Göteborgsstudenterna håller och har alltid hållit starkt på sin kårs och sina kårtraditioners särart


Redaktionen har gjort två erfarenheter. Det är mycket svårt att åstadkomma ett lämpligt namn till en tidning. Det är också mycket svårt att åstadkomma tidningen. Framtiden får utvisa, vilket resultatet blir av försöken att lösa detta senare problem. Det förras lösning torde redan nu kräva en kort kommentar.
Den av studentkåren utsedda redaktionen mötte som första allvarliga orosmoment i sin tillvaro det faktum, att den planerade publikationen måste förses med ett namn. Ett studium av de skrifter, kåren tidigare utgivit, gav vid handen, att det knappast erbjöd sig någon äldre tradition möjlig att anknyta till. 1902 utgavs Ver Sacrum ”Skrift till förmån för egen härd Utgifven af Göteborgs Studentförening”, en förnäm publikation med vignetter av Carl Wilhelmson. Innehållet utgöres av essayer om skandinavism och anarkism, om Gottfrid Keller, Selma Lagerlöf och Carl Fredrik Dahlgren, noveller, dikter samt ett kåseri om gammalt Göteborgskt studentliv. (…)

Ett andra band av Ver Sacrum kom 1917. Avsikten var densamma: >>Utgiven av Göteborgs Högskolas Studentkår till förmån för dess byggnadsform.>> Denna gång var Ver Sacrum närmast karaktären av en vetenskaplig festskrift, även om den ej vänder sig till en gammal lärd herre utan till en studentkår, som åtminstone i jämförelse med universitetsstädernas är mycket ung till åren. Fem år tidigare, 1902 gav kåren ut Guadeamus. Såvitt jag har mig bekant, är detta den enda tidningen i kårens historia. Jag bortser helt från tryckta programblad o. dyl. Gaudeamus var en gasktidning – eller kanske riktigare, en skämttidning, som bestod av klipp ur gamla gasktidningar. Den utkom med 1 nummer och någon fortsättning torde aldrig ha varit avsedd. (…)

Som synes av denna korta historik är en periodisk tidskrift ett helt nytt företag i kårens historia. När redaktionen för att lösa sin första uppgift, sökte anknytning till en äldre tradition, måste denne alltså sökas utom kåren. Då återstod det lokalpatriotiska inslaget i kårens tankeliv. Göteborgsstudenterna håller och har alltid hållit starkt på sin kårs och sina kårtraditioners särart. Kontakten med storstaden, handels- och sjöfartsstaden, har bidragit att åt göteborgskt studentpsyke ge en annan prägel än den universitetsstädernas lugnare och mer idylliska miljö är ägnad att skapa hos Lunda- och Uppsalastudenterna. Göteborgsstudenternas känsla för samhörighet med sin stad är stark. I tidig göteborgsk presshistoria fann också redaktionen det uppslag, vilket visade sig vinna mest gehör inom kåren, och tidningen fick det gamla göteborgska 1700-talsnamnet  >>Göteborgske Spionen>>.

När Göteborgs Högskolas studenter nu låta den gamla Spionen återuppstå i ny skepnad, sker ju detta ej för att ytterligare välsigna landets redan rikhaltiga tidningsflora med ett Moraliskt eller Satyriskt inslag, men för att åt Göteborgs studenter, såväl de unga som åt alla dem som en gång varit knutna till kåren, skänka ett språkrör.  Den gamla Spionen klagar den 11 januari 1766: >> Jag är nu knappt otta dagar gammal i mit ämbete, och det har redan händt, at jag ledsnat.>> Samhällssatirikern hade råkat ut för den fatala situationen att trivas ganska väl med samhället. Risken för en malör, analog med denna, ät i våra dagar ej stor. Vår tid överflödar av problem. Problem föder synpunkter och åsikter. Spionen avser att skänka publicitet, i den grad den förmår, åt Göteborgsakademikers syn på tingen.

Den gamla Spionen slutar sin anmälan med följande ord till läsaren, i vilka också den från alla döda tidningars grav åter uppstigne Spionen s redaktion helt och fullt instämmer: >> Må wäl, och wänta ofulkomligheter: så blir hwarken du bedragen, eller jag blotstäld.>>


Spionens första ledare, skriven i december 1936 av dåvarande chefredaktör Per Bergman.

Här kan du bl.a. läsa mer om Spionens historia:
Intervju med Per Bergman från 1994.
Grattis Spionen till dina 80 år!

Grattis Spionen till dina 80 år!


1936 är året då vi får det första tv-sända sportevenemanget någonsin, nämligen sommar-OS från Berlin. Det är också året som tusentals människor i Nordamerika dör till följd av områdets dittills värsta dokumenterade värmebölja, det är året då Italien ockuperar Addis Abeba och året då stress förklaras vara ett medicinsk tillstånd. Men 1936 är också året då Götheborgske Spionen återuppstår som medlemstidning för Göteborgs Högskolas Studentkår, då med Per Bergman som tidningens chefredaktör.

