Meritpoängen gör GU:s studenter yngre

Antagningssystemet på läkarlinjen stoppar äldre sökande. Foto: Jeanette Larsson
Stopp. Antagningssystemet på läkarlinjen stoppar äldre sökande. Foto: Jeanette Larsson

{niftybox background=#FFFFFF,textcolor=#999999,width=95%,float=right,textalign=left,font=Arial,fontsize=12px}

Utbildningar med över 20,0 i både direktgruppen och kompletteringsgruppen:

Program: dietist, europaprogrammet – inriktning sociologi och statsvetenskap, Handels ekonomprogram – analytisk och engelsk inriktning, jurist, logoped, läkare, medie- och kommunikationsvetare, personalvetare, psykolog, sjukgymnast, sjukhusfysiker, statsvetare, tandläkare.

Kurser: Beslutsfattandets psykologi, Engelska: grundkurs, Franska: förberedande kurs I, Intervju- och samtalsmetodik I, Juridisk grundkurs, Retorik: grundkurs, Rättspsykologi I.
Det slutliga utfallet kan förändas något efter reservantagningen som inte är klar.

Meritpoäng ges för bland annat matematik och språk på gymnasiet. Du ska ha läst kurserna 2003 eller senare och kan få maximalt 2,5 meritpoäng. Nytt maxbetyg är 22,5 i stället för 20.0. Platserna på universitetet fördelas från tre urvalsgrunder: gymnasiebetyg, högskoleprov och alternativt urval. Betygen delas in i fyra kvoter: direktgruppen (betyg utan komplettering på komvux), kompletteringsgruppen (betyg med komplettering), utländska betyg och betyg från folkhögskola.
{/niftybox}

Tre år. Så mycket yngre är nybörjarna på läkarprogrammet i höst än tidigare år. Dessutom är det omöjligt att komma in på 15 program och 7 kurser utan meritpoäng. Hittills har de nya antagningsreglerna lett till tre diskrimineringsanmälningar mot GU.

– Snittåldern för den klass som precis har börjat är 22 år, jämfört med 25 år under de fyra senaste terminerna, säger Stefan Breti, utbildningshandläggare på läkarprogrammet.
Det plötsliga åldersraset sammanfaller med att de nya antagningreglerna för högskolan nu används för första gången. Regler som under sommaren har kritiserats hårt bland annat för att missgynna äldre studenter.
Sökande med gymnasiebetyg utfärdade före 2003 kan få maximalt 20,0 poäng. Ändå söker de i samma kvot som de som fått betyg 2003 och senare och som har haft chans att få det nya maxbetyget 22,5. Då infördes möjligheten till ytterligare 2,5 poäng för de som valde kurser i exempelvis matematik och moderna språk.

I praktiken innebär reglerna att personer över 26 år som inte har läst upp sina betyg i efterhand, är utestängda från utbildningar där betygssnittet är över 20,0.
I höstens antagning krävde 15 program och 7 kurser på Göteborgs universitet ett snitt på över 20,0, efter det andra urvalet. Några exempel är logopedprogrammet, juristprogrammet och en förberedande kurs i franska.

Utländska betyg i kläm

Men det är inte bara äldre studenter som missar chansen till meritpoäng. Det gör även sökande med utländska gymnasiebetyg. De söker dessutom i en ny, egen kvot. Den riskerar att bli mycket liten på många utbildningar, eftersom antalet platser beräknas proportionerligt efter hur många personer med utländska betyg som söker. Ofta rör det sig om en eller ett par platser, ibland ingen alls. Tidigare hamnade sökande med utländsk gymnasie­examen i samma kvot som de med svenska betyg.

Sedan de första antagningsbeskeden kom i somras och debatten om reglerna drog igång har GU:s antagningsenhet fått många frågor av sökande.
– De är både ledsna, arga och förvånade, säger Klara Dahlstrand, chef för antagningsenheten, som tillsammans med sina kollegor har fått förklara reglerna åtskilliga gånger.

Anmälda till DO

Universitetet har också anmälts till Diskrimineringsombudsmannen av tre studenter med utländska betyg.
– Det här är en effekt av de nya regler som regeringen har beslutat om, och ingenting som vi kan påverka, säger Mats Edvardsson, chef för studentavdelningen.
– Redan innan reglerna infördes sa vi, tillsammans med den övriga högskolesektorn, att vissa grupper skulle känna sig missgynnade. Det kommer att bli problem, och det har det ju blivit. Särskilt kvotgruppen för de utländska betygen varnade vi för.

Bra med föryngring

Malin Strid är sakkunning hos högskoleminister Tobias Krantz på Utbildningsdepartementet. Hon har inte själv hört talas om ålderseffekter som den på läkarprogrammet i Göteborg, men tycker generellt att det är bra om svenska studenter är yngre när de börjar studera.
– Men om det beror på att äldre studenter helt stängs ute från vissa utbildningar så är det naturligtvis inte bra, den effekten hade vi inte räknat med.

Om föryngringen däremot beror på att det har blivit lättare att bli antagen utan att först komplettera sina betyg på komvux, har de nya reglerna inneburit en förbättring, menar Malin Strid.
Hon påpekar att många studenter med höga betyg får bra resultat på högskoleprovet och kan ta sig in den vägen.
– Men naturligtvis finns det ändå de som blir drabbade.

Regler ses över

Malin Strid håller inte med om kritiken från högskolesektorn, att de problem som nu uppstått kunde ha förutsetts.
– Nej, det är inte särskilt många remissinstanser som har kunnat förutspått den situation som nu har uppstått, vad jag har kunnat se. Kvotgruppsproblematiken för de utländska studenterna hade vi inga indikationer på, däremot hade man andra synpunkter.

Utbildningsdepartementet har nu gett Högskoleverket i uppdrag att se över de nya antagningsreglerna. Förhoppningen är att även äldre studenter ska kunna tillgodoräkna sig meritpoäng redan från hösten 2011. När de gäller utländska betyg finns det ingen tidsram.

text: vera hovne
foto: jeanette larsson

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se