Trevligheten är död, länge leve trevligheten

Mette Hultesj Spionen 

Förra helgen träffade jag en student som läser vid Kungliga Konsthögskolan. Vi hamnade i samma sällskap på ett uteställe, vår gemensamma vän introducerade oss genom ämnet konst. Socialt propert eftersom vi båda läser på konstskola. Men också intressant tyckte jag att få höra om en annan skola, hur det är att läsa programmet Fri konst och så vidare. Det kände inte KKH-personen. Jag är inte nyfödd så därför, inte heller chockad. Samtidigt kan jag inte låta bli att hosta till lite. Personen visade tydligt att jag inte ens var kvalificerad att samtala med. Hon tydliggjorde att fotografi inte är konst och att Valand inte är Mejan*. Personen vände sig sedan bort för att prata med någon annan. Jag blev liksom så full i skratt. Men jag fylldes också av förundran. Kan vi inte vara trevliga mot varandra bara för att vi tycker olika? Dessutom inom ett ämne som jag inte ens begriper hur det kan vara personligt laddat. 

Nygammal vardag i Köpenhamn

Så kom den och passerade. Valdagen för amerikanerna. Efter en smutsig kampanj skulle vi få ett resultat. Många i min omgivning var nervösa medan andra var säkra på vem som skulle gå segrande ur duellen. "Han kan inte vinna, det är helt omöjligt!" utbrast någon segervisst. En annan menade att loppet skulle bli jämt. 

 När jag lämnade kontoret på tisdagen konstaterade jag att, nästa gång vi ses har vi en vinnare. Det blev inte den vinnare jag räknat med. Efter Floridas valresultat kändes chansen till USAs första kvinnliga president i princip obefintlig.

Dagen efter kändes tom och tyst. Skrällen var för stor att ta in. Jag träffade, dagen till ära, en grupp bestående av studenter som gör praktik på andra FN-organ i Köpenhamn. En amerikanska tog till orda och förklarade att hon var väldigt, väldigt ledsen just nu. Många stämde in. Hon var uppriven och ännu inte redo att tala om det som skett. Energinivån i rummet låg på minimum.

Tankefällor i hagelstorm


Mer än 800 dagar sedan jag började psykologprogrammet är det till slut dags – jag sitter i psykologstolen med uppdraget att extrahera patientens allra innersta tankar om sig själv, andra och världen. I ett kaxigt ögonblick har jag gått med på att rollspela ett påhittat fall med läraren inför rummets trettio-ish kunskapstörstande medstudenter.

Inte förrän jag sätter mig i stolen förstår jag att den egentligen står mitt i en hagelstorm av information. Berättelsen jag får höra är ett bombardemang av högkoncentrerat lidande, och vad tror du sker så fort jag försöker plocka upp ett av haglen för att smälta det varsamt i mina händer? Ett större och viktigare korn slår förstås ner precis bredvid.

Personen framför mig är pressad till sitt yttersta av smärtsamma tankefällor som inte går att slita sig ut ur utan vidare. Även fast det är på låtsas ska jag inte stampa på ens en påhittad patients integritet genom att säga för mycket. Låt oss bara vara överens om att det handlar om problem som de flesta av oss är glada att slippa.

Livet som juriststudent och komiker kan bli fööör mycket ibland.

dikmen blogg IMG 1866


Jag var nyligen på inspelning i Stockholm för min nystartade youtube-kanal och dagen efter hade jag en tenta i Göteborg, där jag för övrigt bor. Tåget till Stockholm åkte 5 på morgonen så jag hann inte sova natten innan inspelningen. På tåget dit var jag tvungen att plugga för hade som sagt tenta dagen efter och hade mycket plugg ta. Tåget var 1,5 timmar försenat så TV4 som jag är i samarbete med och som låg bakom inspelningen stressade sönder mitt liv för att vi hade bokat en sal i Stockholm mellan 9-11 och jag var framme på stationen 09:30.

"Kanske är det lite som pest eller kolera?"

06:30


Stämningen börjar bli lite smått uppgiven här på globala institutionens valvaka. Det är oklart om det mest beror på sömnbrist eller om det snarare är de överraskande dåliga siffrorna för Hillary Clinton.

