När självförtroende är det enda som räknas

Lina Söderström, chefredaktör
Lina Söderström, chefredaktör
De senaste åren har anställningsbarhet ­varit ett hett begrepp i universitets­världen. ­Studenterna ska bli anställnings­bara. Komma ut med en examen som en kvalitetsstämpel i rumpan, färdiga för arbetsmarknaden. Utbildningarna ska anpassas efter näringslivets behov. Praktik ses som lösningen på både akademiker­arbetslösheten och på studenternas ångest inför steget ut på arbetsmarknaden.

Att många studenter är oroliga för vad som ­händer efter examen är inte så konstigt. Många har gått i skola ­sedan de var sju år gamla, investerat år av sitt liv och ­dragit på sig stora studiemedels­skulder för sin eftertraktade examen. Och någonstans i bakhuvudet har nog de flesta det där som ingen säger högt, men som alla är medvetna om: spelar det egentligen någon roll vad som står på examens­beviset? Eller handlar allt om hur jag säljer in mig själv?
I det här numret av Spionen skriver vi om ­karriär. Vår reporter Marie Hedman har träffat Gunnar Gillberg som forskar i arbetsvetenskap. Han konstaterar att vår bakgrund har blivit allt viktigare. Personer med självförtroende, ­kontakter och förmåga att prata för sig har framgång på ­arbetsmarknaden. Den med bräckligt självförtroende från ett resurssvagt hem går det sämre för. Klassamhället i ny tappning, med andra ord.

För någon generation sedan var utbildning ett sätt att göra en klassresa. Det är tveksamt om det är det i dag. På frågan om ifall en doktorsexamen är bra för karriären tvekar doktoranden, och ­studenter kommer förtvivlade till Karriärcentrum, över­tygade om att deras utbildning är bortkastad. ­Samtidigt höjs allt fler röster för att akademin måste bli bättre på att marknadsföra sig och sina studenter så att det omgivande samhället förstår deras värde. Det är bra, men fokuserar man för mycket på begreppet anställningsbarhet riskerar studenterna att ­reduceras till en produkt som kan saluföras ­ungefär på samma sätt som en Volvobil.

Någonstans på vägen riskerar vi att förlora den självklara insikten att en individ som ägnat tre, fyra år åt att läsa avancerade böcker i olika ämnen, dagligen diskuterat med andra i både tal och skrift och lärt sig att kritiskt ifrågasätta den kunskap som serveras faktiskt har rätt mycket att komma med på arbetsmarknaden. Dessutom, ju högre läro­sätena ropar och ju bättre studenterna blir på att marknadsföra sig själva, desto svårare blir det för dem med sämre förutsättningar att komma fram. Tills det till slut bara är självförtroende och förmåga att slå sig för bröstet som räknas.

lina söderström
chefredaktör

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se