Slår ur underläge

Efter en stökig hösttermin som avslutades med att hela presidiet byttes ut är Konstkåren på fötter igen. Men de har ett tufft jobb – att engagera Göteborgs universitets mest upptagna studenter.

Efter en rundvandring bland studenter arbetandes med allt från laserskärare till möbelsnickeri och screentryck är kontrasten total – studentköket på Högskolan för Design och Konsthantverk, HDK, är under lektionstid lika öde som dess granne, Röhsska museet. 

I ljuset från fönstret, som täcker hela den ena kortsidan av källarlokalen och erbjuder en utsikt över det sovande museets tomma bakgård, står en ensam, livlös planta på ett av borden. Anna Hydén lyfter krukan med bägge händerna. 
– Jag tog med den här hemifrån och hoppades att alla skulle hjälpas åt att vattna den när det behövdes, muttrar Konstkårens vice ordförande. 

Hon ler snett och går mot diskbänken och vattenkranen för att ge första hjälpen till den slokande gullrankan. På väggen till höger om ingången i det lilla studentköket hänger en stor lapp som med versala bokstäver basunerar ut budskapet att inget husgeråd får lämna lokalen.

När hon vattnat den halvdöda växten slår hon sig ned bredvid kårens ordförande, Natasja Hildén. Natasja, som studerar till musiklärare vid Högskolan för Scen och Musik, HSM, är nyss hemkommen från jobb, hon har spelat bas på ett ”företagsgigg” i Sandviken och samtidigt passat på att besöka släkt och vänner i Söderhamn. Både hon och Anna skriver, vid sidan av frilans- och kårarbete, på sina respektive exjobb och har satt som mål att vika fredagarna till just detta. Det har gått sådär. 
– Ja, snart är vi väl utbrända. Precis som alla andra här, säger Natasja glatt.

Trots hennes skämtsamma ton finns det ett uns allvar bakom påståendet. Vid en studiemiljöenkät som genomfördes av Göteborgs universitet för några år sedan framkom det att studenterna vid den konstnärliga fakulteten, tätt följda av de studerande vid Sahlgrenska akademin, är de som lägger mest tid på sina studier. 
– En del blev nog förvånade. Jag tror att det finns folk som tänker att det är lyxigt att få hålla på med konst, att det är en hobby och inte ett jobb. Om jag ska göra en absurd liknelse så finns det säkert många som lekte med Meccano när de var små och som nu pluggar för att bli ingenjörer på Chalmers. Jag tror inte att de får höra samma sak, säger Anna som har läst på HDK sen 2009, har en kandidatexamen i design och, så snart exjobbet är inlämnat, även en mastersexamen i Child Culture Design.
Innan hon blev vice ordförande i Konstkårens styrelse var hon under två års tid aktiv inom HDK:s sektion av kåren.

Att studenterna på de konstnärliga utbildningarna tillbringar mycket tid med att repa, skissa, måla och bygga i sina ateljéer gör att de inte har mycket tid över för annat. Och att ingen av tjänsterna inom Konstkårens styrelse är på heltid innebär att det rent ekonomiskt blir svårt att klara sig på endast arvodet därifrån. Något som gör rekrytering av nya människor till kåren svår.

– Folk är väldigt upptagna med sina studier och det påverkar vårt arbete. De har inte tillräckligt med utrymme i sina liv för att också engagera sig inom kåren, säger Anna.

Samtidigt gör den osäkra arbetsmarknaden att det finns en oro för att lämna skolan. Livet som frilansande kulturarbetare skrämmer många som kanske inte ser sig själva främst som entreprenörer utan som konstnärer. En svår balansgång.
– Det är viktigt att lära sig allt det praktiska med att ha eget företag. Bokföring – att fakturera och deklarera. Samtidigt vore det en mardröm om utbildningen var marknadsstyrd, säger Natasja och får medhåll av Anna.

– Vi lever i ett samhälle där mjuka värden som kultur inte värderas särskilt högt. Därför krävs det att du är bra på att nätverka, skaffa kontakter och promota dig själv. Och det är inte alla. Det är deppigt att de som inte kan eller vill mingla drabbas, säger hon. 

Just när det kommer till att nätverka och mötas över utbildningarna och institutionerna spelar kårens studiesociala arbete en avgörande roll. Konstkåren anordnar sen två år tillbaka till exempel en heldag med workshops och seminarier på Internationella kvinnodagen. Senast huserade de i Glashuset på Valands innergård.
– Det var lyckat och det kom mycket folk. Men det är svårt att hitta luckor, det blir en schemateknisk fråga. Vi hoppas att fakulteten inser vikten av detta. Det vore grymt om de kunde gå oss tillmötes och inte schemalägger den dagen nästa år. Förhoppningsvis kan vi göra det till en tradition, något återkommande, säger Anna.

Samtidigt blåser förändringens vindar genom fakulteten. Till att börja med, den 1 januari 2020, ska Akademin Valand och HDK slås samman till en institution. Och inte långt efter det, exakta tidpunkten är oklar i dagsläget men det har talats om flytt tidigast år 2022, ska de samlas tillsammans med Högskolan för Scen och Musik, HSM, under ett tak och bilda Campus Näckrosen. 

Det finns planer på att lokalerna ska vara mer inbjudande för alla studenter, inte bara de vid den konstnärliga fakulteten. Att det ska finnas öppna scener och mötesplatser där studenter från olika utbildningar och program kan mötas.
– Fast jag är lite orolig inför själva processen. Hur jobbar de för att undvika att hierarkier som finns på de nuvarande institutionerna inte följer med in i det nya bygget? Sen ska de bland annat riva delar av HSM under flytten, säger Natasja och grimaserar skräckslaget. 

– Samtidigt är det supermånga spännande grejer som händer och det är kul att få sitta med i Fakultetsstyrelsen när de här förändringarna planeras. Jag tror att det är bra, det ger oss en anledning att reflektera kritiskt över vad vi håller på med. ”Vad är den konstnärliga fakulteten, egentligen?” Att man verkligen grunnar på det, på ett gött sätt! Det tror jag är viktigt för att inte stagnera, avslutar Anna.

 

Det här är konstkåren


Antal medlemmar: 474 stycken.
Sektioner: Akademin Valand, HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk) och HSM (Högskolan för Scen och Musik) samt Steneby som är en undersektion till HDK.
Ordförande ( vt 2017):
 Natasja Hildén.
Fullmäktige: 
Består av nio stycken ledamöter som utses till fullmäktige genom årliga val. Medlemmarna är röstberättigade. 
Antal arvoderade inom presidiet: 
Två personer (ordförande 70 procent och vice ordförande 50 procent). Dessutom en arvoderad kanslist som jobbar 20 procent.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se