Foto: Privat.

1600-talskvinnan tar revansch i höst

På Humanisten startar i höst en ny kurs där kvinnliga 1600-talstänkare lyfts fram. Cecilia Rosengren, idéhistoriker och kursansvarig, hoppas att kvinnornas historier kan bredda bilden av en spännande och omtumlande tidsepok.

Det utlovas en djupdykning i 1600-talet. Varför är just den tidsperioden intressant ur ett kvinnoperspektiv?
– Den är spännande för att det var först då som kvinnor började ta plats, på riktigt, i det offentliga rummet och det intellektuella samtalet. Det finns många förklaringar till varför, men en viktig sak var att tidens nya filosofi och vetenskap ifrågasatte traditionell kunskap så som den förmedlades i skolorna, och i stället lyfte fram det individuella mänskliga förnuftets kapacitet. Detta möjliggjorde för kvinnor som var utestängda från skolornas utbildningssystem, de kunde lita på det egna förnuftet och skriva ned sina tankegångar och idéer om världen på sin kammare. Och sedan kanske sprida dem i publicerade böcker.

Vilket bemötande fick 1600-talets kvinnliga tänkare?
– Att tycka saker och offentligt uttrycka dem ansågs inte vara förenligt med kvinnlig dygd utan kvinnan skulle snarare vara modest och tyst i det offentliga. Med undantag för drottningar, såsom drottning Kristina eller Elisabet I, var åsikter om ämnen som politik, vetenskap och moral något som man allmänt tänkte sig att bara män kunde ha anledning att diskutera. Kvinnliga författare som trots allt publicerade sig väckte uppmärksamhet, men togs mer sällan på allvar. Däremot fanns det en salongsverksamhet där kvinnor bjöd in filosofer, vetenskapsmän och politiker till intellektuella diskussioner, och där ett utbyte av idéer kunde äga rum. Att publicera sig var dock alltid förenat med risken att bli förlöjligad eller hånad.

Varför?
– För att som kvinna ge ut böcker var att synas i det offentliga rummet. Och att synas i det offentliga rummet var, när det handlade om kvinnor, ofta kopplat till prostitution och oanständighet. En anständig kvinnas plats ansågs framför allt vara i hemmets privata sfär.

Vilka studenter hoppas du söker kursen?
– Kursen förutsätter såklart en nyfikenhet inför 1600-talets tankevärld och vilja att arbeta med texter från denna idéhistoriska period. Den är på avancerad nivå så du måste ha en kandidatexamen, men i vilket ämne spelar ingen roll. Jag undervisade en period vid ett liberal arts college i USA, Williams College, och där var praxis att kurserna inte krävde speciella förkunskaper ämnesmässigt. Studenterna kom från olika håll, inte bara historiska studier. Jag var först lite orolig för hur det skulle gå, men det gick jättebra och blandningen av studenter ledde till mycket intressanta diskussioner. Så därför vore det kul med studenter från olika fakulteter som tillsammans kan bidra till nya tolkningar och spännande samtal!

 

Kvinnor och intellektuellt liv i det tidigmoderna Europa startar vid den Humanistiska fakulteten hösten 2019. Kursen ges på engelska och sista anmälningsdag är 15 april.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se