Ute i kylan

Efter att ha kämpat sig fram till sjunde terminen av tio tog det stopp för Mojgan Sameforoghi. Nu får hon inte längre läsa vidare på tandläkarprogrammet. Hur är det möjligt att studera så långt in på en utbildning och sen inte få fortsätta? 

Mojgan Sameforoghi gnuggar sig i ögonen med baksidan av handen innan hon sätter på sig glasögonen igen. Sedan böjer hon sig över sin väska – den beigea ryggsäcken är fullproppad med papper och när hon bläddrar bland stenciler, kompendium och anteckningar fylls det kala konferensrummet på Odontologen av prassel. Långt borta hörs en spårvagn skramla förbi Sahlgrenskas huvudingång. Annars är det tyst. 

Gemensamt för Mojgans papper är att de alla på ett eller annat sätt har med hennes utbildning att göra. Eller före detta utbildning – för några månader sen fick hon beskedet att hon inte får fortsätta på tandläkarprogrammet. 

Efter att ha misslyckats med ett praktiskt delmoment har ansvarig personal på Odontologen gemensamt beslutat att hon inte uppfyller de kunskapskrav som krävs för att kunna fortsätta. Endast fyra terminer från den efterlängtade examen. 
– Jag har, precis som alla andra, brister men det betyder inte att jag inte kan bli tandläkare, säger hon med ansträngd röst och tar av sig glasögonen igen. 

Den elegant klädda, snart 50-åriga kvinnan, kämpar emot tårarna. Hur hamnade hon i den här situationen? 

Mojgan Sameforoghi flydde från hemlandet Iran och hann passera både Afghanistan och Sovjetunionen innan hon, 23 år gammal, landade i Sverige år 1990. Efter att ha beviljats uppehållstillstånd kontaktade hon Arbetsförmedlingen och när hon berättade att hon ville arbeta med människor, helst som läkare, blev hon tillsagd att söka sig till vården – arbetslivserfarenhet skulle underlätta för en senare medicinsk karriär. Hon utbildade sig och arbetade som undersköterska men efter fem år drabbades hon av diskbråck och kunde inte arbeta vidare. 

Återigen uppsökte hon Arbetsförmedlingen. Detta var i slutet av 90-talet och branschen på allas läppar stavades med två bokstäver: IT. Hennes handläggare talade varmt om alla arbetstillfällen 
och snart startade hon en treårig utbildning till att bli 
systemvetare. Men tajmingen kunde inte varit sämre
– lagom till att Mojgan tog sin examen sprack IT-
bubblan och arbetsmarknaden för en systemvetare 
såg plötsligt inte lika lovande ut. 

Åren gick och hon jobbade extra som personlig assistent samtidigt som hon startade egen tolk firma där hon översatte från persiska, dari och azerbajdzjanska. Samtidigt levde drömmen om en karriär inom medicin kvar. 
– Jag har alltid velat arbeta med händerna och hjälpa människor. Egentligen ville jag bli läkare men jag kände att jag började bli för gammal. Därför tänkte jag att jag kanske kunde bli tandläkare i stället. 

När hon kom in på utbildningen 2011 lämnade hon man och hus i Motala för att inackordera sig i en studentlägenhet i Kviberg i de nordöstra delarna av Göteborg. Men det gjorde inget, äntligen skulle hon få göra det hon längtat efter hela sitt liv. 

mojgan IMG 7606

Redan under första läsåret stötte hon på problem. Hon misslyckades med tentor som hon fick göra om tills hon till slut blev godkänd. Trots detta tvingades hon gå om kurser och har tillbringat över sex år på utbildningen för att ta sig till termin sju. Med andra ord nästan dubbelt så lång tid som hade krävts om hon gått utbildningen i vanlig takt. Och nu, när hon kommit till de mer praktiskt baserade kurserna får hon alltså inte fortsätta längre. Universitetet anser att hon inte uppnår kunskapskraven. 
– Om jag hade fått prova på den praktiska biten tidigare och insett att det här inte var någonting för mig så hade det varit lättare att släppa tandläkardrömmen och gå vidare. Men nu när jag har investerat så mycket tid och kämpat hårt för att ta mig fram känns det fruktansvärt, säger Mojgan Sameforoghi och gnuggar sig i ögonen. Hon tystnar och tittar ned i konferensbordet. 

