Svårt att sia om framtidens jobb

Med jämna mellanrum kommer de. Prognoserna som talar om vilka utbildningar som leder till jobb och vilka som inte gör det. Men kan man lita på dem? Går det verkligen att lista ut hur arbetsmarknaden kommer att se ut när du är klar med din utbildning?
Nej, säger högskoleverkets utredare Thomas Furusten, som ändå tycker att prognoserna har sin plats.
- Alla typer av prognoser bygger på antagandet att det är möjligt att förutse framtiden, vilket naturligtvis är helt felaktigt. Det kan vi inte.

Högskoleverkets rapporter baseras på hur många studenter som kommer att avsluta sina utbildningar vid en viss tid. Sedan jämförs det med hur behovet av arbetskraft ser ut just nu. Ändå finns det prognoser ända fram till år 2020 på Högskoleverkets sida för studenter, studera.nu.
Thomas Furusten menar att prognoserna alltid ska läsas med en nypa salt. De ska inte vara det enda som avgör ditt studieval.
- Vi jobbar på att få studenterna medvetna om det. Vi försöker förklara hur vi gör prognoserna och att de bara är en byggsten i vårt arbete. Sen gör vi också mer ingående analyser av materialet, där vi tittar på specifika branscher och deras förutsättningar. Om ett år ska vi till exempel göra en fördjupad undersökning för att se var alla humanister och samhällsvetare tar vägen.

Arbetsmarknaden är oförutsebar. Ibland uppstå helt nya yrken, människor flyttar till eller från Sverige, de ekonomiska konjunkturerna går upp och ned. Då och då sker det naturkatastrofer som helt förändrar efterfrågan på en utbildning.
Dessutom anpassar sig människor efter prognoserna. Om det är brist på barnmorskor så är ett syfte med prognosen att få fler att utbilda sig till barnmorskor. Och när det gör det så är bristen plötsligt mindre än vad den hade varit utan prognosen.

Men det är inte bara studenter och blivande studenter som är intresserade av hur arbetsmarknaden kommer att se ut. Även högskolorna behöver dem, för att kunna anpassa sitt kursutbud. Något som de inte alltid är så intresserade av.
- Trots att det till exempel finns ett överskott på ekonomer så fortsätter lärosätena att ta in många studenter på ekonomutbildningarna, säger Thomas Furusten. Eftersom de är populära så kommer platserna fyllas i alla fall, och då spelar det inte så stor roll för lärosätena hur arbetsmarknaden ser ut.

Era prognoser är alltså osäkra och universiteten bryr sig inte så mycket om dem. Tycker du ändå att det finns en mening med att göra dem?
- Många hävdar att vi inte ska hålla på med det här. Men alternativet är ju att inte veta någonting alls. Nu kan vi i alla fall få en aning. Så länge man tar prognoserna för vad de är så tycker jag att de kan göra nytta.

Vad skulle du välja för utbildning om du skulle söka en idag?
- Om jag ser till prognoserna och ville vara säker på att få jobb så skulle jag satsa på någon it-utbildning, med inriktning mot dataspel. Ingenjörer har goda chanser på arbetsmarknaden. Men om jag skulle välja av personligt intresse så skulle jag läsa samma sak som jag gjort. Det finns ju flera olika anledningar till att plugga, det handlar ju om bildning också. Studier måste inte alltid handla om att man ska arbeta med just det man har studerat. Det är ju helt okej om man vill läsa filmvetenskap för att man tycker att man vill det, och sen börja jobba i en affär.

Vad har du själv läst?
Jag har en magister i sociologi från Stockholms universitet. Många av dem som går en sådan utbildning blir utredare. Det är ganska roligt.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se