fotodynamisk

Göta studentkår - från då till nu

I vardera av årets fyra nummer kommer Spionen att fördjupa sig i universitetets kårer. Först ut är Göta studentkår, den av de fyra studentkårerna som samlar flest medlemmar under sig.

Trädens löv hade precis gulnat när Göteborgs högskola invigdes under pompa och ståt, hösten 1891. Trots tidsandans auktoritära prägel, beslutades att studenterna möjligen borde tillåtas bilda en intresseorganisation. Snacket blev till verkstad och stadens första studentkår: Göteborgs högskolas studentförening var ett faktum.

Medlemskap var frivilligt och vilda diskussioner hölls kring om man borde spela cricket eller boule samt vilken litteratur som borde köpas in. Föreningen kampanjade för frågan om obligatoriskt medlemskap och lyckades driva igenom förslaget 1907. 

Under de kommande årtiondena växte högskolan kontinuerligt och förblev stadens enda högre läroverk. Mot slutet av 1930-talet höjdes röster för att inrätta en medicinsk utbildning på högskolan, men resurser saknades. Efter andra världskriget gjorde regeringen ändå slag i saken och 1949 stod den nya medicinska högskolan klar. I samband med detta bildades Göteborgs andra studentkår: Medicinska föreningen. 

Att ha två separata högskolor gnagde i 1950-talets ordningsvurmande politiska styre. För att råda bot på problemet föreslogs att skolorna skulle slås ihop. Dessa diskussioner ledde fram till bildandet av Göteborgs universitet som såg dagens ljus 1954. Men det var inte bara skolorna som slogs ihop.

Också kårerna förenades nu i den gemensamma organisationen Göteborgs universitets studentkår (GUS), som var uppdelad i två sektioner: filosofiska fakulteternas studentförening (FFS) och medicinska föreningen i Göteborg (MFG)
.

Under de aktiva 60- och 70-talen växte ett par nya fakulteter, med tillhörande kårer, fram under GUS ledning. År 1983 
röstade Riksdagen igenom förslaget om
 kårobligatorium. I denna veva upplöstes 
paraplyorganisationen GUS och tidigare
 sektioner blev till självständiga kårer. Till
 kårernas fördel kan tyckas, eftersom
 medlemmar och därmed intäkter för
verksamheten säkrades. Å andra sidan minskade decentraliseringen av kåren möjligheterna till att utöva påtryckningar och företräda studenternas gemensamma intressen. 

En aktiv student under den här perioden var Vänsterpartiets tidigare riksdagsledamot, Kalle Larsson, som minns att Göteborgs universitet lyckades med strategin att spela ut kårerna mot varandra. Larsson säger också att kåren i skiftet mellan 80- och 90-tal var alltför upptagen med mindre seriösa frågor. Exempelvis lockades röster i kårvalen med gratis öl. 
– Det krävdes en omorientering av studentrörelsen från att vara festfixare och gycklare till att bygga en organisation som kunde ta tillvara studenternas intressen, säger han i en intervju i boken Frihetens och upproriskhetens bakterier om studentrörelsens historia i Göteborg. 

Kårobligatoriet
 och dess kölvatten 
av självständiga 
kårföreningar varade 
fram till 2010 då det
 upphörde. En direkt
 konsekvens blev att
 antalet kårer minskade från tio till fyra. I 
detta sammanhang föddes också Göta studentkår som en sammanslagning av FFS, Haga studentkår och lärarstudenternas kår (SLUG). Emelie Arnesson, som innan sammanslagningen satt som ordförande i Haga studentkår, minns att det gick undan när obligatoriet avskaffades. 
– Vi visste ju vad som höll på att hända och hade egentligen inget emot det – själva principen med att tvinga folk till medlemskap tyckte väl de flesta var fel. Sen gick det lite väl fort när obligatoriet väl avskaffades. Beslutet togs på våren och skulle implementeras redan sommaren efter. Det var vi kritiska emot, säger hon. 

Annars var det mest positivt. De tre kårerna insåg snabbt att de skulle stå som starkast tillsammans och trots olika förut- sättningar och starka viljor lyckades de enas. Men först krävdes ett stormöte. 
– Alla tre fullmäktigeförsamlingarna träffades samtidigt i ett rum Pedagogen. Vi var nog närmare 60 personer och varje kårs fullmäktige satt på varsin rad. Efter omröstningen kom vi fram till namn och stadgar. Det var roligt, säger Emelie Arnesson som också blev den nybildade Göta studentkårs första ordförande. 

Göta studentkår har därefter utökats och samlar idag alla studenter och doktorander inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, utbildningsvetenskap, humaniora och IT vid Göteborgs universitet. Kåren är landets tredje största och representerar sammanlagt 18 528 studenter och doktorander. 

Det här gör Göta studentkår


Göta studentkår representerar alla studenter och doktorander vid IT-, naturvetenskapliga, humanistiska, samhällsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. De driver, ur ett studentperspektiv, frågor om utbildning, arbetsmiljö och studentliv.

• Göta studentkår är en medlemsstyrd ideell förening. Kårens högsta beslutande organ består av en av medlemmarna demokratiskt vald fullmäktige, som representerar de enskilda medlemmarnas direkta intressen.


• Göta studentkår är uppdelad i fem sektioner som motsvarar de fem fakulteter de representerar. Varje sektion har en heltidsarvoderad ordförande vars uppgift är att koordinera och stötta de olika föreningar och studentgrupper som verkar på sektionen.


• Studentgrupperna och föreningarna är ofta knutna till en specifik institution eller ett specifikt program för att det för den enskilde studenten skall vara lätt att engagera sig i studiernas direkta närhet. Mycket av vår viktigaste verksamhet sker på studentgruppsnivå, framförallt genom våra hundratals studentrepresentanter som företräder sina kurskamrater i universitetets alla organ.

• Göta studentkår har också ett centralt kansli med anställda som utöver administration bland annat arbetar med att stödja föreningar och studentgrupper med informationsspridning, ekonomi, lokalbokningar och inköp. 

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se