Foto: Violetta Kovacka.

Akademi under hot

Vid tre separata tillfällen under den gångna vintern tvingades universitetet hantera många och allvarliga hot riktade mot personal eller GU i allmänhet. Är detta en ny trend eller bara en slump? GU:s säkerhetschef Jörgen Svensson berättar om ett samhälle i förändring där alla bär ett individuellt ansvar att anpassa sig.

 Det är tisdagen strax innan julledigheten och klockan är 07:48 när larmet inkommer till polisen. En medarbetare på Nationella sekretariatet för genusforskning har hittat en plastpåse hängandes på ett dörrhandtag. Innehållet är förefallande likt en bomb. 
– Det är självklart en fruktansvärd upplevelse för den som upptäcker detta, säger Jörgen Svensson.

Han har varit säkerhetschef på GU i snart tre år, men hittills aldrig upplevt så många hot mot universitetet under en så kort period. Efter att polisen avlägsnat föremålet från Genussekretariatet konstaterades det att det inte rörde sig om en verklig bomb, utan en attrapp föreställande en dynamitstav. 

Detta var det första av tre uppmärksammade tillfällen under vintern då personal på GU mottog allvarliga hot.

Några månader senare framkom att forskare vid Sahlgrenska akademin utfört djurförsök på sex labradorer. Hundarna skulle dessutom avlivas efter att försöken avslutats, vilket blev omdebatterat och upprörde många.
– Då blir det per automatik den här situationen. Om forskningsområdet är känsligt i samhällsdebatten så inkommer det alltid hot och hat, säger Jörgen Svensson.

Även om det är ett stort problem med hot så betonar han att det mestadels handlar om hat som personalen tvingas ta emot.
– Den absoluta majoriteten är hat, inte hot. Det är sällan rena dödshot, men däremot meddelanden där det står ”vi hatar dig för att du torterar djur” och liknande. Vilket uppfattas lika illa av den som får det, men det är väldigt få reella hot.

Samtidigt misstänker Jörgen Svensson att det är mycket hot och hat som inte kommer till hans kännedom. I samband med händelsen på Genussekretariatet fick han veta att personalen tagit emot massiva mängder hot och hat. Till slut har de slutat rapportera detta till säkerhetssektionen och till och med börjat se det som en del av vardagen.
– Det kan gå så långt att forskare väljer bort vissa forskningsområden på grund av att de är rädda att de ska få så mycket hot och hat. Och det är jätteallvarligt, säger Jörgen Svensson.

 Personlarm och sjukskrivning

Den tredje händelsen handlar om en man i 40-årsåldern som blev underkänd på en tenta hösten 2016. Han började då skicka hot till den ansvarige läraren via sms och sociala medier. Detta pågick under två års tid och även en annan forskare vid institutionen tog emot hot från mannen. I den sistnämndes fall ledde det till att han fick ett personlarm och sjukskrev sig under en längre period. Även om den större delen av hoten och hatet inkommer i samband med uppmärksammade händelser som djurförsöken på Sahlgrenska, säger Jörgen Svensson att normalbilden av problemet snarare liknar händelsen med 40-åringen.
– Hade inte hoten mot Genussekretariatet och Sahlgrenska kommit hade studentproblematiken varit störst. Hoten från studenter till lärare är dessutom ofta mer verkliga än de från utomstående. Och den absoluta huvuddelen är kopplad till psykisk ohälsa.

Men problemet är ofta att det inte går att tvinga en person att söka hjälp för psykisk ohälsa. I många fall där en student hotat en lärare anser studenten själv att hen mår bra och att det är omgivningen det är fel på. Men psykisk ohälsa är också svårt att undvika bland så många studenter och anställda som finns på GU.
– Universitetet är som en stor, svensk kommun. Vi har 47 000 studenter och 6 500 anställda, alla från olika kulturer, i olika åldrar och så vidare. Så det är klart det händer att folk mår dåligt. Och när psykisk ohälsa ökar i samhället, då ökar den även här.

