Foto: Violetta Kovacka.

Konstskatten på Göteborgs universitet

Rökskadad kändis
I den stora salen på entréplan i Studenternas hus passerar varje dag en brokig skara människor: besökare till Campusbokhandeln, studenter på väg att spela in radio i K103:s studio och hungriga grundskoleelever som nyttjar rummet som matbespisning under lunchtid. Som en fond till alla dessa verksamheter hänger en gigantisk oljemålning av Endre Nemes – den ungerske konstnären som var föreståndare för Valands konstskola i slutet av 40-talet och hann bli ett känt namn innan sin död 1985. 

I Ungern har han ett museum döpt efter sig, han finns representerad från New York till Tel Aviv och i Göteborg har han bland annat utsmyckat medborgarhuset på Axel Dahlströms torg i Högsbo. För fem år sedan såldes ett av hans verk vid en auktion för nästan en miljon kronor.
– Nemes målade sannolikt den där målningen för just den väggen och den har, vad jag vet, hängt där sedan huset byggdes. Målningen skulle behöva skickas till konservator – dels har den en reva i sig efter att någon lutat en stege mot den, dels har den blivit påverkad efter nästan 40 års inomhusrökande. Färgerna har blivit murrigare och gulare men som tur är röker ingen där inne längre. Nu finns det planer för ombyggnad och på grund av storleken kommer målningen att bli svårplacerad om den behöver flyttas, säger Ylva Beckman, konstansvarig på Göteborgs universitet. 


 

Lapptäcke av legender
Alldeles bredvid ingången till Jacobsonteatern på Artisten hänger ett broderi av Ulla Hammarsten McFaul. Konstnären, i dag 80 år gammal, studerade på Slöjdföreningens skola (numera Högskolan för Design och Konsthantverk – HDK) på 50-talet. Den färgglada väven med titeln Stars är från 1996 och skyddas från klåfingriga betraktare med hjälp av en plexiglasskiva. Konstverket är ett lapptäcke av nottecken, instrument och porträtt av några av jazzhistoriens främsta som John Coltrane, Sarah Vaughan och Thelonious Monk. 

 

Tänder eller gravstenar?
På dörren in till läsesalen i Samhällsvetenskapliga biblioteket uppmanas besökarna att tala med låg röst, stänga av ringsignalen på telefonen och inte äta. På väggarna i det knäpptysta rummet hänger en serie på tio målningar med det gemensamma namnet Kapuzinergraven. Bilderna är, för det otränade ögat, identiska och de vita fälten omringade av avrundade rosa ytor påminner onekligen om gravstenar. 

Men på en av väggarna bryts sviten av målningar med ett svartvitt fotografi av konstnären själv, Lars Blomqvist, som ung. Den skrattande pojken blottar en tydlig glugg mellan tänderna i överkäken och fotot får plötsligt tankarna att skena: det kanske inte alls är gravstenar – utan tänder som avbildats på de tio tavlorna. Gulan Alwan, 28 år, som läser sjätte terminen på Läkarprogrammet, besöker rummet flera gånger i veckan men har inte funderat på tavlorna.
– Inte alls faktiskt, jag har inte ens noterat dem. Det här är inget ställe där du går runt och tittar på väggarna, du ser dig bara om efter en ledig plats och sen sitter du där och läser. De bästa platserna tycker jag är vid fönstret, det är skönt att kunna titta ut. Jag tycker att konsten på väggarna borde främja studiemiljön. Och med tanke på att jag inte ens tänkt på den så kanske det är just det de här tavlorna gör, säger hon och skrattar.   
 

Medicinsk fylla
I samma korridor som SAKS kontor på Medicinarberget flanerar studenter förbi målningen Fyllo av Petter Zennström.
– När jag ser den målningen tänker jag på någon som är vild och galen så titeln tänker jag är passande. Men det är bara min personliga åsikt. Det är det som är så bra med konst, som betraktare kan du tolka den som du vill, säger Ylva Beckman, konstansvarig på Göteborgs universitet.


Inlåsta dyrgripar
Bakom larmad dörr och okrossbara fönster i Viktor Rydberg-rummet i universitetsbyggnaden vid Vasaplatsen hänger två dyrbara kändisar – de två tavlorna målade av Carl Larsson och Anders Zorn är tillsammans värda ett uppskattningsvis sexsiffrigt belopp och är därför inlåsta. Men när servicetekniker Peter Olsson (t.v) får hjälp av säkerhetskonsulten Peter Pan Altwang att plocka ned dyrgriparna för att säkerhetshänga dem upptäcks ett annat hot – tavlorna är undermåligt inramade och bilderna trycker mot glaset.
– Det här är ingen tidsbeständig inramning. Färgen släpper när den ligger emot så här och snart kan du sälja bara glaset som en målning av Zorn. Det är absolut inte godtagbart att hantera de här akvarellerna på det här sättet. De räknas som klenoder i Sverige och bör ramas om, säger Peter Altwang.    

 

Lennart blickar ut
I en av Handelshögskolans vindlande korridorer hänger ett inramat grafiskt blad med titeln Utblick av Lennart Aschenbrenner.
– Det finns mycket av Lennart Aschenbrenner runtom på GU, bland annat hänger det två av hans verk på Studenternas hus, säger Ylva Beckman, konstansvarig på Göteborgs universitet. 

 

Surgubbe fick orosmoln
I en av huvudentréerna på Medicinareberget hänger installationen Cloud Cuckoo Sky. Konstnären Frida Fjellman berättar att hon intresserat sig för just moln länge: 
– Under flera års tid har jag arbetat med moln i olika former: gasmoln, rökmoln, platta moln och fylliga moln. Under hela den tiden har jag velat se dessa i större format. Jag har också märkt att jag ofta blir glad av utsmyckningar i klara färger, de har en uppfriskande verkan och får mig att tänka positivt, säger Frida Fjellman.

När hon, med hjälp av en monteringsfirma, satte konstverket på plats uppstod två läger bland de som arbetade i huset.
– Damerna på tredje våningen var så peppade och positiva att jag valde att flytta det svarta orosmolnet från deras fönster till ett annat våningsplan. Jag tror att det kanske hamnade i närheten av en väldigt sur man istället … Han klagade och tyckte att hela installationen påminde om GB-glassgubben, säger hon. 

 

Konstfakta

• Statens konstråd grundades 1939 och är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Majoriteten av konstverken på universitetet ägs alltså av Statens Konstråd men förvaltas av Göteborgs universitet. Att förvalta konsten innebär att universitetet är skyldiga att underhålla den när det behövs.
• I universitetets register finns drygt 1 200 konstverk varav de flesta ägs av Statens konstråd men där finns också ett hundratal andra verk. Det handlar främst om donationer och gåvor. I och med att universitetet är en statlig myndighet så ägs även dessa i praktiken av staten.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se