I år fyller tidningen alltså 80 år. 80 år av granskning, kåseri, opinion, nyheter och ledare. Och det är något vi vill uppmärksamma innan året 2016 är till ända.

Sedan kårobligatoriet avskaffades 2010 utkommer Götheborgske Spionen till samtliga studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen kommer ut fyra gånger per år och från och med juni månad publicerar vi nästan dagligen nyheter, artiklar och blogginlägg på vår hemsida och finns tillgängliga på sociala medier. Spionen följer sin målgrupp, så som den alltid har gjort.

80 år är en gedigen utgivningsperiod. Den har stått sig genom världskrig och en pågående tidningsdöd. Det har den inte gjort enbart på grund av det unika uppdrag som tidningen har, utan också för att den bland annat visat att den genom sin unika insyn och kompetens i frågor som rör en – av andra medier – underbevakad statlig myndighet, spelar en viktig roll för studenternas fortsatta inflytande och utformning av sin egen utbildning.

Visionerna för vad Spionen skulle vara och komma att bli må ha varierat genom åren beroende på vem som suttit vid rodret, men jag är alldeles övertygad om att samtliga av mina föregångare har haft samma känsla kring varför vi bevakar en av de viktigaste frågorna inom samhället. Jag tänker på det där med kunskap. Att just kunskap är makt, ryms i Spionens identitet så väl som kanske ingen annanstans.

Att verka för att, på sikt, stärka utbildningskvaliteten, möjliggöra och upprätthålla studenternas inflytande, att varje dag informera och finnas tillgängliga som ett fönster ut för dessa röster som formar vår framtid – det känns nästan övermäktigt, men det är något jag hoppas att Spionen kommer att få göra i många, många decennier till. Oavsett vem som styr skutan från ledarsidan.

Aldijana Talic, chefredaktör och ansvarig utgivare

Här kan du läsa mer om Spionens historia.

Vårens mest populära program

Även om jultomten står i farstun och frustar är det inte långt kvar innan ledigheten är över och vårterminen drar igång igen. Inför den har Göteborgs universitet sammanställt de mest populära programmen.

Bakom clownens mask

Filip Dikmen är juridikstudenten som har nästan 130 000 följare på Instagramkontot med samma namn. Ett konto som visar Filips alla andra sidor förutom just den som student. 

”Sporten är det jag prioriterar”

Martin Appelgren är 26 år och läser fjärde terminen på Logistikprogrammet med inriktning mot civilekonomi på Handelshögskolan. Parallellt med det är han tillsammans med sin ”partner” det högst rankade paret på Beachvolleyboll i Sverige. 

”Inte många jobb det här går att kombinera med.”

Lovisa Lindh och kursaren Maja Berge sitter med varsin laptop i universitetets lokaler på Sprängkullsgatan. De jobbar med ett grupparbete tillsammans med två andra. 
– Man får planera en del. Just nu var det så att det passade oss alla fyra att vara lite flexibla och då klarar jag av att hålla mitt träningsschema men samtidigt klara av att jobba ihop. 

”Det blir inte så mycket tid till annat.”

Donia Kaidi läser andra året på läkarutbildningen, men det var taekwondon som avgjorde var i landet det skulle bli.
– Jag ville plugga till läkare och jag visste om att Karolinska tillsammans med KTH i Stockholm redan hade ett samarbete med Sport Campus. Så jag hörde mig för och fick då reda på att Göteborgs universitet lämnat in en ansökan om det här samarbetet med Riksidrottsförbundet. När det gick igenom och jag kom in på utbildningen var jag väldigt glad att slippa flytta från Göteborg. 

Josie Gao. Foto: Violetta Kovacka.

"Kanske måste jag ge upp konståkningen helt?"

När Josie Gao var fem år började hon träna konståkning. Idag, 19 år gammal är hon inne på sista året som junior med sitt lag Spirit. Sex träningar i veckan, utöver det individuell träning både morgon och kväll, dessutom – parallellt med konståkningen – ryms även dans på Josies schema. Trots det började hon direkt efter studenten plugga kinesiska, på Humanisten.

Svettigt samarbete

I augusti 2015 inleddes samarbetet mellan Göteborgs universitet, Chalmers och Sveriges Riksidrottsförbund. Ett samarbete som gick ut på att studenter som idrottar på elitnivå på olika sätt skulle kunna anpassa och utveckla sina studier och sin kunskap kring idrotten. Universitetsmiljön skulle bland annat erbjuda elitidrottsmiljö, studieupplägg skulle så lång som möjligt anpassas till den idrottande studentens förutsättningar och utöver praktiknära forskning inom området skulle lärosätena tillsammans erbjuda tränar- samt lärarutbildning i specialidrott. Vid årsskiftet 2016/2017 har halva tiden passerat av det tre år långa avtalet – hur har det gått? 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se