Mitt ute i skogen, bland häst- och fårhagar, ligger Jonsereds herrgård,Göteborgs universitets mötesplats för universitetet, näringslivet och politiken.Här anordnas seminarium där personer ur samhällets toppskikt diskuterar och reflekterar över tidens viktiga frågor. Men vilken är studenternas roll på Jonsered?
• Jonsereds herrgård är ett intellektuellt
centrum där företrädare för olika samhällssektorer, vetenskapliga skolor och ideologiska riktningar träffas och utbyter tankar.
• Syftet är att bidra till en "kunskapstillväxt" i samhället genom att vara en plattform för sektorsövergripande möten.
• Verksamheten består i första hand av hel- eller halvdagsseminarier som anordnas med jämna mellanrum under terminerna. Seminarierna är inte öppna för allmänheten men flera finns dokumenterade på film eller som rapporter.
• Anslag från universitetet per år:
5,2 miljoner + 500 000 kr för försäljning och konferens. Pengarna går i huvudsak till lokal- och personalkostnader.
• I början av nästa år inleds en andra del av verksamheten då en person kommer att kunna utnyttja möjligheten att som stipendierad gäst få arbeta med sitt projekt på Jonsereds herrgård.
• Göteborgs universitet hyr fastigheten av Partille kommun som äger herrgården. Universitetets verksamhet på Jonsered invigdes år 2004.
Mer info: www.gu.se/jonseredsherrgard
Deltagarna droppar in i en av de pampiga salarna inne i herrgården. När Spionen är på besök anordnas seminariet "Demokrati i twittersamhället" och representanter från politiken, universitetet, media och näringslivet finns på plats. Sammanlagt 14 personer deltar i något som liknar stora runda bords-samtal. Anders Franck, programchef, fördelar ordet och ställer följdfrågor. Ämnet är brett och deltagarna ger korsvis repliker på varandras inlägg.
Frida Nelhaus är den enda studenten på seminariet. Det är dessutom hennes sista dag som student och hon delar glatt ut sitt visitkort med färska yrkestiteln "kommunikatör med fokus på sociala medier".
Anders Franck berättar att tanken med Jonsereds herrgård just är att det ska finnas tid att dryfta ämnen utan att "komma till beslut". Här kan deltagarna visionera och tankar och åsikter brytas fritt och korsbefruktas.
Men var finns studenterna i allt det här? I texter om visioner för Jonsereds herrgård, som skriften "Jonsered" och "Fem år på Jonsered", nämns studenter knappt. På seminarierna dyker det upp studenter då och då, men inte lika ofta som Anders Franck önskar.
– Vi har omkring 20–25 deltagare på seminarierna totalt, därför skulle det vara rimligt med 1–2 studenter per gång. Det har vi inte riktigt nått upp till, säger han.
Han tror att fler studenter på seminarierna skulle tillföra fler perspektiv.
– Jonsereds verksamhet handlar om kunskapsutbyte mellan universitet och omvärld. Och det är ju klart att studenter är viktiga i det sammanhanget, liksom forskare och andra anställda på universitetet, säger Anders Franck.
Han tror att det finns intresse från studenternas sida att komma på seminarier, men marknadsföringen har varit svår att genomföra.
– Vi kan inte gå ut för brett då seminarierna inte är öppna för alla, utan vi behöver hitta de studenter som är särskilt insatta och intresserade av ämnet, förklarar han.
– Jag har jobbat mycket på att hitta studenter bland de kåraktiva, men responsen har varit sval.
För Daniel Hermansson är det självklart att studenter ska finnas med bland deltagarna på Jonsereds seminarier.
– Det är en tillgång om fler studenter är där. Det blir en injektion av nytänkande och ny energi. Det finns ett behov av att ha med perspektivet från utbildningarna som sedan kan kopplas till verkligheten på seminarierna, säger han.
Förutom deltagande i seminarierna ger musikstuderande kammarkonserter i herrgårdens salonger någon gång i månaden under terminerna.
På Jonsered finns också ett konstgalleri där några av universitetets konststudenter kan visa upp sin konst.
Under universitetets sjuåriga historia på Jonsered har det även hänt att seminarier arrangerats i samarbete med GUS, Göteborgs universitets
studentkår, GFS, Göteborgs förenade studentkårer och SFS, Sveriges
förenade studentkårer.
text och foto: mathilda andersson nwachukwu
