De är GU:s superlärare

Tema_Louise_Holm_Pedagogiskt_pris-test
Prisad pedagog. Nationalekonomen och läraren Louise Holm fick Hagas pedagogiska pris för sin förmåga att undervisa. I sann nationalekonomisk anda har hon även sammanställt en formel för att mäta pedagogisk skicklighet. Ladda hem den här: Pedagogisk formel

Hon älskar föreläsningar

Vissa lärare har speciella diplom i sina arbetsrum. Ett diplom som de har fått av sina studenter för att de är särskilt duktiga pedagoger. Ett av dem står mellan pärmar och tjocka böcker om nationalekonomi och statistik, i en bokhylla på Sprängkullsgatan.
- Jag tror att jag tänker mig in i studenternas situation. Jag minns hur det var när jag själv pluggade och vad jag tyckte var bra då. Och så har jag erfarenhet, jag har lärt mig vad som fungerar, säger Louise Holm som undervisar på förvaltningsprogrammet och fick Hagas pedagogiska pris 2009 i våras.

För henne är inte föreläsningarna ett nödvändigt ont som tar tid från det jätteviktiga forskningsprojektet. Hon tycker om dem.
- Att få någon att förstå är jätte­roligt. När jag vet att något inte är svårt så är det en utmaning att få någon annan att fatta, säger Louise Holm som höll sin första föreläsning för elva år sedan, när hon tagit sin kandidat­examen.
- Men jag var tvungen att doktorera för att få fortsätta undervisa. När jag sökte till forskarutbildningen var syftet redan från början att bli lektor. Jag tycker att det är roligare att undervisa än att forska.

Tydlig struktur

- För att bli en bra föreläsare gäller det att ha en tydlig struktur, säger Louise Holm, som inleder sina kurser i mikro­ekonomi med att rita upp en mindmap över allt hon ska gå igenom under hela kursen. Sedan kopplar hon varje föreläsning till mindmapen, för att studenterna ska förstå hur de olika delarna hänger ihop. Helheten är viktig.
- Dessutom måste man förklara för studenterna varför de ska lära sig till exempel mikroekonomi eller statistik. Om de inte fattar det så får de ingen motivation att lära sig.

Små förändringar betyder mycket

pedagogiskt-pris-anna-lundgren
Engagerad lärare. Med små enkla förändringar i undervisningen lyckades läraren i immunologi, Anna Lundgren, ge studenterna en bättre kunskap i ämnet.

I ett kök på avdelningen för mikrobiologi och immunologi bjuder Anna Lundgren på automatkaffe. I ena handen har hon ett projektarbete i högskolepedagogik. Det skrev hon samtidigt som hon skapade en helt ny kurs i immunologi på läkarprogrammet. För det fick hon Pedalen, läkar-och apotekarstudenternas pedagogiska pris.

- Jag blev glad och förvånad. Det visar att även små förändringar i undervisningen är värda att lyftas fram och att de kan betyda mycket för studenterna, säger Anna Lundgren.

Sen pratar hon om vikten av att tänka sig in i studenternas situation och att ge dem en tydlig struktur. Om hur roligt hon tycker det är att undervisa. Nästan samma saker som Louise Holm berättade om tidigare. Och de prisade pedagogerna har en sak till gemensamt, båda har två föräldrar som är lärare.
- Det kanske medför att man respekterar lärandet som en process. Man ser det som ett yrke i sig, en verklig profession, säger Anna Lundgren och erkänner att det ibland känns som att hon fuskar på ett område som hon inte kan, när hon undervisar.
- Jag har ju ingen lärarutbildning, även om jag har gått kurser i högskole­pedagogik.

Undervisa eller forska

Men alla förläsare har inte diskuterat pedagogik hemma vid köksbordet sen de var små. Det är de flesta studenter väl medvetna om. Under studietiden hinner en hel del nervösa nybörjardoktorander, uttråkade professorer och obegripliga förklaringar passera förbi. Varför finns det så många dåliga föreläsare?
Anna Lundgren tror att det till stor del handlar om tid. Nästan alla lärare är samtidigt forskare.
- Då kan man hamna i en situation där man får välja mellan att söka anslag eller förbereda föreläsningen.

Kanske omöjligt

Det är kanske omöjligt att både vara en duktig forskare s och riktigt bra på att undervisa.
- Men å andra sidan går det inte att undervisa om man inte är a jour med forskningen. Vi måste hela tiden ta in det allra senaste, säger Anna Lundgren och lägger till att det också är bra att vara väl orienterad i de forskningsområden som ligger nära det egna. Det tar mycket tid att läsa in allt, men det är det värt. Inte bara för studenternas skull.
- När de kommer ut i vården, då drabbar det oss också, om vi inte har varit tillräckligt bra.

text: vera hovne
foto: fabian andrén

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se