"När ska jag hinna läsa så att jag över huvud taget kan referera till någonting?"

Veckorna är fyllda med labbgenomgångar, föreläsningar, texter som ska läsas och handledningar. Inför helgen rekommenderas vernissager och kulturevenemang i Göteborg men även i andra städer.

Kindpussas, visa upp sin bästa sida. Kanske till och med säga rätt saker. Passa in. Referera till historiska konstverk, konstnärer och konstnärliga ismer och företeelser. Referera ja. När ska jag hinna läsa så att jag över huvud taget kan referera till någonting?

I veckan som gått har jag, i kursen Etik och representation, ägnat mig åt ämnet Postkoloniala studier. Jag har läst om européernas självbild som är fylld av begrepp som humanism, demokrati och jämställdhet. Men också om det faktum att det parallellt existerar en annan bild som inte är lika smickrande men tyvärr mer aktuell. Den som står för förtryck och utsugning, den koloniala historien som ingen riktigt vill erkänna sig präglad av. Om hur människor idag tror att exotifiering är motsatsen till rasism/kvinnoförtryck (eller liknande) och därmed ger dem rätt att exotifiera högt och lågt, hela tiden. När det i själva verket är företeelsen att skilja människor åt som skapar problem. Personligen tycker jag ämnet är viktigt för alla men det blir även viktigt i fråga om representation inom konstnärskapet. Den vita mannen är den enda som inte behöver handskas med representationstvång. Som ickeeuropeisk förväntas du representera ”din kultur”. 

Som kvinna förväntas jag representera kvinnan. 

Känslan av obehag när jag trängs i utställningslokaler med strumpbyxor som kliar är densamma som jag känner när jag förväntas försvara eller förklara huruvida jag, i mina arbeten representerar kvinnan. Jag vill bli bemött som människa och få friheten att göra det som är viktigast för mig. Det borde alla träna på att ge så att alla kan få, istället för att mingla.  

Om Mette Hultesjö:


Om Mette Hultesjö

Mette Hultesjö studerar Konstnärligt kandidatprogram i fotografi vid Akademin Valand. Hon har tidigare studerat psykologi och konflikthantering. Mette frilansar även som fotograf. Här skriver hon om sina reflektioner från vardagen som student, förälder och arbetande. 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se