Stefan Mathisson, redaktör

Ny minister men färre lärare efter valet

Studenter kan äntligen få ta full del av socialförsäkringen och kopplingen mellan näringsliv och högskola kan bli en hjärtefråga efter valet.

Efter åtta år av borgerligt styre byter Sverige regering. Frågan är hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommer att sätta sin prägel på utbildningspolitiken i Sverige? Utbildningsdepartementet kommer att ledas av Gustav Fridolin (MP) och under sig har han bland andra ministern för högskola och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S). Hon kommer närmast från Stockholms läns landsting.

Vad kan vi då förvänta oss under den kommande mandatperioden?

Inför valet lovade socialdemokraterna fler högskoleplatser, 17 500 för att vara exakt. En stor del av dessa platser ska hamna inom utbildningar till bristyrken: sjuksköterska, barnmorska, speciallärare och förskollärare. Liknande förslag finns hos Miljöpartiet (och nästan alla andra partier). Socialdemokraterna vill även öka möjligheterna att plugga över sommaren, som ett sätt att ta examen snabbare. I förlängningen kan detta leda till ett treterminssystem.

Lärarutbildningen fortsätter att vara ett politiskt slagfält och Socialdemokraterna gick innan valet ut med ett förslag om att göra det svårare att komma in på lärarutbildningen. En lägsta betygsgräns ska införas, något som sannolikt leder till att färre sökande kommer in på lärarutbildningen.
Socialdemokraterna har även lovat att en miljard ska tillsättas för att höja utbildningskvalitén, med fokus på ökad undervisningstid inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen – och lärarutbildningen.

Kontentan av detta är alltså: färre lärarstudenter och, i förlängningen, färre behöriga lärare som förvisso fått mer undervisningstid under utbildningen. Hoppas de även lärt sig trolla. Hur ska de annars hinna med sitt arbete med så få kollegor och allt för få timmar på dygnet?
Jag bara undrar.

Miljöpartiet å sin sida har lovat att höja studiebidraget och att studie­avgifterna för utom­europeiska studenter avskaffas.
En höjning av studiebidraget är en öppen fråga. Riksdagens övriga partier vill också höja studiemedlet. Men då hellre via lånedelen, vilket i grunden är en annan sak.
Det blir heller inte helt enkelt att ta bort avgifterna för utomeuropeiska studenter, eftersom en majoritet i riksdagen vill behålla dem. En minoritets­regerings bekymmer.
Miljöpartiet har också betonat att studenter ska omfattas av socialförsäkringssystemet på samma villkor som arbetstagare. Det är glädjande att frågan så tydligt har stått med i valmanifestet. Samtidigt är det här är en gammal fråga som flera regeringar snubblat runt med. Förhoppningsvis kan löftet bli verklighet den här gången.

Miljöpartiet vill inte heller att offentligt ägda högskolor och universitet ska privatiseras eller bolagiseras, något deras borgerliga företrädare ville bädda för. En ideologisk fråga.
Vi kommer i alla fall inte se förslag som påskyndar en sådan process under den här mandatperioden.

Så långt några tydliga vallöften. Ingen budget ännu, så mycket är fortfarande ovisst. Ovisst är även hur vår nya minister för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, tar sig an uppdraget. Vid sitt första framträdande som minister talade hon sig varm för kopplingen mellan näringsliv och högskola. Att knyta samman näringsliv och utbildning är viktigt för studenternas framtid och ständigt aktuellt på lokal nivå.  Om detta blir ministerns hjärtefråga så blir det spännande att se vad resultatet blir.

STEFAN MATHISSON, REDAKTÖR

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se