Även om hon kuggat på tentor och skrivit om vissa upp till sex gånger så har hon faktiskt blivit godkänd till slut. Hur är det möjligt att studera så länge för att sen bli utsparkad? 

Tandläkaryrket har hög status och utbildningen på Odontologen placerar sig ständigt i toppen bland de mest populära programmen på Göteborgs universitet. Men förutom de höga antagningspoängen sticker utbildningen ut på ett annat sätt. 
– En sak som är viktig tänka på och som gör att tandläkarprogrammet skiljer sig från studier på exempelvis utbildningar som ges vid Handelshögskolan eller Chalmers är att det är ett legitimationsyrke. Det skiljer sig till och med från läkarprogrammet. Efter läkarexamen måste man göra AT-tjänstgöring innan man kan erhålla sin legitimation, men när man som tandläkarstudent har läst sina tio terminer och fått sin yrkesexamen kan man direkt ansöka hos Socialstyrelsen om legitimation och gå ut och arbeta och verka inom tandvården i Sverige och övriga EU, säger Peter Lingström, programansvarig för tandläkarprogrammet vid Göteborgs universitet.


3 Dentist Intro Header Final

Han är noga med att han inte vill prata om specifika fall och studenter men fortsätter:

– På andra utbildningar kan studenter gå ut i arbetslivet även om de har resttentor eller utan att ha skrivit klart sitt examensarbete. Sen kan de slutföra dessa moment i efterhand för att få ut sin examen. Men vad gäller tandläkarprogrammet fungerar det annorlunda. Samtliga 300 högskolepoäng måste vara godkända för att erhålla examen och därmed legitimation. 

Han berättar vidare att tandläkarprogrammet, som sträcker sig över tio terminer, är en så kallad progressionsutbildning. Det innebär att många kurser bygger på varandra och att studenterna långsamt tar steget från teori och klinikförberedande träning till kliniskt patientarbete. Detta gör att kunskapskraven från tidigare kurs måste vara uppfyllda för att studenten ska kunna gå vidare till påföljande kurs eller termin. 
– Under de första terminerna läggs en teoretisk grund som sedan följs av praktiskt arbete. Klinikförberedande övningar sker till mindre del på varandra, men framförallt på plasttänder monterade i så kallade fantomdockor för att den studerande till slut går över till att arbeta på ”riktiga patienter” på utbildningskliniken samt under VFU-tjänstgöring (Verksamhetsförlagd utbildning på folktandvårdsklinik, reds.anm.) Även om studenterna möter patienter tidigt under sin utbildning startar mer omfattande patientarbete på termin fem och sex, säger Peter Lingström. 

– Det är då viktigt med goda grundkunskaper. Exempelvis måste man för att kunna jobba på en patient veta hur man lägger bedövning och för att kunna genomföra detta moment måste studenten ha både goda anatomiska och farmakologiska kunskaper, men även god kunskap i patientomhändertagande. Och detta är alltså sådant man lär sig på kurser som ligger tidigare under utbildningen.


Är det möjligt att lägga de praktiska kurserna tidigare och på så sätt uppmärksamma studenter, innan de hunnit lägga era år på utbildningen, att de kanske inte är passande för yrket? 
– Jämfört med föregående utbildningsplaner har praktiska övningar liksom patientkontakt tidigarelagts. Idag besöker studenterna redan under första terminens introduktionskurs en tandvårdsklinik och genomför under samma termin enklare kliniska övningar på varandra. Under termin fyra genomförs vissa enklare, praktiska moment som att putsa, polera och fluorlacka tänder på patient och de börjar då också med träning i att genomföra olika praktiska moment. Mer avancerade övningar än så tror jag blir svårt att lägga tidigt under utbildningen. Vi måste hela tiden ha patientsäkerheten i åtanke. Borrar man exempel- vis vid genomförande av en tandlagning bort för mycket av en tand går det ju inte att återskapa förlorad tandvävnad. 

