99 var vårt 68

hacktivism
Världen som en dator. Dagens aktivister är hacktivister, säger Karl Palmås, forskare på Chalmers. Daniel Ek, till höger, grundade Spotify och är kluven till fenomenet.
"Jag vet att ni är rädda.
Ni är rädda för oss.
För förändring.
Jag vet inget om framtiden.
Jag kom inte för att säga hur det ska sluta.
Jag kom för att säga hur det kommer att börja."

Neo lägger på luren. Går ut ur telefonkiosken och flyger upp mot himlen som Stålmannen.
Neo är hjälten i filmen The Matrix från 1999. Det årtalet är vår generations 1968. Dagens aktivister är "hacktivister". Det säger Karl Palmås, forskare på Chalmers. Tillsammans med Otto von Busch har han skrivit boken Abstract Hacktivism.
- Vi ser världen som en dator där det går att skriva om koden, säger han.

Året 1968 har blivit en symbol för ett kulturellt skifte och en samhällsförändring. Samhället liknades vid en motor. Aktivisterna ägnade sig bildligt talat åt att kasta grus i maskineriet. Med en utsvävande livsstil ville de väcka folket ur dvalan.

I filmens värld finns ett tydligt exempel i den bioaktuella The boat that rocked. En grupp radiopirater försöker från en båt i Nordsjön att med hjälp av sex, droger och rock 'n' roll väcka det sovande engelska folket. Trots gemensamma nämnare mellan piratradio och The Pirate Bay är skillnaderna väsentliga.
- Dagens pirater poserar inte. De bygger lösningar, säger Karl Palmås.

I praktiken då? Till en början kan allt som är digitalt bli gratis. Den populära webbaserade musiktjänsten Spotify kräver antingen betalning, eller en så kallad inbjudan för att användas i Sverige. I Storbritannien däremot är tjänsten gratis för alla. Många svenskar ägnar sig därför åt att med hjälp av proxyservrar lura Spotify att de befinner sig i Storbritannien.

På så sätt får de gratis tillgång till tjänsten. När en annan musiktjänst, Last FM, nyligen började ta betalt för sin webbradio, hittade lyssnarna snabbt ett liknande sätt att lyssna gratis.

Hacktivismen fungerar inte alltid enligt en enkel medielogik om kampen mellan det onda och det goda. Daniel Ek, vd och grundare av Spotify, har en kluven inställning till hackare.

- Det är tvåsidigt. Vi vill att Spotify ska fungera likadant i alla länder. Samtidigt har vi kontrakt som vi måste hålla. Det är trist att det finns hackers som försöker förstöra. Men vi tror att den stora mängden hackers försöker skapa något positivt, säger han.

Hacktivism behöver inte bokstavligen handla om datorer. En fråga som politiska ungdomsförbund drivit är billigare kollektivtrafik för studenter. Organisationen Planka gör i stället kollektivtrafiken billigare i praktiken. För alla som vågar. Medlemmarna struntar helt enkelt att betala på bussarna och spårvagnarna. Om biljettkontrollanterna slår till är medlemmarna försäkrade och betalar bara sin självrisk.

De som ägnar sig åt den här typen av aktiviteter ser sällan sig själva som hackare.
Ytterligare ett exempel finns på en av institutionerna här på Göteborgs universitet. För att skriva ut sidor från datorn på papper krävs det att studenterna köper särskilda kort att använda i skrivarna. En dag upptäcker någon att det med några enkla musklick går att skriva ut helt gratis. Ryktet sprids. Alla gör det, ingen pratar om det.

Åter till fiktionen. Oavsett vad filmmakarna själva har tänkt kan slutscenen i The Matrix tolkas både ur ett 68- och ur ett 99-perspektiv. Antingen är Neos Stålmannenlek ett sätt att kasta grus i maskineriet, så att människorna i The Matrix ska förstå att något är på tok och fly den falska datoranimerade världen. Eller så har Neo hittat ett sätt att hacka systemet, så att alla kan forma världen hur de vill, och flyga genom luften som superhjältar.

"Jag ska lägga på luren och visa det ni vill undanhålla människorna.
Jag ska visa dem en värld utan er.
En värld utan regler och kontroll, en gränslös värld.
En värld där allt är möjligt.
Hur det blir sen är ett val... jag lämnar åt er."

text och illustration: erik hjärtberg

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se