Staten Florida som sades ha så stor betydelse vanns av Donald Trump men loppet sägs fortfarande vara jämt. Kanske blir det ett riktigt rysar-val där vi får vänta ytterligare ett par timmar innan vi har ett definitivt resultat. Systemet med elektorer kan lätt kännas godtyckligt i detta beslut som förväntas få effekter runtomkring hela världen. Någon skojade förut om att det kanske är imorgon en ska investera i aktier, för lägre än såhär lär de inte sjunka. Trump tycks kunna skaka om både världsekonomin och den internationella politiken och omskakningar är generellt ingenting som varken diplomati eller aktier mår särskilt bra av.

Det amerikanska valet kommer oavsett utgång att påverka oss här i Sverige. Göteborg har privilegiet att få besök av vår utrikesminister Margot Wallström som kommenterar resultatet redan imorgon och Utrikespolitiska föreningen gör det möjligt för oss studenter att delta i diskussionen efter lunch. Mitt analytiska tänkande har nått en ny bottennivå och kan just nu mestadels räkna ut att vi har en ny värld framför oss när presidenten väl installerar sig i Vita Huset.

Antingen USA:s första kvinnliga president eller utskrattad affärsman.

 

02:30


Efter en power-nap, som kanske varade lite längre än vad jag hade tänkt mig, har omkring 10 delstater stängt sina röstlokaler och resultaten har börjat trilla in.

Det som diskuteras mest här är de s.k. swing states som sägs kunna avgöra valet. Virginia, Colorado, Iowa, New Hampshire, Florida, Nevada, North Carolina och Ohio pekas ut och vissa säger till och med att ifall Hillary Clinton vinner Florida så är valet avgjort. Med över 70 procent räknade leder Clinton med 1,1 % och det är svårt att känna sig lugn. Det är snarare så att spänningen ökar desto närmare vi kommer ett resultat. Efter min lilla stund av sömn i hörnet av ett rum jag annars tidigare endast använt till grupparbeten känns det nu lite som om det är morgon och tillsammans med ett gäng politiska nördar taggar vi nu till ordentligt. 

Andra har gått för att sova en liten stund medan andra sitter kvar på sin stol men kämpar med att hålla ögonen öppna. Det har spelats yatzy, kort och andra sällskapsspel och kopiösa mängder sötsaker har ätits. Förutom att många fått en smärre sockerchock som i kombination med sömnbrist leder till en stor entusiasm men bristande analysförmåga så råder störst förvirring kring vem den där Gary Johnson egentligen är? Vad är det för människor som röstar på honom? Han verkar inte ha någon större chans med mellan 2 och 3 % av rösterna i de flesta delstater. Mina vänner beskriver honom som en höger-hippie, en liberal fredsförespråkare med bristande geografikunskaper. På hans egen kampanjhemsida uppmanas jag att rösta på honom för att bryta upp tvåparti-systemet och låta det politiska samtalet bli mer inkluderande och demokratiskt. Det verkar tyvärr inte som han har fått något större genomslag, men det är ändå ett intressant alternativ till de två andra kandidaterna.

Nu är det endast 13 % av rösterna i Florida som inte har räknats. Det är dags att bänka sig framför skärmarna. Nedräkningen har börjat.

I Danmark finns inget lagom

Danmark är ett intressant land som har tilldelats ett yngre syskons upproriska inställning till det mesta, till exempelvis Sverige. Danmark är inte lagom utan mer extrovert. Från den bitvis överdrivet sexuella reklamen på bussarna (erotikmässa, bröstplastik) till att Danskernes Parti delade ut pepparsprej, som sen visade sig vara hårspray, fast med etiketten ”asylspray” till kvinnor som uppmuntrades skydda sig mot valdtäkt från de asylsökande. Dansk Folkeparti var försiktigt positiva, andra partier tog dock avstånd till det mycket grova initiativet. Gränserna för vad som är okej flyttas fram. Köpenhamnarna slår ifrån sig och menar att det är sånt som de på Jylland håller på med.

Högskoleprovet sluter en cirkel

Nu i lördags var jag med om ett exotiskt sammanträffande – jag fick nämligen rätt bra betalt för att betala tillbaka en stor tacksamhetsskuld. Detta hände sig i tjänst som provledare, en något kryddig titel för den som vaktar över dem som gör högskoleprovet. Vore det inte för högskoleprovet hade jag nog varit fången i mina mediokra tidigare insatser för alltid.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se