Dags att leva upp till alla gamla vallöften

Nya student­bo­städer, extra högskoleplatser, och mer i studiemedel. Partiernas vallöften lovar stora satsningar och studenter lämnas inte lottlösa. Men det är lite för tidigt att öppna champagneflaskan

Tjugotusen nya student­bo­städer, nittontusen extra högskoleplatser, tusen kronor mer i studiemedel. Partiernas vallöften lovar stora satsningar, och studenter lämnas inte lottlösa. För Sveriges studenter finns det uppenbarligen skäl att fira. Oavsett vilket block som går segrande ur valet verkar det som att de som pluggar på högskola kommer att få mer pengar i plånboken, ha lättare att få någonstans att bo, och kanske, under över alla under, kunna vara sjukskrivna på halvtid ifall det skulle behövas.

Men det är lite för tidigt att öppna champagneflaskan. Det är ju inte alltid vallöftena blir förverkligade, oavsett hur överens partierna än tycks vara. Åtgärderna för att täppa igen de gapande hålen i de sociala trygghetssystemen för studenter är ett tydligt exempel.
Redan 2006, alltså för två hela mandatperioder sedan, frågade Spionen de politiska partierna vad de ville göra åt problemen. Samtliga svarade att de måste utredas och åtgärdas.
Vad har hänt sedan dess? Inte ett jäkla dugg. Eller förresten, nu är jag orättvis. 2010, precis innan nästa val, tillsatte regeringen faktiskt en parlamentarisk socialförsäkringsutredning som skulle vara klar 2013. Men den är uppskjuten till 2015. Och under tiden kan partierna fortsätta lova förändringar och förbättringar någon gång i en avlägsen framtid när utredningen är klar.

Inför förra valet lät Spionen Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, analysera partiernas högskolepolitik, och hans främsta iakttagelse var att båda blocken betonar nyttan med högskoleutbildning, och inte värdet av bildning. Detta har heller inte ändrat sig särskilt mycket på fyra år.
Spionen har i det här numret bett samtliga partier att nämna tre studentfrågor som de anser är viktiga att driva. Svaren genomsyras av synen på utbildning som något som ska främja samhällsekonomin och studenterna som blivande arbetskraft. Moderaterna vill stärka kopplingen mellan studier och arbetsmarknad, Folkpartiet vill bygga ut högskoleutbildningar som säkert leder till jobb, Socialdemokraterna vill införa ett tre-terminssystem så att studenter ska klara av sin utbildning fortare. ”Utbildning bygger Sverige starkt.” skriver Alliansen i sitt valmanifest. ”En nödvändig investering för att få fler i jobb och säkra vårt framtida välstånd.” motiverar socialdemokraterna sina utbildningssatsningar. Utbildning är en vara, studenten en kund.

Men i en tid när nytta och effektivitet är ledord inom den högre utbildningen, är det tröstande att bildning fortfarande har sin plats, även på de mest oväntade utbildningar. På läkarprogrammet vid Göteborgs universitet och på kurserna i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping ingår läsning av skönlitterära romaner som ett obligatoriskt moment.
Mattias Nordqvist, professor i företagsekonomi, konstaterar: ”Personer som vill utveckla sin emotionella intelligens och sin sociala kompetens och som vill bli ledare i framtiden gör det om de läser bra skönlittertur, det utvecklar deras förmåga att förstå människor.”

Så trots att det är långt ifrån alla studenter som har tid, ork eller lust att läsa skönlitteratur på fritiden, eller kanske just därför, riktar det här numret av Spionen strålkastarljuset mot boken. Som upplevelse, som jobb, som inredningspryl. Så läs, förhoppningsvis hittar du det bokliga guldkorn som passar just dig.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se