Foto: Pixabay / Creative commons/ CC00.

Man behöver inte vara miljöforskare för att förstå att plasten måste slopas

500 miljarder plastpåsar varje år. 10 miljoner varje minut. 160 000 varje sekund – ja, siffrorna låter skrämmande men det är den mängd plastpåsar vi människor faktiskt konsumerar. En trend vi tveklöst måste bryta. Vi måste minska vår förbrukning av plast drastiskt för haven, djuren – hela planeten fullkomligt skriker efter en förändring. En förändring som måste ske snabbt. En förändring som måste ske nu.

Vi som medborgare och konsumenter vet visserligen att plast inte enbart är en skoningslös miljöbov. Faktum är att vårt samhälle hade sett fundamentalt annorlunda ut idag om det inte vore för plasten som komponent i allmännyttiga produkter som mobiltelefoner, kylskåp och annan elektronik. Plast är också en betydande komponent i mycket sjukvårdsmaterial, vilket i sin tur lett till bättre och mer effektiv sjukvård. Längre än så sträcker sig dock inte plastens fördelari min mening.Och man bör istället belysa den största och mest förödande nackdelen, nämligen hur oerhört giftig och skadlig plasten är.

Plast består av olika byggstenar som brukar kallas tillsatsämnen. De adderas för att ge en produkt en specifik form eller ett visst utseende, vilket låter ganska fantastiskt. Inga varningsklockor ringer, eller? Jo tvärtom, de fullkomligt dånar! Dessa tillsatsämnen tenderar att läcka från plasten och bara i Sverige läcker hundratals ton ut varje år och hamnar i naturen och i våra hem. Detta visar en ny skrämmande undersökning som Naturskyddsföreningen utfört. Och inte nog med det. Sverige exporterar dessutom stora delar av sitt plastavfall till andra länder.

Stora mängder slutar också upp i våra världshav. Man beräknar att omkring 150 miljoner ton plast flyter runt i våra hav i dagsläget och detta är en ständigt stigande siffra. Den internationella organisationen The World Economic Forum förutspår att det år 2050 kommer finnas mer plast än fisk i haven om ingen förändring sker. Och plast försvinner inte. Den plastpåse du lämnar efter dig hamnar istället i havet via dagvatten, reningsverk och åar, där den med tiden löses upp till mikroplaster. Där äts den av fiskar och andra djur och slutar i många fall upp på din middagstallrik. Ett ödesdigert kretslopp har med andra ord vuxit fram. 

Man ska dock inte enbart svartmåla Sverige som på många sätt ligger i framkant när det kommer till miljöfrågor, inte minst en nyckelsyssla som sopsortering. Att sortera sina sopor och i största möjliga mån undvika att slänga plast bland vanliga sopor är en klart gynnande handling. 

Dock är det nog många som bara ser klimatförändringarna som ”ytterligare ett världsproblem”. Och visst ligger det något i detta – Vi tenderar att inte oroa oss avsevärt över saker förrän vi drabbas på nära håll och tvingas se döden i vitögat. Men hur kommer världen egentligen se ut för kommande generationer?  

Den primära frågan blir således: är inte sjukdomar, kraftigt nedskräpade hav och global uppvärmning oroande och motiverande nog? Tydligen inte. 

Denna ignorans innebär alltså att vi måste hitta nya metoder att övertyga och jag upplever att politiker har en oerhört viktig roll! Miljön måste ta upp mer plats på den politiska agendan. Även andra inflytelserika jetsetare måste kliva fram och ta ansvar. Dagens högteknologiska klimat ger oss dessutom möjlighet att nå ut till ett stort antal människor på ett oerhört effektivt sätt och på samma sätt kan vi även ta del information. 

Det ska självklart inte förnekas att tongivande företag och privatpersoner idag aktivt försöker göra skillnad. Kaffejätten Starbucks har som mål att slopa alla plastsugrör innan år 2020 och kommer istället erbjuda kunder komposterbara alternativ som exempelvis pappersugrör. Detta kan ses som en otroligt stor utmaning då Starbucks idag består av fler än 28 000 caféer men det talar å andra sidan för att det finns de som aktivt satsar på en mer miljövänlig approach. Även tungviktare som Coca Cola, Ikea och McDonalds arbetar i dagsläget med liknande mål. Förhoppningsvis är detta en trend som kommer sporra alla typer av företag och organisationer till fortsatt ökat engagemang.   

I december beslutade även EU om nya, efterlängtade lagar som kommer förbjuda olika typer av överflödig engångsplast. Det rör sig om exempelvis plastmuggar, sugrör och tops. Föremål som idag utgör majoriteten av plastföroreningar på Europas stränder.

Ambitiösa mål bland bolagen kräver också att vi som privatpersoner drar vårt strå till stacken. Skippa plastpåsen nästa gång du går och handlar. Den blir ändå bara liggande under vasken efteråt och kostar dessutom onödiga pengar. Köp en tygpåse istället. Utmana dig själv och ha en så kallad ”plastfri vecka” där du inte handlar något som innehåller eller omges av plast, vilket är en tuffare utmaning än man kan tro. 

Det handlar egentligen om relativt små justeringar i det vardagliga livet men det är just dessa små justeringar som, om de utförs kollektivt, kan göra stor skillnad – många bäckar små som det klassiska talesättet lyder. För om vi alla påverkas och till och med tar skada, vill vi inte alla då hjälpa? Det är dags att börja ta ansvar. Slopa engångsplast en gång för alla.

Debattartikel Amanda Petersson Bild 2

Amanda Petersson studerar journalistik och kommmunikation vid Göteborgs universitet.
Innehållet är opinionsskribentens egen uppfattning.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se