Som student kan du läsa till tandläkare vid fyra olika lärosäten: Göteborg, Stockholm, Umeå och Malmö. De tre första har en relativt likartad pedagogik medan den sistnämnda, Malmö, sticker ut. 

Tandläkarprogrammet i Malmö lades ned 1985 och när det skulle starta upp igen, fem år senare 1990, tvingades Malmö högskola att komma med något nytt för att bevisa sitt existensberättigande. Annars hade regeringen inte gått med på att återuppta utbildningen. 

Därför började man med en ny sorts pedagogik, så kallad problembaserad inlärning. Exempelvis jobbar de med tematiska terminer i stället för enskilda ämnen och studenterna har egna patienter redan från andra terminen. Något som gjort att få studenter faller av på grund av bristande praktiska kunskaper då fingerfärdigheten har övats upp under en lång tid. 

En annan medicinsk utbildning vid Göteborgs universitet som gjort om sin programutformning är apotekarprogrammet. Programmet som, likt tandläkarprogrammet, sträcker sig över tio terminer hade tidigare en praktikperiod som var placerad under den avslutande tionde terminen. Sen hösten 2015 har de dock infört en praktikperiod redan efter halva tiden, under termin fem. 
– Många av våra studenter hade efterfrågat en tidigare yrkeskon- takt. Det finns helt klart en pedagogisk poäng i att få komma ut och tillämpa det de lärt sig. Det kan också innebära att vissa faktiskt inser att det här yrket kanske inte är något för dem, säger Tove Hedenrud, programansvarig vid apotekarprogrammet. 

3 Studydrama Final

I det spartanskt inredda konferensrummet på Odontologen rafsar Mojgan Sameforoghi vidare
i sin ryggsäck innan hon hittar det hon letar efter. Hon plockar fram några papper – ett utdrag ur universitetets betygsregister som visar hennes studieresultat. Med ett undantag är hon godkänd på samtliga kurser men i marginalen syns det att hon fått tenta om många av dem ett flertal gånger.
– Visst, jag var kanske inte duktig och fixade tentorna på första tillfället och gjorde omtentor era gånger. Men jag hade förstått det som att man fick göra om hur många gånger som helst. Och jag har faktiskt klarat alla de tentor som krävs upp till den här nivån. Nu ville jag ha så mycket klinisk träning som möjligt för att kunna bli en bra tandläkare. Men det får jag inte. Jag tycker att det är fel att min utbildningsplats tas ifrån mig efter alla dessa år, säger hon.


Funderade du någonsin på att avsluta utbildningen? 
– Nej. Visst, jag fick höra från lärare som sa att ”det här är en tuff utbildning” men det skrämde inte mig. Jag har gått igenom mycket tuffare grejer i mitt liv och ändå alltid nått mitt mål, varför skulle jag inte göra det nu? 

Nu, när Mojgan definitivt inte får fortsätta på utbildningen så har hon, i samråd med studierektorn, kommit fram till två val: antingen kan hon satsa på att först ta en kandidatexamen för att sedermera fortsätta mot en masterexamen. På så sätt skulle hon kunna forska vidare inom exempelvis biologi. Eller så söker hon in till något av de andra tre lärosäten som utbildar tandläkare. 

Med tanke på att hennes dröm hela tiden varit att hjälpa människor genom att arbeta med händerna lutar det åt det senare alternativet. Om hon söker till ett annat universitet och blir antagen, väntar era år av studier framför henne. 

Hon berättar att hon mått dåligt av processen. Att det tagit fokus från studierna och att hon gått i samtalsterapi hos både Akademihälsan och på sin vårdcentral. Hon plockar av sig glasögonen igen, nu kan hon inte hålla tillbaka tårarna längre. 
– Vi är alla människor och vi måste respektera varandra men jag har mått så dåligt och varit så ledsen. Och att jag nu inte får fortsätta, trots allt tid och alla pengar jag investerat. De har förstört mitt liv och de har krossat alla mina drömmar, säger hon medan tårarna trillar från kinderna. 

 

Illustration: Ibou Gueye.
Foto: Violetta Kovacka.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se