som Dennis Karlsson jobba med sitt minne och träna sig själv i att minnas är, enligt Pär Anders Granhag, precis vad som behövs för att få saker att fästa.
– Man måste ofta skapa något meningsfullt av det man vill minnas. När man sitter och pluggar in punkter inför en tenta kanske man hänger upp dem på olika bokstäver som bildar ett ord – det är en teknik för att minnas något till nästa dag. Men för att få saker att stanna kvar måste du engagera dig i att minnas och integrera det du vill komma ihåg med annan, redan lagrad information, säger Pär Anders Granhag.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se