Om språk

Jag kopplar vid det här laget att hon pratar om den gamle franske presidenten Charles de Gaulle. Denna insikt gör dock på intet sätt situationen mer förståelig. Jag ser panikslaget på henne. Jag rör inte en fena i min handlingsförlamning. Ett väldigt fat flyger upp på bordet. Ostar i olika form, färg, förpackning och doft. Coulommiers, Roquefort, Morbier, Cantal, Mont d’Or, Chèvre. Runt ostfestivalen vilar ett par saftiga korvar. Ögonen runt bordet lyser upp och fullständigt fixeras vid tabberaset. Käftar öppnas, saliv rinner längs mungiporna.

– Åålalapamallpamall, utbrister sällskapet unisont. 

Jag förstår att det har någonting med maten att göra. Jag ser mig omkring men ingen möter min blick. Den samlade uppmärksamheten vid bordet har viktigare saker för sig. 

– Njapakommleefromazszchfrasääaaah, skrockar min bordsgranne och pekar mot fatet. Det handlar om ostarna tänker jag. Eller om korvarna. Eller om båda två.

– Bååånbaasepagravvtykoopleesåsisån, säger en mörk, varm röst till mig och överräcker en kniv och  en korv.

Med kniven i ena handen och korven i den andra börjar paniken lägga sig. Jag förstår min uppgift. Skiva korv. Någon kastar rödvin i mitt glas. För varje minut blir jag alltmer bekväm i stolen och börjar interagera mer avspänt. Jag förstår fortfarande inte ett skvatt, men det spelar mindre roll. Maten är god, vinet rött och skratten hjärtliga.   

Efter åtskilliga tillställningar som denna blir det möjligt för mig att avkoda vad de olika gutturala humbugharangerna faktiskt betyder. Föga överraskande handlar det allt som oftast om banala saker, som väder, vind, hur man mår och vad man gör. Men lika skräckslagen och utsatt som man är i mötet med ett främmande tungomål, lika fascinerande och berikande är det när man lyckats ta sig över tröskeln och begett sig på upptäcktsfärd i det nya språkets värld. Idag är jag därför tacksam till fransmännen, som med konsekvent självupptagenhet vägrade att prata med mig på något annat språk än deras eget.

För övrigt, hävarmsöppnare bär på franska smeknamnet Charles de Gaulle. Detta beror på att den gamle presidenten efter ett tal i Algeriet stod med armarna utåt som i ett kors. Precis som öppnaren. Kuriosa för finsmakare. Oförståeligt för utomstående

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se