Sociala medier underlättar

Innan GU har Jörgen Svensson bland annat jobbat 20 år inom Försvarsmakten, varav de sista tio åren som säkerhets- och underrättelsechef i Göteborg. Därefter har han arbetat med olika idrottsevenemang och som säkerhetskonsult. Därför har han erfarenhet av säkerhetsarbete i olika typer av sammanhang, men menar att det inte är så stor skillnad att arbeta på universitetet eller någon annanstans – hot och hat är ett samhällsproblem som finns överallt.
– I dag är det lätt att hota via sociala medier. Därför tror jag man måste höja diskussionen. Vi kan inte påverka om en person tycker illa om någon och sitter och knappar på sin dator. Utan det vi kan göra är att lyfta problemet och medvetandegöra, men då måste lärosäten och polisen prata om det mer öppet i en samhällskontext, säger Jörgen Svensson.

Att hot och hat ofta sker i sociala medier ska inte göra någon skillnad för om det blir ett ärende för universitetet. Handlar det om två studenter och konflikten är studierelaterad så kan säkerhetssektionen hantera det även om hoten och hatet skett utanför skoltid och i andra forum. Men händelsen måste anmälas för att det ska komma till universitetets kännedom och Jörgen Svensson tror att det finns ett mörkertal även bland studenterna.
– De förstår inte att de borde koppla in säkerhetsfunktionen eftersom vi är lite ute i periferin.

Med periferin menar han serviceenheten. 

Av gammal tradition är det nämligen dit säkerhetssektionen hör eftersom arbetet förr handlade mer om att installera larm och lås. För att kunna arbeta mer förebyggande vill därför Jörgen Svensson att sektionen flyttas in mer centralt i organisationen. Något som universitetet har visat större intresse för efter vinterns händelser.
– Den tidigare ledningen tyckte inte att det spelade någon roll var vi satt någonstans. Men signalvärdet är väldigt viktigt i och med att vi inte har erfarenhet av att jobba systematiskt med säkerhet, säger Jörgen Svensson.

Enligt honom saknas säkerhet ofta som en naturlig del i planeringen av nya större projekt eller verksamhetsbeslut. Konsekvensen blir ofta att säkerhetssektionen kopplas in när något redan inträffat. 
– Först då får vi möjlighet att komma med invändningar om ett projekt bryter mot en lag eller kan leda till hot och hat. Så vi har en resa att göra, men jag tror att om säkerhetsfunktionen placeras mer centralt så blir vi en mer naturlig del av diskussionen.

En annan viktig åtgärd som enligt Jörgen Svensson skulle stärka säkerheten på universitetet är att höja kompetensen inom krishantering för nya chefer. Chefen måste kunna leda verksamheten även under svåra omständigheter och inte dra sig för att arbeta inom områden som kan utsättas för hot och hat. Säkerhetssektionen kan göra mycket men inte ersätta en kompetent ledare.
– Det viktigaste i krishantering är ledarskap och kommunikation, säger Jörgen Svensson.

Problem för demokratin

Att de tre händelserna i vintras inträffade så tätt inpå varandra tror han bara var en slump. Men Jörgen Svensson tror samtidigt att den typen av större händelser kommer bli vanligare i takt med att användandet av sociala medier ökar. Därför behöver säkerhetskulturen på universitetet förändras nu.
– Jag lägger mig inte i vad projektet handlar om, för är det godkänt av universitetet så finns det ett demokratiskt beslut bakom. Men det är min uppgift att se till att det kan genomföras på ett säkert sätt så långt det bara går, säger Jörgen Svensson.

Samtidigt är det alltid en resursfråga vilka projekt som går att genomföra och säkerhet är inte gratis. Men Jörgen Svensson ser det som ett problem för demokratin om forskning påverkas alltför mycket av detta.
– Om vi behöver stoppa evenemang eller forskningsprojekt så har vi hamnat fel. I min värld ska forskningen och universitetsvärlden vara en av demokratins utposter.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se