Stefan Mathisson, redaktör

Lämplig utbildning före olämpligt inträdesprov

Lämplighet för ett yrke ska förvärvas under en utbildning, inte före. Apropå regeringens försök med lämplughetstest inför lärarutbildningen.

Istället för luddiga inträdesprov borde universiteten fokusera mer på tiden efter utbildningen. De borde rent krasst förbereda lärarstudenter för en verklighet där pedagogiska insatser sätts på undantag, att vi har en skolpolitik som misslyckas med att tillföra mer resurser till våra skolor, och i förlängningen till våra barn. Det är den miljön lärare måste förhålla sig till, och helst vara i stånd till att förändra i grunden.

Det är val i år, om nu någon missat det. För mig brukar det betyda två saker: det första är att politiker hör av sig oftare och aldrig slutar prata. Det är trevligt. Det andra är att lärarutbildningen blir ett öppet slagfält. Problemen i skolan är en given valfråga och självklart är lärarutbildningen en del av lösningen.
Utbildningsminister Björklund har en arsenal av åtgärder på lager för att göra om den svenska skolan. Senaste laddningen är att införa lämplighetstest för de som söker lärarutbildningen. Förutom att det luktar simpel populism – Björklund förenklar problemet med ”dåliga” lärare till att handla om att studenterna från början inte är av rätta virket – så står idén i bjärt kontrast till hela syftet med en utbildning. Lämplighet för ett yrke ska förvärvas under en utbildning, inte före. Arbetsgivarna, skolorna, ska sedan bedöma den arbetssökandes lämplighet. Det är det enda som är... lämpligt.

Sen kan vi examinera hur många legitimerade, slimmade pedagoger som helst, med lämplighetstesten sprutandes ur öronen. Det spelar ingen roll. För dagens skolsystem fixar det inte. Jag har sett det på de tre skolor och förskolor mina egna barn befunnit sig på – även de mest lämpliga lärarna fungerar inte i en direkt olämplig arbetssituation. Vi har skolor som badar i ett hav av taggiga systemfel, skolor som kämpar för att hålla kvar elever, samtidigt som de saknar resurser för att ge alla elever det stöd de behöver, vi har vakna lärare som ser problemen tidigt, men inte kan komma tillrätta med dem på grund av tidsbrist och kanske framför allt, personalbrist.

Den bittra och lidande läraren är ingen enkel klyscha. Den är legio på skolorna idag. Att befinna sig i en arbetsmiljö där man inte räcker till, där kraven kostar mer än resurserna täcker, kan göra den mest lämpliga läraren bitter och i förlängningen direkt olämplig som lärare, om vi nu ska köpa konceptet med lämplighet i läraryrket.
Istället för luddiga inträdesprov borde universiteten fokusera mer på tiden efter utbildningen. De borde rent krasst förbereda lärarstudenter för en verklighet där pedagogiska insatser sätts på undantag, att vi har en skolpolitik som misslyckas med att tillföra mer resurser till våra skolor, och i förlängningen till våra barn. Det är den miljön lärare måste förhålla sig till, och helst vara i stånd till att förändra i grunden.
Just det här med förberedelse för avigsidan av arbetslivet är en knäckfråga för många utbildningar. Det är ett svårt moment fyllt med fallgropar och jag vet inte hur många gånger vi rapporterat om problemen som “verklighetsövningar” skapar. Kaoset på juristprogrammets femte termin KERAI (sök artiklar på spionen.se så får du se) grundar sig i just den här typen av pedagogiska analys: Studenter måste härdas under utbildningen, eller gå under; de som inte klarar ett tufft klimat i skolan klarar det inte heller yrket.

Konsekvenserna kan bli förödande för enskilda studenter. En del lärare tycker tyvärr att studenter som inte klarar trycket ska sållas bort från utbildningen. Andra, mer sansade pedagoger,  ser vikten av att vägleda studenterna, att ge dem verktyg att hantera trycket. I det här numret av Spionen skriver vi om hur det ser ut på Chalmers arkitektprogram, där ångest och stress hos studenterna fått både kår och lärare att reagera. Det har lett till fler inslag i kurserna som ska ge studenterna distans till sina projekt och att lära dem att ta kritik bättre. Ett kursmoment som några lärare på, låt säga juristprogrammet, skulle ha ganska mycket nytta av, apropå lämpliga lärare.

Stefan Mathisson
Redaktör Spionen

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se