Allt jag önskar är bästa möjliga utbildning

Jag älskade mina studier i humaniora vid Göteborgs universitet från dag ett. Det vi fick lära oss var intressant, inspirerande och tankeväckande. Men ingen utbildning är perfekt och programmet jag gick led av organisatoriska problem. Jag engagerade mig därför i studentkåren för att i dialog med institutionen driva på för viktiga förändringar, så att fler studenter skulle ha ork att fullfölja sina studier.

När jag sedan blev studentrepresentant i Humanistiska utbildningsberedningen upptäckte jag att det fanns vissa vid fakulteten som hade en annan uppfattning om min utbildning. På möte efter möte fick jag höra hur den dåvarande vice-prefekten för en annan institution ifrågasatte värdet i det jag läste. Leder det verkligen till ett jobb? (en fråga vi är mer vana vid att få från helt andra aktörer, men riktad mot humaniora i stort). Först blev jag förbryllad och bestört – är det här normalt? Ifrågasätter alla institutioner vid fakulteten andra institutioners utbildningar till synes helt utan grund? Men nej, tack och lov inte. Det var bara representanten för Institutionen för språk och litteraturer, SPL, och det var visst bara min utbildning som ifrågasattes.

Det var Liberal Arts vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, FLoV som jag läste och det var främst i samband med diskussioner rörande inrättandet av den master som jag i dagarna förhoppningsvis tar examen i, som SPL:s representant ifrågasatte Liberal Arts, i syfte att också ställa sig frågande till poängen med mastersprogrammet i antik och medeltida filosofi och klassisk filologi (AMP).

Nyligen var en anhållan uppe i fakultetsstyrelsen om inrättande av en forskarutbildning inom samma område som AMP - den sista pusselbiten som saknas för att ge filosofihistoria en komplett miljö vid Göteborgs universitet. Tre personer reserverade sig mot denna anmodan.

En av dem lyckades med bedriften att läsa förslaget utan att förstå att ”forskningen om klassiska språk” rör filosofihistoriskt intressanta texter författade på latin och klassisk grekiska. Någon sådan forskning bedrivs inte vid SPL (kontrollera gärna uppgiften genom att granska SPL-anställdas publikationslistor).

Samma person var också orolig över anställningsbarheten. Hur ska det gå för en disputerad filosofihistoriker? Det är sympatiskt, men det vore mer befogat att rikta oron mot t.ex. forskarutbildningar på den egna institutionen, än mot ett forskningsfält som här vid GU på bara åtta år beviljats nära 50 miljoner i externa forskningsmedel. Dessutom är det rimligen inte upp till personer på en viss institution att avgöra vilka forskarutbildningar som ska finnas vid fakulteten i stort utifrån vad de inbillar sig genererar anställningsbarhet (testa att applicera argumentet på något annat vetenskapligt fält och se hur absurt det ter sig).

Den andra av dem gav uttryck för en oro över eventuell konkurrenssituation. Men eftersom en forskarutbildning vid en annan institution inte finansieras på bekostnad av andra, och det klart och tydligt är sagt att detta rör forskning som inte bedrivs eller kan bedrivas (p.g.a. saknad kompetens på området) vid SPL, är den stora frågan vad det är för konkurrenssituation som åsyftas? Den uttryckliga poängen med denna nya forskarutbildning är ju precis att råda bot på bristen på disputerade med rätt kompetens för att bedriva filosofihistoria med fokus på den tidsperiod då filosofiska texter skrevs på latin och grekiska.

Den tredje och sista av dem (doktorand vid SPL) oroar sig å framtida doktoranders vägnar över att de berörda personerna vid FLoV (författarna av anhållan) inte har hört sig för bland sina kollegor på SPL över huruvida någon av dem besitter relevant kompetens på området. Man kanske inte ska klandra hen för bristande kännedom om att författarna själva en gång i tiden doktorerade vid SPL och fick pendla till Köpenhamn för att det saknades handledare med filosofihistorisk kompetens här vid GU – den som är beredd att reservera sig mot ett beslut bör åtminstone genomföra grundläggande research och höra sig för vid den egna institutionen. Hade hen gjort detta hade den haft klart för sig att ingen där har publicerat sig inom detta forskningsområde. Så för att skingra kvarvarande tvivel hos samtliga: man säkrar inte en högre utbildningskvalitet för doktorander i något ämne genom att tvinga på dem handledare utan relevant kompetens; i det här fallet den tvärvetenskapliga kunnighet i filosofi och klassiska språk (latin och klassisk grekiska) som finns på FLoV, men inte på SPL.

Jag vet att det har funnits personkonflikter och meningsskiljaktigheter mellan personer på de berörda institutionerna, men jag hoppas innerligt att dessa inte fortfarande är orsaken till att studenter kommer i kläm. Mitt stora intresse är filosofihistoria och allt jag önskar är att alla som delar detta intresse ska få möjlighet att få bästa möjliga utbildning på området. Det hade förstås varit jätteroligt ifall någon på SPL hade delat detta intresse och haft kompetens att delta i en utbildning på området och så kanske det blir igen framöver? Men eftersom så inte är fallet nu vore det fint ifall samtliga, om så bara för studenternas skull, en gång för alla upphör med sina försök att stoppa etableringen av detta utbildningsområde.

Hektor Löfgren, student vid Göteborgs universitet. 

 

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se