Studenterna tar ordet på Textival

Lise Haurum och Odin Nordhagen pluggar litterar gestaltning och läser sina texter på Textival
Ordkonstnärer. Lise Haurum jobbade med foto och installation, men texten tog över mer och mer. Odin Nordhagens skrivande har sitt ursprung i elektronisk musik.

Läs även:

Om några veckor ska de läsa egna texter för en kräsen publik på Textival. Lise Haurum och Odin Nordhagen är studenter men har varken kurslitteratur eller hemtentor. Bara deadlines. Möt två personer från Litterär gestaltning.

Ett stenkast från slemmighetens högborg Excet vid Kungsportsavenyn ligger en gammal byggnad med slingrande stentrappor och portlås. Det är konsthögskolan Valand, full av ateljéer. Outforskad för nästan alla Göteborgs studenter.
I en sal på Valand sitter Odin Nordhagen och Lise Haurum som går på det som beskrivs som ett författarprogram för personer som skriver på danska, norska eller svenska. Litterär gestaltning skiljer sig från traditionella högskoleprogram, för det finns inga gemensamma uppgifter. I stället handlar skolan om två år där studenterna får tid att fördjupa sig i egna projekt.
– Det är ett forum för textsamtal. För att kunna diskutera, säger Odin Nordhagen.

Förtjänar mer plats

Både Lise Haurum och Odin Nord­hagen är snarare konstnärer än skön­litterära författare. De känner att text är en del av konsten men att den sällan får ta den plats den förtjänar.
Lise Haurum är utbildad foto- och installationskonstnär på Konstfack.
– För mig ligger text inte långt från fri konst. Texten tog mer och mer plats i min konst. Men på konstskolan får man feedback på konstdelen men inte texterna, säger hon.

Testa något nytt

Därför har hon kommit till Valand och det är också därför hon snart ska uppträda på Textival, den alternativa bokmässan. Med sig tar hon Odin Nordhagen och två andra från sin utbildning.
– För mig är det här en möjlighet att sätta mina texter i olika kombinationer och få chansen att testa någonting nytt, förklarar Lise Haurum.

På Textival har de tio minuter var på scenen. Annars är ramarna vida. Publiken kan komma och gå som den vill.
Att ha en uppläsning på en bokmässa innebär långt ifrån gynnsamma förhållanden för scenfebriga, men både Lise Haurum och Odin Nordhagen är vana vid att stå på scen med sina texter som enda sällskap.
– Sen efter läsningen förväntas det att man ska vara på strålande humör, säger Odin Nordhagen.
– Men man kan godt känna sig lite tom, fyller Lise Haurum i.
– Det är göy att läsa, men det kostar med den här tomhetskänslan, säger Odin Nordhagen.

Inte finkultur

Tomhetskänslan till trots är det på scenen som de får chans att möta publikens reaktioner. I den lilla klassen på Litterär gestaltning är stämningen bra men de beskriver det som en liten värld.
– På skolan är man så insatta i varandras texter. Då är det godt bra med någon utomstående. Som har en annan blick då, säger Lise Haurum.

Men vanligt folk som inte kan så mycket om smalare grejer, får de ut något av ett ställe som Textival?
– Det är vårt mål! Att det inte ska vara finkultur eller kulturelit på något sätt. Det är ett stort styggt märke att man uppfattas som att man tror att man är bättre än andra. Bara för att det är genreöverskridande behöver det inte vara otillgängligt, säger Odin Nordhagen.

text och foto:
anna lyrenäs

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se