Humfak halverar antalet doktorander

doktorander_jonatan_knut
Halverad forskarutbildning. De fakultetsfinansierade doktoranderna på Humanistiska fakulteten har blivit hälften så många på bara några år.

Nu skjuts nästa års antagning till forskarutbildningen upp

Humanistiska fakulteten antar inga doktorander till hösten. Och beslutet att skjuta upp antagningen har fått Humanistiska doktorandrådet att se rött.
– Det är ett svek mot studenterna, säger rådets ordförande Martin Dackling
.

Humanistiska fakulteten har upp­repade gånger de senaste åren tvingats ställa in antagningen till forskarutbildningen på grund av ekonomiska bekymmer. Nu är fakultetens ekonomi bättre, men trots det skjuter man upp antagningen ett halvår. Orsaken är att man vill vänta in ett beslut om en ny modell för antagningsordningen.

Sätter spår

Beslutet upprör Humanistiska doktorandrådet. Under en femårsperiod har antalet fakultets­finansierade doktorander i princip halverats vid humanistiska fakulteten. Och det sätter spår i forskar­utbildningens kvalitet, konstaterar Martin Dackling.
– Man har ingen att diskutera problem och teori och metod med. I vissa ämnen deltog tidigare tio doktorander i seminarierna, nu är det kanske tre eller fyra, säger han.

Humanistiska doktorandrådet har därför krävt ett löfte av ledningen om att anta minst 30 doktorander vid nästa antagning.
– Vi ville få nämnden att komma överens om en ökad ambition för forskarutbildningen. Men det har vi inte lyckats med, säger Martin Dackling.

Inte lyxverksamhet

Och det är inte bara de antagna doktoranderna som drabbas av beslutet, menar Martin Dackling. Det gör även de studenter som skulle vilja söka in, men som aldrig får möjlighet. Det innebär att universitetet förlorar de bästa studenterna, de som annars skulle ha kommit in på forskarutbildningen men som nu får söka sig någon annanstans.
– Det är ett svek mot studenterna. Forskarutbildning är en kärnverksamhet, inte en lyxverksamhet där man kan ha antagning lite då och då, säger Martin Dackling.

Prioriterar fel

Han jämför med de regler som gäller vid samhällsvetenskapliga fakulteten.
– Där har man slagit fast att det minsta kravet för en fungerande forskningsmiljö är att anta sex doktorander på tre år. Det kravet tror jag inte att någon forskningsmiljö på humanistiska fakulteten skulle klara av.

Nu är det upp till fakulteten att se till att situationen på forskarutbildningen blir bättre, menar Martin Dackling. Och då kan man inte bara skylla på för små anslag.
– Man skulle aldrig ställa in grundutbildningen på alla kurser under höstterminen. Men forskarutbildningen är något som man skjuter lite på. Vi anser att man prioriterar fel, säger Martin Dackling.

 

Vicedekanen: Jag är också väldigt bekymrad

Även Henrik Björck, humanistiska fakultetens vicedekan för forskarutbildningen, är bekymrad över det sjunkande antalet doktorander på fakulteten.
Men han tror att det på sikt kan vara bra att nästa års antagning nu skjuts upp.

Henrik Björck är tjänsteman och vill egentligen inte uttala sig om de politiska beslut som ligger bakom dimensioneringen av forskarutbildningen. Men han tror inte att det finns någon, varken bland lärarna eller i fakultetsledningen, som är nöjd med den situation som nu råder.
– Jag är själv handledare på forskar­utbildningen, och jag är väldigt bekymrad över situationen, säger han.

Måste få ta tid

Att fakultetsnämnden trots detta beslutade att skjuta upp nästa års doktorandantagning har två förklaringar, menar Henrik Björck. Först och främst ville man vänta in den nya modellen för doktorandantagning som nu är på remiss.
– Och ska vi reformera forskarutbildningen måste det få ta tid. Förankringsprocessen är väldigt viktig.

Fördel att skjuta upp

Dessutom tror han att det kan vara en fördel att skjuta upp antagningen ett halvår. Idag fattas beslutet om hur många doktorandplatser som ska utlysas i april eller maj. Platserna utlyses sedan till hösten och tillträds till årsskiftet. Men det har inte fungerat särskilt bra, menar Henrik Björck. Fakultetens övriga budget klubbas redan i november, vilket innebär att forskarutbildningen blir en av få utgiftsposter man kan bolla med om budgeten inte visar sig hålla.
– Därför är det bättre att fakultetsnämnden fattar beslut om forskarutbildningen samtidigt som man beslutar om budgeten.

Anställning från första dagen

Humanistiska doktorandrådet har krävt ett löfte av fakultetsledningen om att anta ett större antal doktorander vid nästa antagning. Men i slutändan är det en ekonomisk fråga, menar Henrik Björck. Humanistiska fakulteten har nyligen beslutat om doktorand­anställning från första dagen, något som kostar pengar.
– En annan modell skulle vara två år med utbildningsbidrag, och då skulle vi kunna ta in några fler. Men det innebär ju samtidigt mindre trygghet för doktoranderna.

Många små ämnen

Dessutom tror han att det är ett problem att antalet ämnen på humanistiska fakulteten är så många och så små. Det gör att vissa ämnen får alltför få doktorander.
– Men det hör ju till det humanistiska områdets egenart. Annars får vi säga att vi till exempel struntar i allt utom europeisk kultur eller alla språk som är döda. Men är det verkligen det vi vill?

Spionen har även sökt humanistiska fakultetens dekan Margareta Hallberg för en kommentar, dock utan framgång.

text: lina söderström
illustration: jonatan knut

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se