Bechdeltesta dina föreläsningar

Varje kväll läser jag med blytunga ögon godnattsaga för mina barn och allt som oftast uppstår det situationer i berättelsen där jag känner behov av att utmana de traditionella könsrollerna. 

Varje kväll läser jag med blytunga ögon godnattsaga för mina barn och allt som oftast uppstår det situationer i berättelsen där jag känner behov av att utmana de traditionella könsrollerna. 

Till exempel i Sunkan flyger väljer jag att läsa att det är mamman som varit på firmafest medan pappan suttit hemma orolig hela natten när Sunkan varit ute och prövat sina nya vingar. I en annan bok ändrar jag så att det är Åkes pappa, inte mamma, som drabbats av utmattning, förvandlats till en drake och glömt bort hur man tar hand om sitt barn. Jag gör det för att jag känner ett vansinnigt behov av att nyansera och dimensionera historien och den stereotypa könsnormen.

Väl inne på min fjärde fristående kurs vid GU minns jag känslan från första gången jag satte min fot i det gamla barnbördshuset på Linnéplatsen som idag utgör institutionen för globala studier. Det var inte en självklarhet för mig att välja den akademiska banan, men några villospår, en utmattningsdepression och ett rågat mått nyfikenhet ledde mig till grundkursen i Socialantropologi.

Dagen innan kursstart slet jag ivrig som ett barn på julafton upp paketet med böcker beställda från nätet – kurslitteraturen! Trots obegripliga akademiska titlar jublade jag inombords över den kunskap jag skulle få förvalta. Besatt av att studera affirmerar jag nu dagligen att ”kunskap aldrig är tungt att bära”.

Min kunskapsentusiasm har dock gått bet på det här med tolkningsföreträde, för vems kunskap är det som inte är tung att bära? Förvaltningshögskolans studie från 2004 av könsfördelningen inom kurslitteraturen visar föga förvånande på 84 procent män. Trots jämställdhetsfokus går utvecklingen långsamt och det beräknas ta minst 50 år innan kurslitteraturen kan bli jämställd.

Som en följd av att forskning dominerats av män, utgörs läroböcker till stor del av manliga författare. En legitim förklaringsmodell för vissa kursansvariga medan andra väljer att föreslå artiklar och antologier som rymmer färskare forskning där allt fler icke-män publiceras. 

Problemet stannar dock inte vid kurslitteraturens avsaknad av könsdiversitet och mångfald. Empiriska observationer av ”verkligheten” och dogmatiska teorier har gjort historien till en manlig angelägenhet och marginaliserat alla som inte identifierat sig som män.

Detta måste vi uppmärksamma i undervisningen! Genusteoretiska perspektiv riskerar att reduceras till approprierande påståenden under föreläsningar då genuskritiska frågor inte sällan bemöts med ”Hm, ok. För att återgå till ämnet …”. 

Jag känner mig ofta besvärlig men en klok vän påminde mig om att det är vi som måste förändra diskursen, här och nu. När icke-män varken representerats eller dokumenterats i den forskning som undervisningen fortfarande utgår från bör universitetet definiera en jämställdhetspraxis: en pedagogisk diskurs som förutsätter inkludering av icke-män i undervisningen.

Om inte universiteten går i bräschen för att sätta genusparadigmet högt på agendan, oberoende disciplin och institution, reproducerar och bevarar vi könsmaktsordningen in absurdum.

Så vad kan vi göra med avsaknaden av normutmanande lektyr inom såväl barnböcker som studentlitteratur? Som förälder väljer jag att försöka berätta annorlunda och utifrån ett annat perspektiv. Det menar jag att universitetet också kan göra, trots förlegat underlag.

Så, oavsett program eller kurs vill jag föreslå en akademisk variant av Bechdeltestet (som tidigare använts för att analysera filmer) genom vilket vi kan bedöma en föreläsnings framställning av kvinnor. Att dissekera och utmana genusmaktsordningen gynnar oss alla oavsett vad, hur eller vem vi identifierar oss som. 

Variant av Alison Bechdels ”Mo Movie Measure test” (1985) även kallat Bechdeltestet. På en inkluderande föreläsning bör:

  • Minst två icke-män nämnas (som forskare/teoretiker/ av betydelse (alltså inte ”hon var gift med…”)
  • Vars teorier/forskning ställs mot varandras/ andras/ jämförs/ belyses
  • Utan att de utgör en analys/ kritik av en manlig teoretiker eller används som exempel i manlig forskning om icke-män.

Lycka till!

Emelie Heilmann, läser fördjupningskursen i Socialantropologi

Läs mer

Tidigare artiklar i ämnet könsfördelning i kurslitteratur.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se