Foto: pixabay / Creative commons/ CC00

Regeringen vill reformera lärarutbildningen

Den nya regeringskoalitionens januariavtal innehåller flera punkter som syftar till att förbättra skolan. En av dessa handlar om att reformera lärarutbildningen, och innebär bland annat att kraven på utbildningen ska skärpas och att intagningskraven ska höjas.

Utöver detta innehåller punkt 56 av regeringsöverenskommelsen bland annat förslag om att möjligheterna att studera till lärare samtidigt som man jobbar på skola ska förbättras och kopplingen mellan teori och praktik ska stärkas.

På Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet kretsar diskussionerna ännu kring hur man ska tolka de olika förslagen, samtidigt som fakulteten redan innan januariavtalet implementerat delar av dem. Exempelvis är det redan möjligt på Yrkeslärarprogrammet att göra sin Verksamhetsförlagda utbildning, VFU, i egen tjänst. Det innebär att om man redan har en tjänst vid sidan av utbildningen kan man ansöka om att få göra programmets praktiska delar där.

Åke Ingerman är dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, och tycker det är positivt att man vill stärka kopplingen mellan teori och praktik.
– Just den kopplingen är känd som en faktor till att utbilda goda lärare.

Samtidigt är han i detta tidiga skede inte övertygad om att förslagen nödvändigtvis kommer leda till förbättring.
– Det kan bli ett problematiskt petande om man förändrar men inte förbättrar utbildningen, säger han.

Vad gäller höjningen av intagningskraven respektive skärpningen av kraven under utbildningen är Monica Johansson, prodekan på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, fortfarande osäker på vad regeringen avser uppnå med en sådan förändring.
– Menar man då att det ska bli svårare att komma in? Och vi tycker redan att vi ställer höga krav på studenterna, säger hon.

Åke Ingerman säger att det nog rör sig om ett intresse i att höja studenternas meritvärde, vilket skulle vara önskvärt. Dock är han inte säker på att enbart en höjning av intagningskraven skulle vara tillräckligt för att få den effekten.
– Det kan man inte bara trolla fram, utan det riskerar i första hand att leda till färre lärarstudenter, säger han.

I januariavtalet föreslås det även att man ska göra sex- och samlevnadsundervisning till en obligatorisk del av lärarutbildningen. Redan nu är det dock klart att detta kommer implementeras i Grundlärarprogrammet vid GU, från och med nästa termin. Bakgrunden är dels effekterna av debatten i samband med MeToo under hösten 2017, men det är också något det länge funnits önskemål från studenterna om att lära sig mer om på utbildningen.
– Detta är något som kommer vara en del av utbildningen inom alla ämnen, och alltså inte bara det rent biologiska som tas upp i de naturorienterade ämnena, säger Marie Fredriksson, universitetsadjunkt och programledare för Grundlärarprogrammet.

– Generellt så kommer det synas på olika sätt i våra utbildningar.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se