Som det ser ut i dagsläget måste en ta ställning till huruvida en är kvinna eller man, genom att välja om en vill gå på toaletten märkt med kjol eller byxor. Ibland finns två dörrar som leder in till större identiska rum med flera enskilda toaletter, som på Humanisten där det på herrarnas inte heller finns någon pissoar. Ibland är det enskilda dörrar som ändå är märkta med antingen kjol eller byxor.
Könsuppdelningen av toaletter är problematisk av flera skäl. Först och främst förutsätts det att det enbart finns två kategorier av kön, vad gäller egenskaper, beteende, utseende och kroppar. Detta skapar ett dilemma för personer som varken identifierar sig som kvinna eller man. Dessa personer bemöts ofta av värderande blickar, tillsägelser och frågor, särskilt i strikt könskodade miljöer, som toaletter.
Direkt diskriminering
Att varje dag tvingas välja vilken toalett en ska gå på, trots att en inte identifierar sig som kvinna eller man, kan upplevas som djupt kränkande. Det faktum att universitetet ändå bygger dessa miljöer kan tolkas som direkt diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, vilket sedan januari 2009 är förbjudet enligt diskrimineringslagen.
Kvinnligt och manligt (kön) symboliseras alltså av kjol och byxor. Även den som inte har en könsöverskridande identitet tvingas ta ställning till förväntningar om egenskaper som kjolen respektive byxorna innebär. Varje gång "kvinnor" och "män" skiljs åt förstärks uppfattningen om att dessa grupper har olika egenskaper och behov.
Byt skyltar
Föreställningen om två separata kön finns överallt i samhället och påverkar oss alla, genom egna och andras förväntningar på en själv – vem identifierar jag mig med, vem är jag likadan som, hur får jag lov att vara? Denna föreställning bidrar till diskriminering i många olika sammanhang, exempelvis ifråga om lön eller bemötande på krogen.
Vi ser alltså hur alla studenter påverkas, direkt eller indirekt, av den könsuppdelning som toalettskyltarna är ett uttryck för. Lösningen är att universitetet inte lägger sig i studenternas könsidentitet och helt enkelt byter ut könssegregerade skyltar mot skyltar med WC-symbol. På så vis blir universitetet mer tillgängligt för alla.
tove casén nylander
josefine fridmar
rené klevedal
