Gemensamma nämnare

Med största sannolikhet blir det här första gången jag citerar Håkan Hellström: "Det kommer aldrig vara över för mig". Men så är det också första gången som vi i tidningen möter personer som inte verkar vilja sluta plugga. Just ordet "plugga" kanske inte bäst beskriver deras insats, utan studera – studera är bättre. För det är inte över för dem, livet som student.

Några av dem vi träffar har aldrig slutat studera, några har sett fram emot att få göra det efter sina intensiva arbetsdagar och karriärer för att då ägna sig åt att läsa just det där som de inte måste. De bryr sig inte om poäng och får inte bidrag – istället har de kunskapstörsten gemensamt. 

Kanske måste jag passa mig här och sluta i tid, så att det inte blir till en klyscha. De ska inte och kan inte reduceras till en homogen grupp studenter. Vid ett samtal på Vetenskapsfestivalen med forskare från Age Cap, cetrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, pratade man om de äldres plats i den offentliga debatten samt exkludering och inkludering på olika arenor togs upp. 

Jag funderar ofta på det själv. Kanske alldeles för ofta för att vara 33 år gammal. På hur det är att gå med all sin erfarenhet och repertoar in i drabbningar med samtiden? Hur är det när ungdomar skiter i att man behöver mer tid i kassakön, inte reser sig i kollektivtrafiken och mest av allt funderar jag på hur det kommer att kännas när samhället bemöter mig som om min röst inte räknas? Trots allt jag kunnat och för alltid kan. 

Vi måste bli bättre på att släppa in de som vi väljer att kalla för de äldre. Sluta tillåta vårt sönderstressade samhälle flåsa oss i nacken med deadlines och brist på tid. Alla har sin plats, alla har en roll. Vi ska lära av dem och det som inte gör oss fartblinda. 

Utan att egentligen sätta tema för våra nummer, brukar vi på redaktionen ändå hamna där. Kanske beror det på sinnesstämningar, årstider, formtoppar – vi vet inte själva, men vi har på något sätt lyckats även den här gången och igen. 

Temat blir ett mer eller mindre subtilt utanförskap. I att vara äldre än vad stuenter är i genomsnitt, att vara den som inte studerar och betraktar akademin på avstånd när man går längs med Göteborgs gator, att känna att det skaver och att ens olikheter, som i fallet med HDK och Valand, driver en i motsatt riktning när man egentligen strävar efter att vara ett. 

Ja, visst gör det ont när knoppar brister, men vad vore vi utan förändring och pånyttfödelse?

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se