- Det borde inte vara ett problem att studera när man har behov av skyddade personuppgifter men på GU känner jag mig inte säker alls, säger Caroline.
Caroline lever med skyddad identitet. Det betyder att hon, på grund av en hotbild, är osynlig i de offentliga systemen. Men det skydd som normalt finns för personer med skyddade personuppgifter gäller inte automatiskt vid GU. I vägen står lagen, som säger att alla register vid svenska universitet och högskolor ska vara offentliga och lämnas ut på begäran.
Måste säga till
Det är först efter en särskild behovsprövning som uppgifter i studeranderegistret, Ladok, kan beläggas med sekretess. Därefter kan studenten få hjälp med praktiska saker som GU-kort och inloggning till GUL.
- För att kunna få sina uppgifter skyddade måste studenten själv säga till om det, annars kan vi inte göra något, säger Anette Larsson, byrådirektör på Studentavdelningen och ansvarig för studenter som har behov av personuppgiftsskydd.
Men trots att det ska finnas tydliga riktlinjer för hur studenter med skyddad identitet ska hanteras vittnar Caroline om hur systemet på GU inte alltid fungerar som det ska.
- Ett exempel var när jag hade frågor om hur jag, med skyddade person¬uppgifter skulle få ett GU-kort. Personalen på servicecentret visste inte men hon började fråga runt bland sina kollegor. Till slut stod flera personer och pratade om mig samtidigt som kön växte. Det var inte precis sekretess som gällde där. Det var fruktansvärt.
Inte bra
Och det som Caroline beskriver ska inte få ske, menar Annette Larsson.
- Det är inte bra. Om personal får kontakt med en person som visar sig ha behov av skydd ska de kontakta Ladok-enheten och hänvisa studenten till oss. Men att få sekretess i registret är en sak. Det är många nya rutiner nu när vi bygger upp systemen kring exempelvis GU-kortet och det är viktigt att de studenter som känner sig felaktigt behandlade berättar det för oss så att vi kan bli bättre, säger Anette Larsson
För Caroline är osäkerheten på om GU verkligen kan skydda hennes uppgifter så stark att hon i dagsläget valt bort att ha ett GU-kort. Något som innebär att hon har svårt att komma in i universitetets lokaler. Men trots de rent tekniska problemen menar Caroline att det största problemet på GU är bristen på samordning och information kring skyddade identiteter.
- Det är svårt att få reda på hur man ska göra. När jag läste i Uppsala fick jag i samband med antagningen ett utförligt brev kring vilka problem som kan uppstå för mig med sekretessbehov och hur universitetet kan hjälpa till. Av GU fick jag inte någon information alls, säger Caroline.
Egen säkerhetsanalys
Men enligt Anette Larsson fungerar systemet i de allra flesta fall.
- När väl studenten kontaktar oss så flyter det på. Det är vad som händer innan dess som är knepigt. Ibland får vi indikation automatiskt via exempelvis VHS på att en person har behov av skyddade uppgifter och då skickar vi ut information, men det är långt ifrån alltid som detta sker. I första hand måste den som har behovet bli medveten om vad som händer när deras uppgifter finns hos oss på GU, det är något de själva måste ta med i sin egen säkerhetsanalys.
text och foto: stefan mathisson
Fotnot: Caroline heter egentligen något annat
