Hård kamp om kårstatus i Uppsala

I Göteborg sitter de nuvarande studentkårerna rätt säkert inför beslutet om ny kårstatus, som ska fattas i slutet av april. Inga konkurrenter har dykt upp för att tävla om kårstatus. Annat är det i Uppsala. Där röstade en majoritet av studenterna vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten för en egen kår. Trots det beslutade beslutade Uppsala studentkår att söka kårstatus även för den fakulteten. Uppsala universitets ledning beslutade då att tilldela Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, formell kårstatus.
Uppsala studentkår har överklagat beslutet, och frågan ligger nu hos Överklagandenämnden för högskolan.

Kvinnliga studenter mår sämre än män

Kvinnor som studerar mår sämre än män, trots att de klarar studierna bättre. Det visar en undersökning som Centrala studiestödsnämnden, CSN, har gjort.
Av studenterna i undersökningen uppger 80 procent av kvinnorna att de är stressade. Motsvarande siffra för de manliga studenterna är 60 procent. Det är också många fler kvinnliga studenter som uppger att de ofta har ont i rygg eller nacke.
Studien visar att de kvinnliga studenterna har högre prestationskrav på sig själva än vad männen har.
– Så ser det ut trots att kvinnor generellt sett klarar studierna bättre. De studerande kvinnorna som vi pratat med berättar att de ofta upplever att det de presterar inte är tillräckligt bra, att man fokuserar på fel saker. Vårt material visar att männen har en mer avslappnad syn på sina studieprestationer, säger Madelene Wikstén, utredare vid CSN.

Färre tjänar över fribeloppsgränsen

Sedan riksdagen höjde fribeloppsgränsen – den inkomst en student får ha utan att studiemedlet sänks – får betydligt färre studenter reducerade studiemedel när de jobbar vid sidan av studierna. Det visar CSN:s första uppföljning av höjningen. Däremot ser man inga tecken på att studenter har börjat jobba mer.
– Höjningen av fribeloppsgränsen verkar ha haft en begränsad effekt på på de studerandes arbete, säger Carl-Johan Stolt, utredare på CSN.
Knappt hälften av alla studenter uppger att de jobbar vid sidan av studierna.

Akademihälsan­ vann upphandling

Akademihälsan har vunnit den offentliga upp­handlingen kring vem som ska sköta student­hälsovården på Göteborgs universitet och Chalmers. Avtalet gäller i sex år från och med i sommar.

– Upphandling är alltid ett spänningsmoment och det finns stora vårdbolag i Göteborg som skulle vilja ta över studenthälsovården. Vi är jättetacksamma för att vi får fortsätta, säger Kristina Diffner, koordinator på Akademihälsan.

Utlandsfödda doktorer får färre jobb i Sverige

Omkring 90 procent av de forskar­utbildade i Sverige yrkesarbetar, visar en rapport från Högskoleverket. Men skillnaden i sysselsättningsgrad för de med svensk respektive utländsk bakgrund är stor. För doktorer med bakgrund i Asien eller Afrika är motsvarande siffra 75 procent.

Den könsmässiga skillnaden i arbetslöshet är mindre. För disputerade kvinnor låg etableringen på arbetsmarknaden på 82 procent och för män 85 procent.

Tre myndigheter blir två

Från och med årsskiftet slogs de tre myndigheterna Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice ihop till två nya. Universitetskanslersämbetet kommer att sköta de granskande och kvalitetssäkrande funktionerna och Universitets- och högskolerådet skall sköta servicefunktioner. Bakgrunden till omorganiseringen är att det skall bli lättare att veta vilken myndighet man skall vända sig till.

Ökat antal studenter med avgiftsskyldighet

Enligt en rapport från dåvarande högskoleverket ökade både antalet nyantagna och nyregistrerade avgiftsskyldiga studenter hösten 2012 jämfört med 2011. Totalt antogs 5 800 nya avgiftsskyldiga studenter och av dem registrerade sig 30 procent.

Flera lärosäten uppger i undersök­ningen att avgiftsreformen än så länge inte gett några större intäkter, däremot så har den tillfört mycket administrativa kostnader då arbetet med ansökningar, stipendier och avgifter tar mycket tid. Göteborgs universitet hade 263 nyantagna men endast 56 personer valde till slut att registrera sig.

Till och med bland de som beviljats stipendium tackade en tredjedel nej till sin plats för att det skulle bli för kostsamt med studier och uppehälle.

Fortsatt lång kötid till studentlägenheter

I samband med starten på vårterminen är det i vanlig ordning hög efterfrågan på studentlägenheter. Enligt en undersökning gjord av branschorganisationen Studentbostadsföretagen har Göteborg i år en kötid på 31 veckor. Det innebär att Göteborg har den femte längsta kön bland studieorter som tillämpar kö­system, värst är Uppsala med 124 veckor. Vill  man däremot slippa oroa sig för sitt boende kan man söka sig till Falun, Borås eller Norrköping som alla har noll veckor.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se