Matlag för fattiga studenter

matlaget
Matsällskap. Studenterna på studenthemmet Jeriko har löst matlagningsledan genom att bilda matlag. Varje student lagar mat varanan vecka. - De andra dagarna står maten på bordet, förklarar Elisabeth Redegard.

Tips för dig som vill starta ditt eget matlag

Gav artikeln mersmak? Här kommer några värdefulla tips:

1. Börja smått. Bara för att inte alla i korridoren tycker att det är en bra idé att äta tillsammans betyder det inte att det är kört. Börja med att bjuda en eller två i korridoren på mat. Inom kort kommer de att bjuda igen och snart har ett enstaka tillfälle bytts till en vana.

2. Gör det enkelt. Det skall inte vara komplicerat att bjuda på mat. Visst kan det vara kul att lyxa till det ibland, men om ni vill att ert matlag skall fortgå en längre tid bör ni tona ner prestationskraven. Soppa med bröd, wokade grönsaker eller spagetti och köttfärssås är enkla och billiga rätter som går snabbt att laga.

3. Var flexibla. Det skall inte kännas som ett krav att alltid behöva ses på en viss plats en viss tid. Låt de som inte har möjlighet att komma till utsatt tid få en matlåda istället. Det är en fröjd att kunna plocka med sig en färdiglagad lunchlåda till skolan, för att inte tala om nöjet att överraskas av dess innehåll.

4. Våga diskutera. Om en av matlagsmedlemmarna briljerar med pilgrimsmusslor och tournedos medan den andre alltid bjuder på snabbmakaroner kan det lätt uppstå konflikter. Se till att reda ut vilken nivå ert matlag skall ha gällande kostnad och tidsåtgång. En idé är att ställa kravet att måltiden alltid bör innehålla samtliga delar ur kostcirkeln.

Att laga mat i studentlyan kan vara både ensamt och tidskrävande. Det är lätt att tröttna på infrysta linssoppor och alternativet att köpa färdiglagat svider ofta i den redan sinande kassan. På studenthemmet Jeriko i centrala Göteborg har studenterna bytt ut blodpudding och nudlar mot vällagad gemenskap. Med mottot "hellre äta gröt tillsammans än fläskfilé ensam" samlas matfamiljerna till gemensam måltid fyra gånger i veckan.

Det doftar nybakt bröd när jag kliver in i treans kök på studenthemmet Jeriko. Idag bjuds det på pastasoppa och nybakt bröd i "mixlaget". Det är Elisabeth Redegard som står för matlagningen. En efter en droppar matgästerna in och pratar om dagens händelser som om de vore en helt vanlig familj.

Elisabeth studerar till lärare i religion och historia och har varit med i matlaget i över tre år. Hon berättar entusiastiskt hur det hela fungerar.
- Jag lagar middag en gång varannan vecka och de andra dagarna står maten på bordet när jag kommer hem, förklarar hon.

Maten dukas fram klockan 18, måndag till torsdag. De studenter som inte dyker upp får istället en matlåda som ställs i kylen.

Fyra matlag

Det hela började för fyra år sedan då två studenter träffades i korridoren och började diskutera hur skönt det vore att slippa laga mat varje kväll efter en lång dags studier. Efter flera övertalningsförsök blev de två studenterna fyra och bildade ett vegetariskt matlag. Två år senare bestod matlaget av hela sexton medlemmar och delades då in i en veg-familj och en kött-familj. Året därefter tillkom mixlaget. Nu är siffran uppe i 28 personer som är uppdelade på fyra matlag. Det senaste nyförvärvet lagar mat på husets översta våning och kallar sig "silverskeden".

Inte ensigt

Matlagen har lite olika inriktningar och ambitionsnivåer. I mixlaget lagas både kött och vegetariskt. Det finns inget krav på hur mycket måltiden bör kosta att tillaga, men det brukar röra sig om 100-200 kronor per gång. Det finns däremot ett krav på att måltiden inte får vara alltför ensidig.
- Vi äter billig mat, men bra mat, säger Elisabeth.

Anledningarna till att vara med i matlaget är flera. Emelie Roos som läser juridik menar att det både är billigt och tidseffektivt. Joel Larsson läser till röntgenfysiker och påpekar att matlaget leder till variationsrikedom. Johanna Pettersson som studerar miljövetenskap håller med.
- Det är enklare att vara nytänkande när man lagar mat till fler än sig själv. Innan jag hade matlaget blev det ofta att jag bara åt fil, säger hon.

Djupa diskussioner

Medlemmarna i mixlaget är dock överrens om att den främsta anledningen till att äta ihop är att det är trevligt.
- Det finns alltför många studenter som känner sig ensamma, säger Elisabeth.

Emelie tycker att matlag i en studentkorridor är ett bra tillfälle att träffa människor som inte har samma bakgrund och inte pluggar samma sak som en själv.
- Här har vi djupa diskussioner under avslappnade former, säger hon.Den avslappnade stämningen är påtaglig. Samtalsämnena runt matbordet varierar från gårdagens äppelpaj till fotbollsmatchen mot ett annat studenthem.
Varje termin sätter matlagen upp lappar för att nyinflyttade skall få chansen att vara med i gemenskapen. Frågan om det går att ta in fler medlemmar leder till en livlig diskussion.
- Vi kan vara i mitt rum, säger Joel och alla utbrister i skratt.

Vid sjutiden droppar matgästerna av en efter en. Efter att ha diskat sin tallrik lämnar de köket med orden:
- Tack för maten, vi ses imorn!

 

text: erika boija
foto: fredrik nystedt

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se